ILO vill skapa verktyg för formalisering

Informell ekonomi FN-organet ILO, International Labour Organization, klubbade i förra veckan genom en rekommendation om omvandlingen från informell till formell ekonomi. Förhoppningen är att den kan fungera som ett recept för hur världens länder kan formalisera ekonomin.
18 jun 2015

Vid årets internationella arbetskonferens i Genève, som avslutades i fredags, beslutade parterna i ILO att anta en rekommendation om vägen från informell till formell ekonomi. Genom den hoppas man att världens länder, såväl industri- som utvecklingsländer, kan hitta en väg till en hållbar formell ekonomi. Utgångspunkten har varit att rekommendationen ska omfatta alla de som tvingas in i informellt arbete, och som inte heller har tillträde till den formella ekonomin. Rekommendationen innehåller detaljerade pusselbitar om vad som behöver fungera i ett land för att en ekonomi ska kunna vara formell, såsom skattesystem, arbetarskydd, social dialog och förutsättningar för småföretag.

Rekommendationen tillkom efter två års förhandlingar mellan regeringar, arbetstagare och arbetsgivare och ska nu verka som en grund för framtida arbete med frågan både i och mellan stater. Rekommendationer är inte bindande för medlemsländer, utan ska fungera som en vägledning för att sedan följas upp med inrapportering om framsteg om ett antal år.

Informell ekonomi

FN-organet ILO, International Labour Organization, definierar informell ekonomi som all ekonomisk aktivitet av arbetare och ekonomiska enheter som inte omfattas av formella ramar – antingen genom att lagen förbjuder aktiviteten eller genom att implementeringen av lagen inte ger arbetaren möjlighet att verka inom den formella ekonomin.

När man i Sverige och EU talar om informell ekonomi är det ofta i termer av skattesmitning, svartarbete eller grovt kriminell verksamhet såsom trafficking eller droghandel. Internationellt sett är detta dock en mycket liten del av den informella ekonomin. De allra flesta arbetare blir tvingade in i den informella ekonomin av den enkla anledningen att det inte finns några formella jobb att få, eller för att de jobb de utför inte anses vara riktiga jobb. Exempel på vanliga sektorer är gatuförsäljare, skräpplockare och mycket småskaliga bönder eller arbetare på plantager.

+ Expandera
18 jun 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Informell ekonomi

FN-organet ILO, International Labour Organization, definierar informell ekonomi som all ekonomisk aktivitet av arbetare och ekonomiska enheter som inte omfattas av formella ramar – antingen genom att lagen förbjuder aktiviteten eller genom att implementeringen av lagen inte ger arbetaren möjlighet att verka inom den formella ekonomin.

När man i Sverige och EU talar om informell ekonomi är det ofta i termer av skattesmitning, svartarbete eller grovt kriminell verksamhet såsom trafficking eller droghandel. Internationellt sett är detta dock en mycket liten del av den informella ekonomin. De allra flesta arbetare blir tvingade in i den informella ekonomin av den enkla anledningen att det inte finns några formella jobb att få, eller för att de jobb de utför inte anses vara riktiga jobb. Exempel på vanliga sektorer är gatuförsäljare, skräpplockare och mycket småskaliga bönder eller arbetare på plantager.

+ Expandera
Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan