Nyligen publicerade FN:s internationella arbetsorganisation ILO en hundrasidig rapport om framtidsutsikterna vad gäller arbetslöshet och den sociala situationen i världen. Den inleddes med den dystra prognosen att arbetslösheten de närmaste åren fortsatt kommer stiga. Med resultatet att, varnade ILO, ojämlikhet, oro och våldsamheter ökar.
Steven Tobin, ILO.
Häromveckan publicerade så ILO fördjupande material om långtidsarbetslösheten i EU. Arbetsvärlden ringde upp Steven Tobin, som leder ILO:s forskningsavdelning, för att höra hur organisationen ser på utvecklingen av långtidsarbetslösheten i Europa. Vad kan den få för följder för individen och för samhället i stort? Vad behöver göras för att komma till rätta med den?
I mars i år var enligt EU:s statistikenhet Eurostat närmare 24 miljoner människor arbetslösa i unionens 28 medlemsländer. Hälften av dem är långtidsarbetslösa, det vill säga de har varit utan arbete i ett år eller mer. Det är en ökning från 38,5 procent i slutet av 2008 då Lehman Brothers föll och den ekonomiska krisen var ett faktum.
– En påtaglig ökning, säger Steven Tobin.
Drabbar långtidsarbetslösheten vissa grupper mer än andra?
– Ökningen förefaller vara allmänt utbredd vad gäller kön och ålder. Men det finns en risk att långtidsarbetslösheten i Europa drabbat yngre arbetstagare i större utsträckning.
Det är relativt jämnt över hela fältet vad gäller män och kvinnor.
Statistik från ILO visar att i hela EU var 50,1 procent av de arbetslösa männen långtidsarbetslösa, 49,5 procent för kvinnorna (för Sverige var siffrorna 22,2 och 19,6 procent).
”Arbetslösheten generellt har i EU förbättrats något sedan 2012, däremot inte för långtidsarbetslösa.”
Kan siffran för andelen långtidsarbetslösa i EU komma att öka ännu mer?
– Den har inte ännu nått sin kulmen. Arbetslösheten generellt har i EU förbättrats något sedan 2012, däremot inte för långtidsarbetslösa.
Ser det olika ut för olika medlemsländer i EU?
– De flesta länder har en ökad arbetslöshet. Skillnaden ligger i gapen mellan nivåerna. Sveriges siffra för långtidsarbetslösa var i senaste mätningen den lägsta i EU, kring 21 procent. Högst låg Grekland med runt 73 procent.
Vilka möjligheter har långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetsmarknaden?
– Ju längre tid de här människorna står utanför arbetsmarknaden desto svårare blir det för dem att få ett jobb.
– Från arbetsgivarens perspektiv är det menligt för yrkeskunskaperna att vara utan jobb under så lång tid. I synnerhet för unga människor som nyligen skaffat sig yrkesfärdigheter och precis kommit ut på arbetsmarknaden.
För långtidsarbetslösa unga människor som inte kommer in på arbetsmarknaden resulterar det inte sällan i ett missnöje som riktar sig mot samhället generellt.
– Samtidigt riskerar de att bli de som sist kommer tillbaka in på arbetsmarknaden, säger Steven Tobin.
Vilket förstås reser frågan hur EU och medlemsländerna tar itu med både arbetslösheten i sig, och den sociala oro som kan bli följden av ett utbett missnöje?
– När jag tar upp frågan i olika sammanhang försöker jag påminna om åren 2005-2006 när Europa och Kanada fortfarande ansträngde sig för att få de människor som hade hamnat utanför arbetsmarknaden tillbaka in igen.
Frågan som måste ställas enligt Steven Tobin är hur vi kan få fler att bli delaktiga i arbetslivet igen. Något han menar att politiker och beslutsfattare insett är både svårt och dyrt.
– ILO:s hållning är att det finns åtgärder som gör att vi i varje fall kan behålla dem på arbetsmarknaden, så att de inte hamnar utanför.
”Den lilla goda nyheten är att de långtidsarbetslösa fortsätter att leta efter ett jobb.”
Det finns en ljuspunkt att ta fasta på, menar Steven Tobin, som visar att de långtidsarbetslösa inte gett upp, att det inte är för sent.
– Den lilla goda nyheten är att de långtidsarbetslösa fortsätter att leta efter ett jobb. Få har gett upp och lämnat arbetsmarknaden helt och hållet. Hur länge det sedan håller i sig är en annan fråga.
Vad behöver göras för att få fler tillbaka på arbetsmarknaden?
– Det viktigaste är att hålla dem kvar på arbetsmarknaden. Se till att de blir en del av ett söksystem de behöver för att hitta ett jobb. Se till att deras yrkeskunskaper upprätthålls. Och i samarbete med arbetsgivare kartlägga dels deras färdigheter, dels vad som eftersöks för att sedan kunna matcha ihop dem.
Finns det några konkreta exempel du kan peka på?
– EU:s ungdomsgaranti är ett viktigt och välkommet steg i rätt riktning, där projekt genomförs på nationell nivå och samfinansieras av medlemsländerna och Kommissionen.
Men, tillägger Steven Tobin:
– Det går långsamt. De flesta ungdomsgarantiprojekten beräknas komma igång först i år och nästa år.
Ungdomsgarantin fattades beslut om 2013. Men, menar Steven Tobin, projektet är ett erkännande att långtidsarbetslösheten är ett stort problem.
– Här och var har man börjat agera, frågan är om det är tillräckligt.
Hur ser då arbetslöshetsutsikterna ut i övriga världen, som också är ILO:s bevakningsområde?
– I utvecklingsländerna, i synnerhet i Asien, är situationen annorlunda. Här ligger utmaningen i att hålla jämna steg med ett växande antal nya på arbetsmarknaden. Att arbeten som skapas matchar deras förväntningar och yrkesprofil.