Hon kämpar för basinkomst i Sverige Rebecka Le Moine (MP), vill utreda basinkomst i Sverige. För henne handlar basinkomst om jämlikhet och hållbarhet, en kamp mot fattigdom och misär. Foto: Henrik Montgomery / TT

Hon kämpar för basinkomst i Sverige

Medborgarlön Idén om medborgarlön, eller basinkomst, har fått nytt liv när regeringar vidtar tidigare otänkbara åtgärder för att bekämpa de ekonomiska effekterna av coronakrisen. I svenska riksdagen har basinkomsten en förkämpe i miljöpartisten Rebecka Le Moine.
26 feb 2021

FN:s utvecklingsprogram föreslog i somras införandet av en tillfällig basinkomst till nästan 3 miljarder av världens fattigaste i 132 länder som en åtgärd för att stävja smittspridningen i coronapandemin. Tanken var att de fattigaste skulle ha råd att stanna hemma och hålla distans för att minska smittspridningen.

Kostnaden beräknades till 199 miljarder dollar, eller 1 653 miljarder kronor, per månad.

Och i USA introducerades under året som gick ett stimulanspaket om hissnande 2,3 biljoner dollar, eller 19 110 miljarder kronor, som bland annat inkluderade stimulanscheckar till USA:s befolkning för att motverka coronavirusets ekonomiska skadeverkningar.

Den globala pandemin har gjort att tidigare otänkbara idéer blivit verklighet, och tanken om en universell basinkomst, eller medborgarlön, har fått nytt liv. I Storbritannien har parlamentsledamöter krävt att pilotprojekt med basinkomst inleds, och Skottlands försteminister Nicola Sturgeon citeras i BBC säga att hennes ståndpunkt avseende basinkomst förändrats ”från ett starkt intresse till vad jag nu beskriver som aktivt stöd för det”.

Jag tror att det ses som ett hot mot arbetslinjen.

Tanken med basinkomst är att alla medborgare, oavsett om de jobbar eller inte, garanteras en inkomst av staten som de kan leva på. Basinkomst har bland annat framförts som ett möjligt sätt att möta en framtid där en hög grad automatisering minskat behovet av mänsklig arbetskraft. Meningarna går dock isär gällande huruvida automatisering i framtiden kommer leda till förlust av jobb, eller bara en förvandling av jobbens innehåll.

De flesta policymakare och experter inom fack och arbetsgivarorganisationer tittar i stället på sätt att öka kompetensutvecklingen och omställningen på arbetsmarknaden.

Bland de politiska partierna i Sveriges riksdag är det bara Miljöpartiet som aktivt arbetar för en statlig utredning av basinkomst, och partiets partiprogram slår fast visionen att ”alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst.”

En av förkämparna i riksdagen, Rebecka Le Moine (MP), har sedan hon valdes in 2018 varje år lagt motion för att få till en statlig offentlig utredning av basinkomst i Sverige. I slutet av januari argumenterade hon för basinkomst i en debattartikel i Expressen.

Varför finns det ett motstånd mot att utreda frågan?

– Jag tror att det ses som ett hot mot arbetslinjen. Man har ambitionen att fler ska in i arbete, och då framstår basinkomst som ett hinder. Jag tror inte att basinkomst motsäger arbetslinjen. Basinkomsten skulle ge alla människor en grundtrygghet som garanterar att de kan försörja sig, säger Rebecka Le Moine till Arbetsvärlden.

Sofflocket eller bättre matchning?

Hon pekar på att basinkomst över tid skulle kunna förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att arbetstagare känner tillit till samhället och vågar ta risker, men också att det kan leda till bättre arbetsvillkor när arbetstagare är fria att välja bort dåliga arbetsplatser utan att bli finansiellt ruinerade.

Det skulle inte nödvändigtvis påverka hur mycket vi jobbar, men vilken typ av arbeten vi utför.

– Det skulle också skydda de mest utsatta som kan bli tvingade in i kriminell verksamhet eller prostitution. Det finns många i Sverige i dag som inte har någonting att falla tillbaka på, säger Rebecka Le Moine.

Dessutom tror hon att kulturen skulle kunna få sig ett lyft, när fler får en möjlighet att satsa på sina kreativa intressen inom exempelvis musik och konst.

Det finns flera olika modeller för basinkomst. Rebecka Le Moine gillar personligen ”negativ inkomstskatt”, en ersättning som utgår till de utan inkomster eller med inkomster under en viss brytpunkt. Över brytpunkten, alltså med högre inkomster, börjar man betala skatt.

– På så vis kan man rikta basinkomsten så att den blir bättre på att utjämna ekonomiska klyftor. För de som tjänar lite blir skillnaden i livskvalitet stor, säger Rebecka Le Moine.

Räkneexempel i Sverige

Enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet skulle Sverige ha råd med en basinkomst på halva medianlönen med en platt skatt på 55 procent i ett framtidsscenario där automatiseringen minskar behovet av arbetskraft.

Medianlönen i Sverige 2019 var 31 700 kronor, vilket i så fall ger en basinkomst på 15 850 kronor. Den som ligger på medianlönen skulle alltså få behålla 30 115 kronor efter skatt när basinkomsten är inkluderad.

Framtidsscenariot har tagits fram inom forskningsprogrammet ”Bortom BNP-tillväxt”, och utgår alltså från ett paradigmskifte där BNP-tillväxt inte längre är ett centralt mål för politiken.

Förhoppningsvis får jag uppleva det under min livstid.

– Den offentliga konsumtionen skulle ligga på samma nivå som i dag, exempelvis utgifterna för skola och omsorg, men i beräkningen tar vi bort övriga transfereringssystem som sjukförsäkring och a-kassa. Basinkomsten skulle minska de ekonomiska klyftorna med platt skatt, och ännu mer med progressiv skatt, säger Mikael Malmaeus, ekonom- och miljöforskare vid IVL Svenska Miljöinsitutet.

År 2016 skrev ekonomen Klas Eklund en rapport om medborgarlön för regeringens analysgrupp Arbetet i framtiden som kom fram till stora kostnadsökningar för staten vid en medborgarlön på 15 000 kronor. I Hans räkneexempel skulle en sådan medborgarlön kosta 1 350 miljarder kronor om året, att jämföra med hela den offentliga sektorns utgifter på 2 000 miljarder kronor.

Mikael Malmaeus tycker att det låter rimligt.

– Han verkar ha räknat på ett liknande sätt som vi. Medborgarlönen skulle vara statens främsta utgift och det skulle krävas skattehöjningar, exempelvis platt skatt på 55 procent, säger Mikael Malmeus.

Rebecka Le Moine är övertygad om att basinkomst är oundvikligt i framtiden för att bekämpa växande klyftor i samhället. Hon kan inte säga när, men märker att debatten har fått nytt liv i och med coronakrisen. Och Miljöpartiet ska vara stigfinnare.

– Förhoppningsvis får jag uppleva det under min livstid. Det jag vill se nu är att det görs en seriös statlig utredning som går igenom statistik och utvärderar hur en basinkomst skulle kunna se ut i Sverige, säger Rebecka Le Moine.

Finskt försök

Finland genomförde för ett par år sedan ett experiment med basinkomst på 560 skattefria euro i månaden till 2 000 arbetslösa för att stärka deras incitament att ta ett jobb. Första året märktes ingen skillnad i hur mycket de båda grupperna arbetade, men Rebecka Le Moine menar att det tar tid innan man anpassar sig till basinkomsten.

Andra året med basinkomsten framträdde skillnader: de med basinkomst arbetade faktiskt något mer.

– Resultaten visade att gruppen som fick basinkomst i snitt arbetade sex dagar mer under det andra året än kontrollgruppen som inte fick basinkomst. De mådde också bättre. Det är ett mjukt värde som det i dag är svårt att få stöd för, men det viktigt och får mer långsiktiga positiva effekter både för individen och samhället, säger Rebecka Le Moine.

26 feb 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan