Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så kan AI göra jobbet roligare Mikael Haglund, teknisk direktör IBM Sweden. Foto: Simon Markusson

Så kan AI göra jobbet roligare

Artificiell intelligens Kognitiva system som IBM:s Watson och Googles AlphaGo har blivit tillräckligt smarta för att slå oss i Jeopardy och det kinesiska brädspelet Go. Är jobben nästa arena där de besegrar oss? Jurister, läkare och filmregissörer har redan fått nya AI-medarbetare.
10 feb 2017

Kognitiva system och AI pratas det i dag mycket om. Den ena häpnadsväckande bedriften efter den andra kablas ut i medierna, ofta i formen: robot besegrar människa.

År 2011 besegrade IBM:s Watson Jeopardy-mästarna Ken Jennings och Brad Rutter. Förra året besegrade Google Deepminds AI-program AlphaGo den koreanska mästaren Lee Sedol i det uråldriga kinesiska brädspelet Go.

Inte genom något förprogrammerat facit eller instruktioner, utan genom maskininlärning. Vilket betyder att de snart kan slå oss på jobbet. I flera branscher gör exempelvis Watson redan entré.

”Ett kognitivt system kan förstå skillnaden mellan frasen ”Låt oss äta, morfar” och ”låt oss äta morfar”.”

Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM:s svenska avdelning, illustrerar skillnaden mellan ett traditionellt system, som bara agerar på direkta instruktioner, och ett kognitivt system som kan förstå kontext:

– Ett kognitivt system kan förstå skillnaden mellan frasen ”Låt oss äta, morfar” och ”låt oss äta morfar”. Av kontexten kan man förstå att det förmodligen rör sig om en trivial situation även om ett kommatecken fallit bort, säger Mikael Haglund.

De mest sofistikerade programmen lär sig också av erfarenhet.

– Vi har kommit till en nivå där vi lär upp systemen istället för att ge dem specifika instruktioner, så som definitionen av en katt. Vi ger dem massa data, vi ger dem testfrågor och så vidare, så får de själva lista ut vad definitionen på en katt är.

Framstegen inom AI, artificiell intelligens, väcker både stora förhoppningar och rädslor, beroende på vem man frågar.

Undergång eller guldålder – meningarna går isär

Tongivande figurer inom vetenskapen och affärsvärlden, som Bill Gates, Stephen Hawkings och Elon Musk har varnat för att AI kan utgöra ett hot mot mänskligheten – något som sedan länge varit ett välbekant tema inom science fiction.

Varningar har också höjts för att jobb kan komma att försvinna i en takt som samhället och politiken inte är beredda på – vilket skulle kunna orsaka stora samhällsekonomiska problem.

Men AI för också med sig löftena om stora förbättringar i vår tillvaro. En medicinsk tillämpning av IBM:s Watson, i samarbete med Memorial Sloan Kettering Cancer Center, används redan inom läkarvården i andra länder för att hjälpa läkare att diagnostisera okända och ovanliga sjukdomsfall.

”Vi måste alla inse det att när man gått ut en utbildning så är man inte färdig.”

Förra året lyckades Watson diagnostisera en 60-årig kvinnas ovanliga form av leukemi efter att läkare på Tokyo Universitet misslyckats i månader. I USA används en annan, juridisk tillämpning av Watson för att snabbt söka igenom databaser med domar och rättsfall och plocka fram relevanta prejudikat för en rättegång.

Fördelen med de kognitiva systemen är att de snabbt kan leta igenom enorma mängder data och hitta subtila mönster som skulle vara svåra för människor att upptäcka. Eller alls hinna med.

Mikael Haglund har en positiv syn på den artificiella intelligensens roll på den framtida arbetsmarknaden och tror att den, tvärt emot att byta ut oss – även om det lär ske omvälvningar på arbetsmarknaden – kommer göra våra jobb roligare och mer stimulerande.

– Mycket av rutinarbetet kommer att automatiseras. Det kommer förmodligen upplevas som mycket positivt. Det finns yrken där rutinarbetet är så ledsamt att det är svårt att rekrytera folk. Då kan det vara en förbättring att arbetet kortas ner till de moment som är intressanta, säger Mikael Haglund.

Vi träffas på ett pressevent i Stockholm inför CeBIT, världens största IT-mässa i Hannover som i år kommer ha gäster som den legendariske futuristen Ray Kurzweil och visselblåsaren Edward Snowden – den senare förstås med digital närvaro snarare än fysisk.

Mikael Haglund betonar att repetitiva jobb kommer minska framöver, liksom i industrin så även inom tjänstemannayrken, tack vara kognitiva system.

– Har man den typen av arbetsuppgifter, även mentala arbetsuppgifter, tjänstemannauppgifter, som är väldigt repetitiva så är det stor risk att de ersätts av mjukvarurobotar.

Lösningen är enligt honom, inte helt osökt, kompetensutveckling för de mänskliga arbetstagarna.

– Det är möjligt att vi ännu tydligare än tidigare måste lära oss nytt. Vi måste alla inse det att när man gått ut en utbildning så är man inte färdig. Det är det livslånga lärandet, säger Mikael Haglund.

En AI i varje hus?

Hans vision är att alla i framtiden kommer interagera med olika typer av intelligenta system. Världens årliga produktion av data växer explosionsartat. Mikael Haglund citerar en prognos att den årliga mängden digital information som genereras världen över kommer ligga på 44 zetabytes år 2020.

– Det är ungefär lika många bytes som det finns sandkorn på världens stränder, säger Mikael Haglund.

Och det är förstås ett enda virrvarr av information.

Genetiska data, väderdata, nyheter, spam, forskning – och användardata som shoppingvanor, motionsvanor och annat. För att göra något användbart av dessa gigantiska mängder information behövs intelligenta system, menar Mikael Haglund. Och det är någonting som kan leda till att många yrkesområden kommer kunna leverera betydligt bättre tjänster, inte minst för att hålla oss friska.

”Det är ungefär lika många bytes som det finns sandkorn på världens stränder.”

Watson kan exempelvis anpassas och användas i många olika branscher beroende på vad för databaser man fyller den med.

Watsons CV har redan en imponerande räckvidd.

Från att förutsäga vilka hundar som lämpar sig till att bli blindhundar till att laga mat med stjärnkockar och – förstås – de betydande användningsområdena inom sjukvården för att hjälpa läkare att ställa diagnoser utifrån ofantliga mängder vetenskapliga artiklar och patientdata.

Den svenska sjukvården behöver ”revolution”

Mikael Haglund tror att sjukvården är ett av de områden i Sverige som har störst behov av den nya teknologin. Trots att regeringen och SKL har en vision om att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringen i sjukvården, halkar vi efter.

– Hälso- och sjukvården i Sverige har uppenbarligen utmaningar. Utvecklingen sker fortare utomlands. Skulle vi ta med oss all data som kan hjälpa oss att hålla oss friska till läkaren skulle han inte veta vad han skulle göra med all information. Där krävs det en revolution, säger Mikael Haglund.

Också offentlig sektor ser han som en eftersläntrare på många områden.

– Punktvis görs fantastiska insatser. SMS-deklaration till exempel, där Sverige var väldigt tidigt ute. Vissa andra områden, framför allt på kommunnivå, där det är väldigt mycket pappersexercis.

De intelligenta systemen kan också användas som kraftfulla redskap inom kreativa yrken, så som musik och film.

– Vi har jobbat med Alex Da Kid, som är musikskapare, han fick hjälp att identifiera känslostämningarna i världen, vad folk var oroliga för, vad de tyckte om och så vidare. Sedan lade han in det i sin text. Sedan analyserade Watson vilken musik som varit populär de senaste åren, vilka noter och ackord som var populära, säger Mikael Haglund.

Resultatet? Ja, döm själva.

Watson har också fått i uppgift att göra en trailer till sci-fi skräckrullen Morgan. Watson fick först analysera hundratals trailers till skräckfilmer och thrillers för att lära sig vad som fängslar tittarna. Sedan rekommenderade Watson de 10 bästa stunderna i filmen att användas i en trailer.

Resultatet kan ses nedan.

Finns det någon risk att man tappar kontrollen över Watson?

– Nej. Så är den inte uppbyggd. Det beror i och för sig lite på hur man vill se det. För under en period när man lärde upp den för Jeopardy så ville man förse den med olika databaser så den skulle förstå nyanser i språk och man tog det som kallades för ”urban dictionary”, så att den skulle förstå svordomar och slang. Problemet var att Watson började använda svordomarna också. Ur den synvinkeln tappade man ett tag kontrollen över vad den sade, säger Mikael Haglund.

10 feb 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.