Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Finlands basinkomst utvärderad: bättre hälsa men inte mycket mer jobbat Kan det bli en fortsättning på försöket? Den av socialdemokraten Sanna Marin ledda regeringens program finns en skrivelse om försök med så kallad ”negativ skatt”. Men med nuvarande situation med Covid-19 sätter med stor sannolikhet stopp för det. (Emmi Korhonen/Lehtikuva via AP)

Finlands basinkomst utvärderad: bättre hälsa men inte mycket mer jobbat

Helsingfors Förbättrad psykisk hälsa och större trygghet, men liten effekt på sysselsättningen. Det blev resultatet av Finlands 200miljoners-försök med basinkomst.
Sören Viktorsson
8 maj 2020

‒ Den grupp som fick basinkomst uppvisade fler arbetsdagar än motsvarande kontrollgrupp. Så tanken att basinkomst skulle främja lättja tycks sakna stöd, säger forskningsprojektets ledare arbetslivsprofessor Olli Kangas till Arbetsvärlden.

När Finland med början 2017 sjösatte världens enda riksomfattande, lagstadgade och randomiserade försök med basinkomst, var omvärldens intresse mycket stort och internationella medier vallfärdade till landet.

Bakom idén låg dåvarande mitten-högerregeringen, ledd av statsminister Juha Sipilä (C), och det uttalade syftet var att röna ut om en basinkomst kunde öka på sysselsättningen.

‒ Vi anser att det var nödvändigt att genomföra ett försök med basinkomst för att få mer användbar empirisk kunskap om dess effekter, fastslår Samppa Koskela, jurist och ansvarig för socialskyddsfrågor på TCO:s finländska motsvarighet STTK.

Det tvååriga experimentet omfattade 2 000 arbetslösa i åldern 25 till 58 år, som redan fick arbetslöshetsunderstöd av Folkpensionsanstalten, motsvarigheten till vår Försäkringskassa.

Personerna ifråga fick nu istället för traditionellt arbetslöshetsunderstöd skattefritt 560 euro i månaden. Denna basinkomst kom in på kontot en gång i månaden, utan någon som helst pappersexercis eller krav på aktivitet. Summans storlek minskades heller inte om man skulle få jobb under perioden.

För perioden november 2017 till oktober 2018 ökade antalet arbetsdagar bland arbetslösa som fick basinkomst med i snitt sex dagar.

För att kunna genomföra en randomiserad, det vill säga jämförande studie skedde urvalet av försökspersoner slumpmässigt bland arbetslösa, alltså som ett lotteri.

Den finska motsvarigheten till vårt Socialdepartement presenterar nu en rapport, där sysselsättningen bland de 2 000 utvalda jämförs med den hos en motsvarande grupp arbetslösa som inte fått basinkomst-pengar.

För perioden november 2017 till oktober 2018 ökade antalet arbetsdagar bland arbetslösa som fick basinkomst med i snitt sex dagar, jämfört med den grupp som inte fick basinkomst. Den förstnämnda gruppen hade under mätperioden i genomsnitt 78 dagar med sysselsättning.

Kari Hämäläinen, ledande forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral i Helsingfors, säger till Arbetsvärlden att resultatet delvis kom som en besvikelse.

‒ En forskare vill ju alltid rapportera om stora resultat. Nu blev det inte så.

Vad kan det bero på?

‒ Vi har funderat kring det. I försöksgruppen ingick en större grupp än vanligt med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi kommer framöver att titta mer på det.

Analysen av resultatet försvåras av att den av centerpartisten Juha Sipilä ledda regeringen i början av 2018 introducerade sin så kallade aktiveringsmodell, vilken innebar tuffare krav för att få arbetslöshetsunderstöd.

‒ Problemet blev att villkoren för vår kontrollgrupp ändrades i samband med det och en jämförelse blev svårare, påpekar projektledare Olli Kangas.

Något som det finländska försöket tycks styrka är, att en basinkomst inte bäddar för lättja och overksamhet.

‒ Det ställdes ju inga som helst krav på dem som fick dessa 560 euro i månaden. De gavs möjlighet att undvika allt vad aktivt arbetssökande innebar.

‒ Ändå var det förvånansvärt få som valde att hålla sig undan från arbetsförmedlingen och blott leva på stöd, berättar ledande forskare Kari Hämäläinen.

Om sysselsättningsgraden bara ökade i blygsam utsträckning, så tycks de psykologiska effekterna ha varit positiva. I en enkät där båda grupper svarat, uppger de arbetslösa som fått basinkomst sig må bättre och känna större trygghet än de som inte fått det.

‒ Basinkomsten gav större frihet att kunna ta emot mindre projekt och arbeten utan att bli av med det grundläggande stödet. Det var en stor trygghet att 560 euro alltid dök upp på kontot varje månad oavsett om man jobbat mycket eller litet, säger journalisten och författaren Tuomas Muraja till den finlandssvenska nyhetsbyrån Svensk Presstjänst.

Budgeten för försöket med basinkomst var 20 miljoner euro.

Pengar kastade i sjön?

Nej, menar STTK:s jurist Samppa Koskela.

‒ Försöket var användbart för att få mer utforskad information om effekterna av basinkomst. Det var exceptionellt och Finland fick mycket internationell uppmärksamhet för att det var lagstadgat, randomiserat och riksomfattande.

Ledande forskare Kari Hämälä jämför med om man hade sjösatt en sådan här reform för h e l a befolkningen och utan en förstudie.

‒ Då hade det handlat om miljardbelopp och vi hade inte fått någon kunskap om basinkomstens påverkan på sysselsättningen.

Universell basinkomst är väldigt dyrt. Men jag tror det är möjligt att försök som gäller basinkomst kommer att genomföras också i framtiden i Finland.

Kommer Finland i en nära framtid få se fler sådana här experiment eller kanske till och med en permanent lag om basinkomst?

Arbetslivsprofessor Olli Kangas påpekar att det i den av socialdemokraten Sanna Marin ledda regeringens program finns en skrivelse om försök med så kallad ”negativ skatt”.

Nyheter

‒ Men nuvarande situation med Covid-19 sätter med stor sannolikhet stopp för det.

STTK:s jurist Samppa Koskela menar att det skulle vara utmanande att införa en allmän basinkomstmodell i Finland.

‒ Universell basinkomst är väldigt dyrt. Men jag tror det är möjligt att försök som gäller basinkomst kommer att genomföras också i framtiden i Finland.

Ledande forskare Kari Hämäläinen:

‒ Jag tror inte vi får se någon lag om basinkomst träda i kraft. Själv hoppas jag mer på fler randomiserade försök som en del i den arbetsmarknadspolitiska verktygslådan.

Sören Viktorsson
8 maj 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan