Anders Ferbe: Ålderismen kan stå Sverige dyrt Måndagen 30 november överlämnade Anders Ferbe, ordförande för delegationen för senior arbetskraft, över slutbetänkande till regeringen med förslag om hur vi kan jobba längre. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Anders Ferbe: Ålderismen kan stå Sverige dyrt

Senior arbetskraft Sverige har ett särskilt stort problem med ålderism vid jämförelser med andra länder. Det menar Anders Ferbe, ordförande i delegationen för senior arbetskraft, som i dag lämnar slutbetänkande till regeringen. Sverige kan lära av Norge.
30 nov 2020

Hur ser det ut med ålderism i Sverige?

Enligt Anders Ferbe, ordförande i delegationen för senior arbetskraft, är bilden nedslående.

– Vår bedömning är att det är ganska illa. Det finns en väldig fixering vid ålder i Sverige. Media skriver ofta ut intervjupersoners ålder trots att det saknar relevans och äldre medarbetare är klart underrepresenterade inom media och i riksdagen, säger Anders Ferbe till Arbetsvärlden.

Vi har tagit inspiration från Norge

– Under det amerikanska presidentvalet var det väldigt fokus på presidentkandidaternas ålder i Sverige. Det skulle förmodligen inte vara möjligt för någon partiledare som är 70+ att bli statsminister.

Förslag för kunskapshöjande

  • Arbetet för ett längre arbetsliv behöver en långsiktig organisatorisk lösning i form av en fast funktion
  • Huvuduppdraget ska vara att påverka beteenden genom att samla och sprida kunskap
  • Förekomsten av nudging att gå i tidig pension ska undersökas
  • Utvecklingen av seniorers arbetskraftsdeltagande ska följas upp regelbundet
  • Informationen om de privatekonomiska konsekvenserna av att arbeta längre bör förbättras
  • Forskningssatsningar behöver överbrygga äldreforskning och arbetslivsforskning

Källa: Delegationen för senior arbetskraft

+ Expandera

I slutbetänkandet som överlämnades till regeringen på måndagen framgår också att Sverige har större problem med ålderism än andra länder.

Enligt World Values Survey, som citeras i betänkandet, hör Sverige till de länder där det förekommer mest ålderism och där respekten för äldre är låg.

Faktum är att Sverige är det femte sämsta landet i världen på att respektera äldre. Bara 20 procent  av svenskarna ser med respekt på medmänniskor över 70 år.

– I Sverige avvecklar även Public Service medarbetare som når 65 års ålder. Arbetsgivare har generellt en negativ attityd när de pratar med medarbetare som närmar sig 65, med utgångspunkten att ”nu när du snart närmar dig pensionen…”, säger Anders Ferbe.

Många vill fortsätta jobba

Detta trots att en undersökning från SCB av personer som gått i pension i åldersgruppen 55–69 år visar att nästan 30 procent hade velat fortsätta arbeta. Bland männen var andelen 25 procent och bland kvinnorna 35 procent.

Ålderismen riskerar att få samhällsekonomiska konsekvenser eftersom vi lever allt längre, konstaterar delegationen. För att försörjningskvoten, ett tal som visar hur många personer en förvärvsarbetande person försörjer utöver sig själv, inte ska öka i framtiden måste vi jobba längre upp i åldrarna.

Vi har tagit inspiration från Norge som i decennier haft ett center för seniorer som parterna driver ihop med staten

I början av 1970-talet var försörjningskvoten 0,71 och den ligger i dag något högre på 0,75. Enligt SCB:s framskrivning beräknas kvoten öka till 0,90 vid slutet av 2050-talet – men inte om åldersgruppen 65-69-åringar räknas in bland förvärvsaktiva. Då skulle den ligga på ungefär samma nivå som i dag, 0,74.

Utredningen föreslår att en funktion ska inrättas som ska arbeta aktivt för att inkludera seniorer i arbetskraften, gärna via partsarbete.

– Vi har tagit inspiration från Norge som i decennier haft ett center för seniorer som parterna driver ihop med staten, säger Anders Ferbe.

Övre åldersgränser skickar signaler

Han menar också att de politiska partierna borde ta sig i kragen och tänka på åldersfördelning på ett liknande sätt som de gör kring könsfördelning i de politiska församlingarna.

Dessutom måste åldersgränserna i trygghetssystemen följa med riktåldern i pensionssystemet.

– I dag gäller las till 68 års ålder, men a-kassa kan du inte få efter 65 år. Det är viktigt att alla systemen hänger med, säger Anders Ferbe.

Ett system som inte hänger med alls är CSN, där gränsen för att få studiebidrag går vid 56 års ålder.

– Det rimmar illa med det livslånga lärandet. Det finns många som vill kunna yrkesväxla vid 55–60 års ålder och då måste vi få till en ny och annorlunda syn, säger Anders Ferbe.

Han rosar Sveriges kommuner och regioner, SKR, för deras arbete med inkludering av seniorer.

– Vi tycker oss ha sett en positiv trend inom SKR där man i sin rådgivning ut till kommunerna tagit bort allt med åldersgränser. Inom kommuner och regioner finns också ett stort kompetensbehov, och många arbetsgivare har gett möjlighet till flexpension där äldre kan gå ner i arbetstid till 80–90 procent men ändå få 100 procent avsättningar till pensionen, säger Anders Ferbe.

30 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan