I procent räknat så har arbetslösheten för åldersgruppen 18–24 år ökat med 19 procent från januari 2020 jämfört med januari 2021.
Förändringen för andra åldersgrupper ligger runt 17 procent.
Men tittar man närmare på siffrorna framgår ändå att det är nästan dubbelt så många i åldersgruppen 50+ som blivit av med jobbet under coronakrisen, i absoluta tal räknat.
Jämfört med januari i fjol så har 21 492 personer i åldern 50+ registrerats som öppet arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, medan siffran för åldersgruppen 18–24 år är 11 923 personer.
Siffrorna är särskilt alarmerande eftersom det är känt att äldre arbetstagare har svårare att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
– Vi vet att det förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och att unga har lättare att hitta nytt jobb, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Liksom många andra bedömare pekar hon på att strukturomvandlingen på arbetsmarknaden nu skyndas på av krisen, vilket kan sätta extra press på äldre arbetstagare att ställa om.
– Digitaliseringen sker nu snabbare vilket ställer större krav på att arbetskraften kompetensutvecklar sig. Det som händer nu har vi inte varit med om tidigare, säger Annika Sundén.
Arbetslösheten väntas öka
Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,8 procent och enligt Arbetsförmedlingens prognos väntas den stiga ytterligare.
– Vi tror att arbetslösheten kommer stiga med en halv procentenhet till 9,3 procent fram till halvårsskiftet. Men det är väldigt svårt att säga vad som kommer hända eftersom det hänger ihop med hur smittspridningen utvecklar sig, säger Annika Sundén.
Längre tid som arbetslös
Lisa Laun är forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, och har särskilt studerat drivkrafter till förlängt arbetsliv och äldres arbetskraftsdeltagande. Hon menar att äldre stöter på flera problem på arbetsmarknaden i Sverige, även om många är eniga att vi kommer behöva jobba högre upp i åldrarna.
– Inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen är längre för äldre och det finns en studie som visar att åldersdiskriminering börjar redan vid 50 års ålder vid nyanställningar, vilket resulterar i lägre chans att bli anställd, säger Lisa Laun.
Förlängningen av arbetslivet har dock pågått under lång tid.
Det betyder inte att alla ska fortsätta jobba heltid
– Tittar vi bakåt i tiden har arbetskraftsdeltagandet ökat mycket bland äldre. Mellan slutet av 1990-talet och 2019 så ökade antalet sysselsatta i åldersgruppen 60–64 år från 55 procent till 75 procent, och gruppen 65–69 år ökade från 20 procent till 25 procent, säger Lisa Laun.
Att en stor del av arbetstagarna fortfarande väljer att gå i pension vid 65 år tror hon framför allt har att göra med den rådande samhällssynen.
– Om man tittar på den stora andelen som går i pension i dag vid 65 år så är detta svårt att förklara med annat än att det är normer som styr snarare än ekonomiska incitament. Det finns förväntningar från kollegor och arbetsgivare om att man går i pension vid 65 år, och man kan få frågor som ”Vad ska du göra när du blir 65?”, säger Lisa Laun.
Det är en syn som behöver förändras.
– Det betyder inte att alla ska fortsätta jobba heltid, men vi behöver gå bort från att se pensionsålder som en definitiv utgång ur arbetslivet och kanske snarare att man gradvis trappar ner och jobbar mer flexibelt, säger Lisa Laun.