Kvinnor är i majoritet i de yrken som effektiviseras bort bland privatanställda tjänstemän, visar Unionens nya rapport som med hjälp av AI-teknik och SCB-data analyserar hur automatiseringen kommer slå på svensk arbetsmarknad de kommande åren.
Rapporten analyserar strukturomvandlingarna inom IT, kommunikation, handel, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustri, branscher som sysselsätter över 70 procent av Unionens 675 000 medlemmar.
Det viktiga är att möjligheter till kompetensutveckling och omställning finns på plats
Katarina Lundhal, chefsekonom Unionen. Foto: Camilla Svensk
12 procent av kvinnornas arbetsuppgifter och 8 procent av männens väntas automatiseras de kommande fem åren.
– Kvinnor dominerar i yrken med stor andel administrativa arbetsuppgifter, som nu går att automatisera. Men de här kvinnorna sitter också på mycket annan kunskap, exempelvis social och organisatorisk kompetens, som gör att de kan ta över andra arbetsuppgifter. Det viktiga är att möjligheter till kompetensutveckling och omställning finns på plats, säger Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen.
Vi säger inte att det nettoförsvinner jobb, vilket jag inte tror att det gör
– PTK:s förslag i de pågående förhandlingarna innehåller en del om att staten ska bidra med ett studiebidragssystem som förbättrar de ekonomiska möjligheterna att ställa om mitt i arbetslivet. Dessutom vill PTK att trygghetsorganisationerna ska kunna ge yrkesvägledning innan någon förlorar jobbet. Det är betydligt enklare att planera innan man har blivit arbetslös, säger Katarina Lundahl.
För ekonomiassistenter väntas en tredjedel av arbetsuppgifterna ha automatiserats inom fem år, och för löne- och personaladministratörer är siffran över 40 procent.
Går det att översätta i hur många tjänster som kan försvinna?
– Vi har gjort beräkningar på hur många helårsekvivalenter som kan försvinna om man summerar andelen arbetsuppgifter som automatiseras, men det är viktigt att påpeka att detta inte är en arbetslöshetsprognos. Vi säger inte att det nettoförsvinner jobb, vilket jag inte tror att det gör. Jag är övertygad om att det kommer fler nya jobb, inte minst för att införa den nya tekniken, men det är viktigt att klara övergången.
Omräknat till heltidstjänster så beräknas exempelvis 5 500 heltidstjänster för ekonomiassistenter inom de fyra analyserade branscherna försvinna (automatiseringsgrad 34 procent), respektive cirka 7 200 för företagssäljare (automatiseringsgrad 9 procent).
Automatisering efter utbildningsnivå
Andelen arbetsuppgifter inom samtliga studerade branscher som kan automatiseras respektive förstärkas, nedbrutet på utbildningsnivå. Källa: Unionen
Däremot sitter tjänstemän med minst tre års högskoleutbildning säkrare de kommande åren: bara 5 procent av deras arbetsuppgifter väntas automatiseras.
– Efterfrågan på personer med högre utbildning kommer bara stiga. Många av de här yrkena förstärks också av den nya tekniken, säger Katarina Lundahl till Arbetsvärlden.
Till yrken som förstärks av tekniken räknas exempelvis lednings- och organisationsutvecklare, marknadsanalytiker och marknadsförare.
Om rapporten
Unionens rapport bygger på fyra olika delar:
- en databas med över 60 000 yrken och 20 000 arbetsuppgifter från hela världen
- analyser över i vilken takt olika teknologier kan implementeras i olika branscher i olika länder, med specifika data för Sverige.
- användardata från den enskilde användaren, i Unionens fall svensk SCB-data.
- det australiensiska företaget Faethms AI-verktyg som kombinerar källorna till scenarioanalyser över framtida utveckling.
Källa: Unionen
Och samtidigt som flera arbetsuppgifter automatiseras gör Unionen också analysen att tusentals nya jobb, särskilt inom IT, kommer skapas.
Men de snabba förändringarna understryker ett stort behov på den svenska arbetsmarknaden: kompetensutveckling.
– Behovet av kompetensutveckling är enormt. Det visar att de pågående trygghetsförhandlingarna måste komma i mål och leda till att inte minst de kvinnliga tjänstemännen får bättre förutsättningar både att bygga på sin kompetens och att byta bana, säger Katarina Lundahl.
Skyndas teknikskiftet på av coronakrisen?
– Min bild efter att ha pratat med förtroendevalda på olika arbetsplatser är att teknikskiftet snabbas upp på en del håll och saktas ner på andra, men att det överlag skyndas på av krisen.