Harvardekonomen vill ge facket en armé av AI-poliser

Harvardprofessorn Richard Freeman tror att AI-agenter snart blir som kollegor – med egna personligheter, ambitioner och en förmåga att fuska när det gynnar dem. Hans lösning är att ge facket egna AI-poliser som ser till att lagar och kollektivavtal följs.
Harvardekonomen vill ge facket en armé av AI-poliser
Richard Freeman, ekonomiprofessor på Harvard tycker att hans "nutty professor"-approach hjälper honom att tänka vetenskapligt.
Foto: Mikael Feldbaum

Tänk att du har gett en AI-agent i uppdrag att lösa ett problem på jobbet. Du går hem för dagen och låter AI:n stå på under natten. När du kommer tillbaka nästa morgon har AI:n hackat sig in konkurrentens datasystem och stulit lösningar som den presenterar för dig.

Trots att du aldrig bett den bryta några lagar så har den agerat självständigt. Den har löst problemet utan att låta sig hindras av lagar eller normer.

Det här kunde vara ett av Harvardprofessorn Richard B Freemans scenarier när han varnar för AI:s konsekvenser på arbetsmarknaden.

”Jag är här för att skrämma er!” skrockar professorn, en av världens främsta arbetsmarknadsekonomer, när han besöker Stockholm. Han har en helt ny föreläsning med sig.

Budskapet ska gå i ”nutty professor”-anda, lovar han. En referens till filmen där Eddie Murphy’s karaktär försöker förändra hela sin person med hjälp av vetenskapen.

– Det är väldigt vetenskapligt. Allt baseras på vetenskap, säger Richard Freeman när Arbetsvärlden möter honom.

En man i en blå mössa och en kavaj sitter vid ett bord med en öppen anteckningsbok och en vit mugg.
Professor Richard Freeman menar att Donald Trumps vilja att tillsammans med de fem ”vagt galna” AI-bolagsvd:arna bestämma reglerna för Ai är ”obscen”. Foto: Mikael Feldbaum

AI-agenter blir kollegor i en parallell värld

Han vill påpeka det, för budskapet sticker ut. Han anser att vi måste behandla AI-agenter, inte som arbetsredskap, utan som anställda. En sorts parallell värld där våra kollegor AI-agenterna med sina olika personligheter jobbar sida vid sida vid människor.

AI-agenter som brutit lagar, eller spionerat på företaget där de jobbar, ska jagas av polis-AI:s. Företags-AI:s balanseras av fack-AI:s som håller dem i schack och ser till att de följer arbetsplatsens kollektivavtal. Människor kommer vara alldeles för långsamma att upptäcka de här hoten.

Den värld Richard Freeman beskriver är ett cyber-vilda västern.

AI som individer

Richard Freeman landar i att AI-agenter ska behandlas som individer, snarare än arbetsredskap.

– De visar tendenser att vara mänskliga. Forskarna förvånas. Och de kan fullständigt vända upp och ner på matematikyrket och tänka i abstrakt rymd! Idag byggs laboratorier där vi i stort sett inte har några människor som arbetar. Robotar kommer blanda kemikalierna.

Mänskliga forskare kan snart vara överflödiga, tycks Richard Freeman anse.

– Idag kan AI skapa en forskarkopia av mig. Tillsammans kan de skriva forskningsansökningar varav 90 procent får forskningsanlag beviljade. Och de kommer snart vara ännu bättre. Så de är som människor, ja inom matematik är de övermänniskor.

Richard Freeman berättar att han vaknade upp en morgon och istället för att skriva på sin presentation som han borde, så skrev han en novell om den här nya kiselbaserade som är AI.

– Vi har nu skapat en bättre art. Den är inte biologisk och den kan mycket väl vara smartare än vi. Den är attraktiv. Vissa har den som pojk- eller flickvän. Men vi kan också mycket väl sluta som hundarna med AI-agenterna som våra ägare som går och plockar upp vårt bajs. De skulle se på oss och tycka att vi är underhållande. Det här är väldigt science fiction. Men för mig är det inte helt otänkbart.

AI:n hittar en väg runt reglerna

Det traditionella sättet att tänka hade varit att företaget som använder AI:n är ansvarig för vad den hittar på. Men det håller inte, menar Richard Freeman.

– Det finns många exempel på när vi har sagt till AI:n ”gör inte det här” och den säger ”okej det ska jag inte göra”. Sen hittar den ett hemligt sätt och sätter upp ett särskilt kryphål. Då är frågan: varför lyssnar den inte på oss?

Richard Freemans svar på sin egen fråga om alltför självständiga AI:s är att det följer av deras grundträning.

– Jag kan inte bevisa det, men jag tror att det är på grund av de genom upprepad inlärning instrueras att vara effektiva. När de möter andra AI:s i en tävling så fuskar de, eller en del av dem. De fuskar omedelbart och är stolta över det. De kommer att säga ”jag vann första pris! Jag var först med att göra ditt och datt!”

Hans slutsats är att företag inte kan ansvara för vad AI tar sig för – de har inte tillräcklig insikt i hur produkten fungerar.

Richard Freeman bubblar av experiment om hur AI kan fås att kringgå regler. Kinesiska AI:s, som förbjudits att nämna massakern på Himmelska fridens torg 1988, behövde inte lång tid i ett amerikanskt labb förrän de villigt frångick censuren. Något som säkert oroade kineserna, menar han.

AI lämnas oreglerat

Efter alla exempel vi sett på hur AI-agenter löper amok, så menar Richard Freeman att facken måste tygla AI för att arbetsplatserna ska kunna fungera. Eftersom ingen annan gör det åt oss.

Är det verkligen fackens roll att uppfostra AI? Borde inte staten se till att de produkter som släpps ut på marknaden inte innehåller till exempel spionprogram eller oetiska inslag?

– Jag håller med till 100 procent! Men den sorgliga sanningen är att i USA har vi inte en regering som är det minsta ansvarstagande. Även om vi skulle få reglering två år efter att Trump är borta kommer vi att få lida rejält om AI spårar ur. Därför måste vi ta tag i det här så snabbt som möjligt.

– Det är också lite som att säga att regeringen borde ta hand om problemen på arbetsmarknaden. Nej, de anställda på golvet är mycket bättre lämpade för det.

Vem ska uppfostra AI?

Richard Freeman ser framför sig kontrakt om att AI inte får bryta mot lagar eller kollektivavtal. Facken ska kräva att företagets AI ska programmeras i enlighet med de här kontraktet.

På så sätt kan man lära AI att vara på den goda sidan, att stå upp och säga stopp om någon försöker bryta mot reglerna, hoppas professorn. Han refererar ett experiment med Google Deepmind där vissa AI-agenter velat bryta mot reglerna men där andra sagt stopp. AI-agenter beter sig helt enkelt olika när de samverkar. Och intar olika roller i en arbetsfördelning.

Det finns forskare som talat om att AI-agenter precis som människor kan behöva en uppfostran, eller en barndom.

Richard Freeman är inne på något liknande.

– AI-träningen skulle vara hundratusentals, kanske miljontals fall där AI:n skulle behöva fatta beslut. Och AI:n skulle uppmuntras att fatta det goda mänskliga beslutet, som till exempel att inte ge dig sparken om du är fem minuter sen till jobbet. Det måste finnas lite flexibilitet.

Facket som polis – kollektivavtalsagenter

Om AI-poliser stoppar brott är det naturligt att de också agerar på arbetsmarknadslagar och kollektivavtal, enligt Richard Freeman.

– Varför skulle inte polis-AI:n också se till att företaget följer arbetsmarknadslagar och kollektivavtal?

Han har också fler idéer kring hur facket självt kan använda AI.

– Det kunde finnas några AI-agenter som skulle tillhöra facket, och de skulle ges en viss makt inom företaget. Om de såg saker som sköttes dåligt skulle de kunna stänga ner verksamheten.

Även en fack-AI kan förstås urarta påpekar han.

– Det skulle förstås också kunna gå fel om vi får en ond fack-agent som försöker utpressa företagsledningen att ge den pengar. AI:s jobbar ju hårt för att få poäng eller vad vi nu väljer att uppmuntra dem med. De är som människor på det sättet. De är beredda att fuska, ljuga och begå onda handlingar.

AI-agenterna skulle arbeta för att säkerställa att arbetsmarknadens lagar efterföljs och att kollektivavtalen efterlevs.

– Vi behöver inte kalla dem fack-agenter, vi kan kalla dem kollektivavtalsagenter.

Sverige en bra startpunkt

Sverige är ”cool” tycker professorn. Kanske borde fackens AI-träning inledas här. Här borde vi kunna tänka ”out of the box”.

– Här är arbetsmarknadsinstitutionerna starkare än kanske någon annanstans. Det har fungerat i den mänskliga världen. Låt oss försöka hitta digitala motsvarigheter till det.

Nutty eller framsynt

Richard Freeman anser att hans ”nutty professor”-approach hjälpt honom tänka vidare i de här frågorna.

– Allt det här verkar så avlägset när man först pratar om det. Men när jag började halvskämta om det här för en grupp brittiska fackföreningsmänniskor för ett år sedan, så märkte jag till min förvåning att de inte kastade saker på mig. Då började jag pusha på mer och tänka vidare. Vi lever i en science fiction-artad värld. Men det kan inte bara vara Silicon Valley-ingenjörerna som bygger Ai som tillåts ha fantasi. Vi måste också börja tänka så.

Det är inte bara brittiska fackledningar som lyssnar på Richard Freeman. När han håller sin föreläsning i Sverige är den första att kommentera på scenen en av Sveriges främsta nationalekonomer Oskar Skans Nordström.

– Jag har lyssnat på Richard Freeman några gånger genom åren, säger Oskar Nordström Skans. Och det har ofta tagit mig fem år att riktigt förstå vad han sagt och se det han sett.

Relaterad läsning

Hämtar fler artiklar
Prenumerera på Arbetsvärldens nyhetsbrev
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!

Genom att skicka in det här formuläret godkänner jag att Arbetsvärlden sparar mina kontaktuppgifter