När Skolverket för någon vecka sedan presenterade sina nya planeringsunderlag för gymnasieskolan var budskapet tydligt: fler platser på yrkesprogrammen och färre på bland annat ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz ställde sig snabbt bakom myndigheten. Sverige behöver mer yrkesutbildning och samtidigt mer Stem-utbildningar (naturvetenskap, teknik och matematik), var regeringens besked.
Industrin, vården och byggbranschen behöver fler med gymnasial yrkesutbildning, och yrkesprogrammen förtjänar högre status än de har i dag. Kunskapslandet Sverige behöver både rörmokare och statsvetare.
Sverige utbildar redan fler i Stem än USA
Enligt OECD:s Education at a Glance utbildar sig 29 procent inom högre utbildning Sverige i Stem, alltså naturvetenskap, teknik och matematik, medan 19 procent läser humaniora eller samhällsvetenskap.
I USA är det nästan tvärtom: 25 procent Stem och 30 procent humaniora och samhällsvetenskap. Samma mönster syns mot snittet i OECD och EU. Sverige ligger redan över snittet för Stem-utbildningarna och under snittet för samhällsvetenskap.
USA brukar inte beskrivas som ett land som har försummat teknik och innovation. Det är där de största teknikbolagen finns. En bred bas av samhällsvetare och humanister har uppenbarligen inte stått i vägen för det. Det är inte heller problemet i Sverige.
Sedan förra året ska gymnasieutbildningen tydligare dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Problemet är att ingen vet hur arbetsmarknaden ser ut när dagens femtonåringar är fyrtio. Vi vet däremot åt vilket håll den har rört sig.
1990 hade ungefär var tionde svensk minst tre års eftergymnasial utbildning. I dag är det runt 30 procent. För varje decennium har jobben blivit mer kunskapsintensiva, och ingenting tyder på att det vänder nu.
Sluta ställ Stem mot samhällsvetenskap
När Teknikföretagen välkomnar Skolverkets förslag med argumentet att vissa utbildningar inte leder till jobb så missar de poängen. Ekonomi- och samhällsprogrammen på gymnasiet är högskoleförberedande och förväntas inte leda direkt till ett jobb. De är grunden för den som sen ska bli jurist, socionom, personalvetare eller ekonom.
För att kunna bekämpa gängkriminaliteten, försvara demokratin eller säkerställa en stark välfärd behöver fler förstå hur samhället hänger ihop. Det är samhällsvetare som står för mycket av det arbetet idag på exempelvis landets alla myndigheter. I en teknisk revolution av AI blir de allt viktigare. Det behöver vara människor som granskar, ifrågasätter och tar ansvar för besluten.
Politiken måste sluta ställa Stem mot samhällsvetenskap. Kunskapssverige behöver fler akademiker av olika slag och har inte nått vägs ände.
