En majoritet av de som arbetar använder nu AI-tjänster i jobbet.
56 procent har gjort det senaste året. Förra året svarade 28 procent samma sak.
Det är något fler kvinnor än män som gör det.
Det visar Internetsstiftelsens årliga rapport, Svenskarna och internet, som presenterades i dag i Stockholm och digitalt.
Dubbleringen har skett i både offentlig och privat sektor. Och det ökar hos såväl arbetare som tjänstemän.
Sju av tio tjänstemän jobbar med AI
Men det är fortfarande stora skillnader grupperna emellan.
Sju av tio tjänstemän använder AI i jobbet. Medan var tredje arbetare uppger samma sak.
En annan stor skillnad finns mellan offentliga arbetsplatser och privata.
Det handlar om förbud mot att använda AI-tjänster. Något som är betydligt vanligare i offentlig sektor.
– Den mest spännande siffran tycker jag ändå är hur många som inte vet om det får använda AI eller inte, sa Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, under presentationen av rapporten.
Var tredje vet inte om de får använda AI
Här var skillnaden mellan offentliga och privata arbetsgivare nästintill obefintlig.
Var tredje anställd i båda grupperna svarar att de inte vet om arbetsgivaren tillåter användning av AI-tjänster på jobbet.
– Jag tror dock att människor kommer att använda AI oavsett om de får det eller inte, sa Måns Jonasson på Internetstiftelsen.
Förbud vanligare i offentlig sektor
Ett uttryckligt förbud mot att använda AI-tjänster är dubbelt så vanligt i offentlig sektor.
Enligt rapporten tros det bero på att man där hanterar känsliga personuppgifter, som kräver sekretess.
”Jag arbetar på myndighet med mycket stark sekretess. Juridikavdelningen har gjort tolkningen att den överhängande majoriteten av mina arbetsuppgifter omfattas av sekretess, och att jag därför inte får använda AI”, skriver en man i ett fritextsvar.
När det kommer till hur vi använder AI på jobbet, svarar sex av tio att de blir mer effektiva tack vare AI. Det gäller särskilt tjänstemän.
Det handlar främst om att snabbt hitta relevant information i stora datamängder.
Dubbelarbete och töntiga texter
Men fyra av tio anser alltså att de inte blir mer effektiva på jobbet.
Om Svenskarna och internet
Internetstiftelsen anlitar Novus för datainsamling under januari 2026. Det är en slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med en deltagarfrekvens på 59 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning, geografi. Källa: Internetstiftelsen
Många svarar att AI snarare leder till dubbelarbete. Eller sådant som alltför generiska texter.
”För att det inte hjälper alls. Det framgår klart när en text är AI‑genererad och man framstår som en TÖNT för att man använder det eller postar online. LinkedIn är ett lysande exempel på AI‑kompost och generisk gyttja.” skriver en annan man i ett fritextsvar i rapporten.
