Meningarna är delade om en robotiserad framtid. En del pekar på möjligheter till välstånd, andra oroar sig för sociala klyftor och utslagning.
Tankesmedjan Global Employment Institute, som tillhör den internationella advokatorganisationen IBA, har i en ny rapport sällat sig till den senare kategorin – och målar upp en diger bild av framtiden med svåra utmaningar.
Tankesmedjan bildades 2010 med uppgift att utveckla globala, strategiska lösningar till de juridiska hämskor som kan uppstå för multinationella företag och institutioner.
I rapporten ”Artificial Intelligence and Robotics and Their Impact on the Workplace” förutspår man att framsteg inom artificiell intelligens kommer leda till fundamentala förändringar på den globala arbetsmarknaden de närmaste åren – någonting som kommer ställa stora krav på lagstiftarna att växla om på innovativa sätt.
Ingen lämnas oberörd
Både arbetare och tjänstemän kommer påverkas, skriver rapportförfattarna. En tredjedel av alla jobb som kräver en kandidatexamen kan i framtiden utföras av maskiner eller intelligent mjukvara. Däremot tror inte Global Employment Institute att jobb kommer försvinna abrupt – i stället menar man att den gradvisa förändring som redan pågår kommer fortsätta och se olika ut för olika branscher.
Robotiseringen innebär att det blir billigare att ha automatiserad produktion i västvärlden.
Dessutom lyfter man fram att robotiseringen innebär att det blir billigare att ha automatiserad produktion i västvärlden än produktion utförd av låglönearbetare i Kina.
Någonting som skulle kunna göra det lockande för västerländska företag att flytta hem sin produktion. Det är en trend som studerats i Sverige av professor Jan Olhager, som i en intervju i Arbetsvärlden förutspår att vi snart uppnår en balans mellan ”outsourcing” och ”reshoring”.
Rapportförfattarna ställer upp en kalkyl. En genomsnittlig arbetstimme i den tyska bilindustrin kostar mer än 40 euro, motsvarande ungefär 380 kronor, men kostnaden av en robot som utför samma uppgifter ligger på mellan 5–8 euro, eller 47–76 kronor. Till det tillkommer att en robot ”aldrig tar till stridsåtgärder, aldrig blir sjuk, får barn eller tar ledigt”.
Rapportförfattarna spår allvarliga sociala bakslag i låglöneländerna.
Fortfarande flyttar företag produktion till låglöneländer som Kina, Bangladesh eller Taiwan, men om västerländska företag i framtiden börjar välja automatiserad produktion på hemmaplan spår rapportförfattarna allvarliga sociala bakslag i låglöneländerna – någonting som skulle kunna utlösa en humanitär kris och stora migrationsströmmar.
Målar upp bild av jobbförluster
Global Employment Institute menar att ungefär hälften av alla jobb i USA riskerar att automatiseras i framtiden (en siffra som citeras av Oxfordforskarna Frey och Osbornes studie från 2013), medan siffran i Indien eller Thailand sätts till 70 procent. I Kina pekar man på att fabriker redan byggs som ersätter 90 procent av den mänskliga arbetskraften.
Västländerna och sydöstra Asien, exempelvis Hong Kong, Taiwan och Sydkorea – med välutvecklade utbildningssystem – förutspås bli vinnare under den fjärde industriella revolutionen. Skandinavien nämns också särskilt som en del av världen där man arbetat med att ta fram lösningar på de här frågorna ”under lång tid”.
Skandinavien nämns som en del av världen där man arbetat med att ta fram lösningar på de här frågorna ”under lång tid”.
Kreativa individer med talang för matematik och vetenskap står bäst rustade för de kommande förändringarna, enligt rapporten. Och med gigekonomins framväxt kommer fler arbeta på frilansbasis med att exempelvis skriva recensioner, testa mjukvara, ge juridisk rådgivning, göra design eller skapa hemsidor.
Siar om större inkomstklyftor
Utvecklingen kommer vidga gapet mellan rika och fattiga ytterligare, vilket ”oundvikligen” kommer leda till social oro och en fara för tillväxten. Många kommer vara arbetslösa medan de som har jobb – ”högkvalificerade, ambitiösa och kreativa personer” – förmodligen kommer ha bra betalt, enligt rapporten.
Ett förslag är att via lagstiftningen sänka maxarbetstiden.
Flera förslag poneras för att lindra eller förebygga de negativa förändringarna som man menar kommer uppstå i och med robotiseringen. Ett förslag är att via lagstiftningen sänka maxarbetstiden så att existerande jobb behöver tillsättas av fler anställda. Exempelvis skulle en fyradagarsvecka kunna övervägas.
”Made by humans”-märkning
Man lyfter också fram möjligheten att införa en människokvot på arbetsplatser, eller en ”Made by humans”–märkning för produkter som gjorts av människor.
Rapportförfattarna vill dock inte garantera att någon av lösningarna skulle fungera, utan att de är ”idéer som lagstiftarna måste fundera kring under de kommande decennierna.”