Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Smarta gränssnitt” ger oss makten över maskinerna I framtiden kommer vårt sätt att styra och interagera med datorer att se helt annorlunda ut. Här ett "smart interface" på CeBIT-mässan. Foto: Simon Markusson

”Smarta gränssnitt” ger oss makten över maskinerna

Digitaliseringen Interaktionen mellan människor och datorer kommer anta en helt annan form i framtiden. Entreprenören och miljardären Elon Musk har startat ett företag för att ta fram hjärnimplantat, och Facebook vill använda hjärnavbildningstekniker för att vi ska kunna kommunicera med maskiner.
28 Mar 2017

Framsteg inom artificiell intelligens förändrar snabbt arbetsmarknaden, och storföretag som vill öka sin produktivitet driver på utvecklingen mot allt effektivare verktyg. Det innebär att i princip alla i framtiden kommer arbeta med intelligenta gränssnitt av olika slag.

Elon Musk, grundare av och vd för elbilstillverkaren Tesla och rymdbolaget SpaceX, skapade återigen rubriker i början av veckan efter att The Wall Street Journal rapporterat att mångmiljardären startat ett företag som ska utveckla hjärnimplantat. Enligt tidningen är Musks företag Neuralink redan i färd med att utveckla ett så kallat ”neural lace”, en teknologi som ska göra det möjligt att kommunicera med maskiner med tankens hjälp. Teknologin skulle i teorin också kunna förbättra människans kognitiva förmågor.

”Det finns redan mjukvara som kan analysera människors talmönster och utifrån det avgöra med stor precision om de löper risk för att utveckla tidig Parkinsons sjukdom.”

Elon Musk uttryckte redan i fjol intresse för ett ”neural lace” på Vox Code Conference som ett sätt att lägga till ett lager av ”digital intelligens” till den mänskliga hjärnan. På så vis skulle vi kunna utöka vår naturliga intelligens och kanske kunna tävla med artificiell intelligens, enligt Musk.

Facebook har också ett projekt på gång för att hjälpa oss att interagera med maskiner med våra tankar med hjälp av hjärnavbildningstekniker, alltså utan implantat.

Redan i dag förekommer det, om än i mycket begränsad utsträckning, att människor implanterar chip under huden som ersätter passerkort och nycklar.

Läs mer: Ray Kurzweil: Nu går vi in i sjätte paradigmet

Utvecklingen mot ett arbetsliv präglat av smarta gränssnitt var också någonting som diskuterades på CeBIT-mässan i Hannover under förra veckan; mängder av ”intelligenta” programvaror visades upp, liksom visioner om vad framtiden kan komma att innebära.

Programmen kommer kunna anpassas efter känsloläge

Frank Riemensberger på CeBIT-mässan i Hannover. Foto: Simon Markusson

Frank Riemensberger, vd på den globala IT-jätten Accentures tyska gren, påpekade också att det finns program som i dag kan identifiera mänskliga känslor.

– AI kommer bli det nya användargränssnittet. Sätten som vi interagerar med teknologin på kommer vara det vi konkurrerar med, säger Frank Riemensberger under CeBIT-mässan.

Med mjukvara som kan identifiera mänskliga känslor öppnas dörrar för helt nya dimensioner av användaranpassning. I alla fall ”nya” om man ser till verkligheten. Frank Riemensberger tar som exempel en intelligent bil som känner av ditt sinnestillstånd och anpassar din resa – en vision som påminner om kultserien ”Knight Rider” från 1980-talet, där den intelligenta bilen KIT hjälper en ung David Hasselhoff att bekämpa brott.

”AI kommer bli det nya användargränssnittet. Sätten, som vi interagerar med teknologin på, kommer vara det vi konkurrerar med.”

Eller vad sägs om ett smart gränssnitt på jobbet som kan upptäcka om vi är för stressade, eller till och med håller på att bli sjuka, baserat på vårt talmönster?

– Det finns redan mjukvara som kan analysera människors talmönster och utifrån det avgöra med stor precision om de löper risk för att utveckla tidig Parkinsons sjukdom, säger Frank Riemensberger.

Liksom många andra talare på CeBIT-mässan pratar han om den snabba teknologiska utveckling vi hittills sett, där vanliga smartphones snabbt kan göra uträkningar som tidigare tog många timmar för ett arbetslag att göra manuellt.

– Beräkningar som tidigare tog 36 timmar för ett tvåmanslag att göra manuellt tar nu sex minuter, säger Frank Riemensberger, och fortsätter:

– Att kunna skapa program som härmar mänskligt beteende får oss att komma på nya sätt att göra saker och ting.

”Det kommer leda till en diskussion om hur vi ska organisera arbete.”

Han tar ett exempel: arbetet med att räkna träd vid stora trädplantager där det finns anställda som håller uppsikt över trädens status. Ett jobb som tidigare sysselsatte 3–4 personer som gått ut och inspekterat markerna över kanske en månads tid.

– I dag kan man göra det med drönare som med hjälp av algoritmer kan upptäcka ytor där ingrepp behöver göras. Och det frigör givetvis de här människorna till att syssla med någon annan uppgift, säger Frank Riemensberger.

Liksom många andra i IT-branschen tror Frank Riemensberger att AI och möjligheten att bearbeta enorma mängder data kommer skapa nya möjligheter för innovativa affärsidéer – och arbetsmöjligheter. Men också en diskussion på mer principiell nivå.

– Det kommer leda till en diskussion om hur vi ska organisera arbete, vad för arbete som ska utföras, vilka som ska utföra arbetet och hur arbete leds. För oss på Accenture, som är människoorienterade, vet jag att med de AI-lösningar som finns i dag kan jag redan styra om mina anställda till att utföra mer kvalificerade uppgifter, säger Frank Riemensberger.

Accenture blev ”10 procent mer produktiva” med AI-lösningar

Många av kontorsuppgifterna kommer – och håller på – att automatiseras bort. Inte minst på Accenture.

– De anställda kommer vara ute på platserna där insatser behövs. De kommer inte behöva komma till kontoret längre. Vi har omkring 395 000 anställda och med hjälp av AI ser vi redan en ökad produktivitet med 10 procent. Det är mycket, säger Frank Riemensberger.

”De anställda kommer vara ute på platserna där insatser behövs. De kommer inte behöva komma till kontoret längre.”

Roboten Pepper tolkar Nicolas Boudots känslor. Foto: Simon Markusson

Tongångarna är förståeligt nog visionära på CeBIT-mässan, men det kan vara på sin plats med påminnelser om att det ännu är långt att gå innan tekniken levererar på visionerna. Roboten Pepper, den ”första” roboten att kunna känna igen känslor, visades upp på en av scenerna under mässan men misslyckades med att hjälpa till med att ge shoppingtips, som det var tänkt. Anledningen ska ha varit att videolänken slutade fungera.

Läs mer: Virtual reality revolutionerar hur vi lär oss och hur vi arbetar

En person som har tagit sig till CeBIT-mässan är doktoranden Mohammad Mehdi Moniri. Han forskar om intelligenta användargränssnitt på German Research Center for Artificial Intelligence, DFKI, som är ett icke-vinstdrivet samarbetsprojekt mellan privata och offentliga aktörer.

Centret har runt 800 anställda och bedriver forskning i flera riktningar. Bland aktieägarna finns ledande företag som Google, Microsoft och BMW.

”Du kan inte enkelt ta en dator eller robot och sätta den i en människas plats.”

Doktorand Mohammed Mehdi Moniri, DFKI.

Mohammed Mehdi Moniris jobb är att göra användargränssnitt som kontrollerar komplicerade maskiner så lättfattliga som möjligt.

– ”Mixed reality” kan användas för att kontrollera robotar. Robotarna kan vara någon annanstans och kontrolleras 600-700 kilometer bort. Ett användningsområde kan vara platser där det är farligt för människor att vistas, Mohammed Mehdi Moniri.

Kommer det bli enklare att utföra komplicerade uppgifter eller kommer det kräva en högre grad av specialisering för personerna som kontrollerar robotarna?

– Idén är att göra det enkelt att arbeta med maskiner och robotar. Vi forskar för att göra det enkelt för alla att arbeta med komplicerade maskiner, säger Mohammed Mehdi Moniri.

En del debattörer oroar sig för jobbförluster till följd av robotiseringen, kommer effektiva robotar att minska behovet av mänsklig arbetskraft?

– Om du tittar på Tyskland så är det ett av de länder som har flest robotar i Europa. Det är också ett av länderna med lägst arbetslöshet i Europa. Om robotiseringen skulle innebära ökad arbetslöshet så borde den vara högre i Tyskland, men det är inte så, säger Mohammed Mehdi Moniri.

Kommer robotar kunna lära sig av människorna genom de smarta användargränssnitten för att så småningom kunna utföra samma uppgifter fast utan människans hjälp?

– Människans ”know how” är väldigt viktig. Vi har kognitiva förmågor som är väldigt komplexa och användningsbara. Du kan inte enkelt ta en dator eller robot och sätta den i en människas plats. En robot kan göra väldigt svåra jobb, men människor bidrar med komplext tänkande, säger Mohammed Mehdi Moniri.

28 Mar 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.