När företag väljer att flytta ut produktionen ur Sverige hoppas man på att beslutet ska ge avkastning – men inte sällan visar det sig att det kostar mer än det smakar. Anledningen är att företagen helt enkelt inte gjort tillräckligt noggranna beräkningar på vad det kostar att ha produktionen i det andra landet.
Att lönekostnaderna är mindre i exempelvis Kina betyder inte att det blir mer lönsamt att förlägga produktionen där än i Sverige.
Per Hilletofth är professor i logistik och forskar om just återflyttar. Han berättar att företagen ibland kan ta långtgående beslut om att flytta ut produktionen – helt enkelt för att andra gör det.
Då tog de på stående fot ett beslut att skicka produktionen till Indien, utan att ha någon form av beräkningsunderlag.
– Det är en följa John-effekt. Det finns exempel på detta. Man gjorde inte en robust kalkyl från början utan följde konkurrenterna, säger Per Hilletofth, och fortsätter med att illustrera problemet:
– En kollega i USA drog ett exempel på detta. Hon hade jobbat med något företag så hade de haft styrelsemöte. Då tog någon upp det att ”nu flyttar vår konkurrent till Kina”. Jaha, ja nu måste vi vara proaktiva och det måste ju vara rätt för de gör det, sade man. Men vi kan inte bara ta efter dem, vi måste ta ett steg till så då tog de på stående fot ett beslut att skicka produktionen till Indien, utan att ha någon form av beräkningsunderlag. Det var bara ett rent svar på vad deras konkurrent gjorde och att de ville ta ett steg till.
Läs också: Ny rapport: Att flytta jobb utomlands kan bli dyrt
Resultatet blir i många fall oväntat höga kostnader – något som kan föranleda en återflytt. Per Hilletofth har tillsammans med sina forskarkollegor samlat in information från företag om deras motiv till att ta hem produktionen till Sverige igen.
”De här besparingarna i produktionskostnaden har då ätits upp av kostnadsökningar i andra led.”
– Det man kan se är att de beslut man tagit om att flytta ut produktionen varit snäva och man har tittat på ganska få aspekter. Mycket fokus har legat på vad det kostar att producera en enhet.
Men, berättar Per Hilletofth, när företaget flyttat produktionen till exempelvis Kina och kunnat spara lite på produktionskostnaden uppdagas helt andra kostnader. Längre försörjningskedja till marknaden och längre transporttider, behov av att bygga upp mer kapitalbildning i logistikkedjor och annat som företaget inte tog hänsyn till slukar pengar.
– De här besparingarna i produktionskostnaden har då ätits upp av kostnadsökningar i andra led.
Svårare att anpassa produktionen
Men företagen kan också bestämma sig för att flytta tillbaka produktionen för att vi blivit mer vana vid att kunna välja och vraka bland olika funktioner och tillval när vi handlar.
– En annan drivkraft är att vi som konsumenter vill ha mer kundanpassade produkter. Detta ser man inom många områden att man vill vara inne och fingra på och göra sin produkt lite unik. Den typen av produktion tillsammans med långa försörjningskedjor från marknaden gör det ganska svårt att få ihop. Det är lättare med en mer lokal produktion för att förse marknaden med kundanpassade produkter, säger Per Hilletofth.
Han tar en hypotetisk stoltillverkare som exempel. Om ett företag med ett sortiment stolar flyttat produktionen till Kina så kan det vara svårt att erbjuda kunden möjligheten att välja bland olika träslag, längd på sitsen eller andra detaljer.
– Det blir mer kostsamt med produktionen långt borta och det blir svårare att hantera den typen av system.
Driver automatiseringen på återflytten av produktionen?
– Både och. Automatiseringen är en drivkraft bland flera. Våra förutsättningar att producera billigt i Sverige trots att vi har en hög lönekostnad, där är automationen en möjlighet att hantera det problemet. Det land där det köps absolut mest robotar i är Kina, så de automatiserar också. Vi kan konkurrera med helheten: bra logistik och bra system.
Fortfarande ”nettoutflyttning” bland svenska företag
Jan Olhager är professor i strategisk produktionslogistik vid Lunds universitet och har varit med om att kartlägga svenska företags produktionsflyttningar i en studie som genomfördes år 2015.
– Det här var en stor studie där vi gick ut i Sverige, Finland och Danmark så vi har samarbetat med folk i Tammerfors och Syddansk universitet i Kolding. Vi har gått ut till alla fabriker med minst 50 anställda. Från Sverige har vi fått in 375 svar så det är rätt duktigt med underlag egentligen och Finland och Danmark, nästan lika många, ungefär 250 svar från respektive land, säger Jan Olhager.
I studien har man tittat på femårsperioden 2010-2015. Företagen har bland annat i detalj fått redogöra för sitt senaste stora hemtagningsprojekt och utflyttningsprojekt. I studien framkom att lönekostnaden var den ”helt dominerande” faktorn bakom utflytten av produktionen.
”Ur ett svenskt perspektiv är det positiva att det är förhållandevis mycket som faktiskt kommer hem.”
Tittar man istället på faktorer som kvalitet, flexibilitet, och ledtider så är det sådant som lockar företagen att flytta tillbaka produktionen. Andra fördelar med att flytta tillbaka kan vara närhet till forskning och utveckling, närhet till kompetens och även tillgång till teknologiutveckling.
Men fortfarande flyttar produktionen oftare ut än in.
– Vad man kan se är att under den här femårsperioden så är det fortfarande nettoutflyttning och den är ungefär dubbelt så stor som flyttningen som kommer hem. Det är rätt mycket som flyttas kan man säga ur ett internationellt perspektiv, men ur ett svenskt perspektiv är det positiva att det är förhållandevis mycket som faktiskt kommer hem, säger Jan Olhager, och fortsätter:
– Så om man vänder på steken så kan man då säga att det som kommer hem är ungefär hälften av det som flödar ut. Och det är mycket mer än i Finland och Danmark där man ligger på ungefär 35 procent och i Tyskland som ligger på ungefär 25 procent.
Snart kan det råda balans
I studien har forskarna också frågat om den närmaste framtiden. Och det ser ljust ut för Sveriges del, enligt Jan Olhager. Kanske kommer vi snart se en tid då det är lika vanligt att flytta hem produktionen som att flytta ut den.
– Det ser ut som om inom något år kan det faktiskt vara hyfsad balans mellan hur mycket som flödar ut ur Sverige och hur mycket som flyttar tillbaka. Sedan hur det översätts i antal arbetstillfällen är lite svårare att sia om för det här är lite grövre indikationer ifrån företagen, säger Jan Olhager.