Debatten om hur samhället ska bemöta omvandlingarna det står inför i och med robotiseringen och digitaliseringen har gett upphov till många olika förslag som siktar på att undvika sociala kriser.
En föreslagen lösning är en beskattning av robotar, för att sakta ner robotiseringen och ersätta förlorat skatteunderlag om jobb försvinner.
Frågan har också nyligen behandlats av Europaparlamentet, som i torsdags röstade igenom en resolution med flera rekommendationer om lagar kring artificiell intelligens – men röstade ner en punkt som rekommenderade just robotskatt.
Borde kunna ”förvänta sig” robotskatt
Robotskatt är en idé som fått oväntat stöd från Microsoft-grundaren Bill Gates. Han räknas av Forbes som världens rikaste man med en förmögenhet på uppemot 75 miljarder dollar, eller 668 miljarder kronor.
I en intervju i Quartz delger IT-mogulen sina tankar om att det vore naturligt att beskatta robotar som ersätter mänskligt arbete på samma sätt som man beskattar anställda.
”Om en robot kommer in och gör samma sak borde man kunna förvänta sig att roboten skulle beskattas på samma nivå.”
– Om en mänsklig arbetare utför arbete till ett värde av, säg 50 000 dollar (motsvarande cirka 445 000 kronor) i en fabrik, då beskattas den inkomsten. Du får inkomstskatt, sociala avgifter och så vidare. Om en robot kommer in och gör samma sak borde man kunna förvänta sig att roboten skulle beskattas på samma nivå, säger Bill Gates till Quartz.
Han berättar också att han är säker på att skatter relaterade till automation kommer att införas i framtiden.
Bill Gates har många gånger tidigare varnat för ökade klassklyftor och sociala orättvisor när robotiseringen tar fart. Han har bland annat uttryckt en oro för att samhällen kommer stå handfallna när en stor andel jobb försvinner i snabb takt.
Tror att företagen skulle acceptera robotskatt
Men Bill Gates ger i intervjun också uttryck för en något hoppfull syn på framtiden. Det är förhoppningen att vinster i produktivitet kan leda till att andra områden, som vård, omsorg och utbildning, skulle kunna få högre personaltäthet. Hur samhället skulle genomföra en sådan omväxling är dock oklart. Däremot tror IT-mogulen att företag som använder robotar skulle acceptera en robotskatt.
Det tror däremot inte Gunnar Karlsson, professor vid KTH och digitaliseringsdebattör, som hör till de som är kritiska till en robotskatt. Enligt honom skulle gränsdragningen för vad som är en beskattningsbar robot bli allt för problematisk.
– Ska man beskatta en automatisk dammsugare, en Roomba, för att den byter ut städhjälp? En robot är ett väldigt generellt begrepp; jag brukar använda definitionen av en maskin som styrs av en dator. Då passar självkörande bilar in, städrobotar och mycket annat också, säger Gunnar Karlsson.
Och mycket av automatiseringen, påpekar han, kommer ske genom programvaror snarare än fysiska robotar.
– Varför skulle just en maskin beskattas, men inte ett redovisningssystem eller liknande som gör att man inte behöver ekonomer. Eller juridiska expertsystem som gör att man inte behöver juridiska biträden, frågar sig Gunnar Karlsson.
Vore att skatta bort konkurrensfördel
Han vill inte heller räkna med att nya jobb tillkommer i samma takt som de försvinner. Även om de – möjligen – dyker upp så småningom.
– Men tittar man lite själviskt på Sverige och ser om vi skulle beskatta maskinell robottillverkning, då skulle vi inte kunna få de jobben som vi faktiskt vore ganska bra på att ha. De kvalificerade jobben som finns runt omkring systemet; att utveckla maskinerna, ta hand om dem och underhålla dem. En automatiserad fabrik har givetvis inte lika många jobb som en manuell fabrik men det är inte noll jobb, säger Gunnar Karlsson.
”Man får inrätta samhället på ett annat sätt.”
Automatisering skulle enligt honom kunna leda till att produktion som annars skulle flyttat utomlands stannar kvar i Sverige.
– För svensk del är det en fördel eftersom arbetskraften är dyr i Sverige men med de få jobb som behövs för framtida tillverkning utgör inte arbetskraften någon stor kostnad. Då kan fabriken lika gärna ligga i Sverige där vi har bra tillgång på el, bra transportnät, fungerande institutioner och välutbildad arbetskraft. Att beskatta bort den konkurrensfördel vi har vore väldigt konstigt, säger Gunnar Karlsson.
I stället tror han på andra lösningar. Till exempel en skatteomväxling, från skatt på arbete till skatt på tillgångar.
– Man får inrätta samhället på ett annat sätt och använda digitaliseringen för att sänka de offentliga kostnaderna maximalt, exempelvis, säger Gunnar Karlsson.