Genom alla tider har människan hittat på sätt för att ”automatisera” muskelkraft. Nu är vi inne i en tidsålder då vi börjar kunna automatisera tankekraften – något som har kommit att kallas den fjärde industriella revolutionen. Eller industri 4.0.
En del är hoppfulla, andra varnar för jobbförluster.
Det är maskininlärning som tar stormsteg och lovar mängder av applikationer i arbetslivet.
Forskaren Cathy Davidsson, professor vid Duke University, beräknar att 65 procent av de unga som börjar skolan i dag kommer att ha arbeten som inte finns än.
IBM:s Watson är ett av de kognitiva system som redan har börjat tillämpas i olika branscher, bland annat som stöd för läkare i att ställa diagnoser eller för jurister att gå igenom tidigare rättsfall. Så kallade Big data-problem där det mänskliga snillet inte räcker till.
Big data möjliggör nya tjänster
Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM Sweden, har sagt till Arbetsvärlden att han tror att AI kommer vara just ett kraftfullt verktyg snarare än någonting som byter ut människan på arbetet. Repetitiva roller automatiseras. Möjligheten att använda Big data effektivt öppnar för att nya tjänster och arbetstillfällen skapas.
TCO-förbundens tankesmedja Futurion har sammanställt forskningsrön om robotiseringen i en ny framtidsrapport där vi får veta att 47 procent av jobben vi utför i dag kan automatiseras – detta baserat på forskning av Carl Benedikt Frey och Michael Osborne vid Oxfords universitet.
Bland ”hard skills” lyfts programmering fram som en framtidssäker färdighet.
Men läsningen är hoppfull. Nya jobb kommer skapas. Forskaren Cathy Davidsson, professor vid Duke University, beräknar att 65 procent av de unga som börjar skolan i dag kommer att ha arbeten som inte finns än.
Billigare att automatisera tankekraft
Föga förvånande är det mönsterstyrda yrken med repetitiva arbetsmoment som är först ut att automatiseras när robotarna blir mer sofistikerade. Som exempel på jobb som är förhållandevis enkla att automatisera lyfts sådant som telemarketing, maskinoperatör och kassabiträde fram. Medan yrken som kräver högre utbildning också är mer framtidssäkra.
Dessa är några av de kompetensbehov i nya och framväxande yrken som forskarna Thor Berger och Carl Benedikt Frey identifierat.
Framtida kompetensbehov
Enligt KTH-professorn Gunnar Karlsson är det framför allt tjänstemannauppgifter som kommer automatiseras med programvara, någonting han menar kan ske betydligt snabbare och billigare än automatiseringen av fysiskt arbete.
Mjuka färdigheter och livslångt lärande
Bland färdigheterna är det inom många så kallade ”soft skills” som människan behåller konkurrenskraften längst. Emotionell intelligens, att samarbeta, kommunicera, instruera och bistå andra är några exempel. Liksom att vi är beredda att lära oss under hela yrkeslivet.
Bland ”hard skills” lyfts programmering fram som en framtidssäker färdighet. Förmågan att kunna skriva datorprogram för att lösa olika uppgifter är förstås någonting som efterfrågas mer när tekniken tillåter allt bättre digitala lösningar.