Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Här vill Northvolt utmana Asiens dominans Northvolt vill placera Europas största litiumjonbatterifabrik i Norden. En satsning på runt fyra miljarder euro. Foto: Press

Här vill Northvolt utmana Asiens dominans

Northvolt Åtta platser i Sverige har valts ut som kandidater för anläggningen av Northvolts jättefabrik – de tävlar mot två platser i Finland. Men hotet mot de "grönaste batterierna" kan komma utifrån. Arbetsvärlden pratar med Peter Carlsson, vd, om problemet med kobolt från Kongo.
27 apr 2017

Northvolt vill bygga Europas största litiumjonbatterifabrik. En fabrik som i drift kan komma att anställa 2 500–3 000 personer och genom stordriftsfördelar göra litiumjonbatterier fördelaktigt prissatta för bilindustrin.

Lägre priser på batterier är en viktig del i elbilens framfart på marknaden och en väntad ökning av efterfrågan på elbilar ingår i Northvolts planer.

Platserna

Platserna Northvolt tittar på för sin fabrik är:

  • Göteborg
  • Gävle
  • Luleå
  • Malmö
  • Mariestad-Skövde (Mariestad och Skövde har ansökt gemensamt)
  • Norrköping
  • Skellefteå
  • Västerås
  • I Finland tittar man närmare på Kotka-Hamina och Vasa.

Till sommaren ska urvalet ha reducerats till två platser.

+ Expandera

– Vi bygger upp produktion i enorm skala, med dagens typ av produkter, och vi integrerar en mängd produktionssteg bakåt i försörjningskedjan mot gruva. Därmed kan vi få en unik kostnadsnivå som är det vi ser att industrin behöver för att kunna driva på elektrifiering, säger Peter Carlsson, vd, under en telefonkonferens på onsdagen där företagets nästa steg i jakten på placeringsort presenteras.

Det vill säga de grönaste batterierna på marknaden

Han berättar att Northvolt ska producera marknadens grönaste batterier. En ambition som varit avgörande för valet av Norden som plats för produktionen.

– Fördelen med en etablering uppe i Norden är att när man gör det här så konsumerar man enormt med energi och Nordens energisystem har det lägsta ”carbon footprint” som finns i energisystemet. Så vi kan med detta producera batterier som har en väldigt låg carbon footprint, säger Peter Carlsson.

Med konceptet menar han att man kan utmana den asiatiska dominansen inom batteribranschen. Han tror också att det kommer ske en geografisk förskjutning av Europas batterifokus till den plats som Northvolt väljer för sin etablering.

Stora krav ställs på platserna som man tittar på.

Det måste förstås finnas goda kommunikationer, marktillgång som tillåter fabrikskomplexet att växa upp till 200 hektar, attraktivitet för att locka kompetens och närhet till forskning – alltså en teknisk högskola. Dessutom ställs stora krav på energiförsörjning för att försörja fabrikens enorma energibehov, upp till 2,4 terawattimmar per år.

Vi kommer jobba hårt för att hitta försörjningskedjor på kobolt där vi kan garantera ursprunget och att materialet är konfliktfritt

Platserna man tittar på är Göteborg, Gävle, Luleå, Malmö, Mariestad-Skövde (Mariestad och Skövde har ansökt gemensamt), Norrköping, Skellefteå och Västerås. I Finland tittar man närmare på Kotka-Hamina och Vasa.

Till sommaren ska två platser väljas ut för en slutgiltig urvalsprocess.

Var ska ni hitta kompetensen?

Peter Carlsson, vd på Northvolt. Foto: Pressbild

– Grundforskningsmässigt ligger Sverige ganska bra till kring ett antal universitet kring batteriforskning. Där finns upptagning för den typen av kompetens, säger Peter Carlsson, och fortsätter:

– Men när vi pratar mer applicerad kompetens och inte minst produktion av batterier så är det väldigt begränsat och vi har ett team som vi rekryterat i Japan som är på väg in i vårt kontor. De kommer flytta hit i början av maj. Så en hel del av vår produktionstekniska kompetens kommer bygga på japansk teknik och know-how, säger Peter Carlsson till Arbetsvärlden.

Trots behovet av arbetskraft kommer fabriken vara högt automatiserad. En stor del av personalen kommer enligt Peter Carlsson arbeta med att se till att alla flöden fungerar, att maskiner rullar och att man optimerar produktionsflöden.

En stor del av personalen kommer enligt Peter Carlsson arbeta med att se till att alla flöden fungerar

– När du bryter ner i fem skift på en massa olika processer så behöver du fortfarande ha grundläggande arbetslag. Det är relativt få personer per arbetslag och processteg, det är bara att det är så många processteg; vi kör 24 timmar om dygnet med fem skift och när man börjar aggregera det plus supportpersonal med allt ifrån säkerhet och allting annat, då aggregerar man upp en ganska ansenlig mängd anställda, säger Peter Carlsson.

Batteriexperten Lars Avellán har tidigare uttryckt att en framtida koboltbrist skulle kunna bli en hämsko för Northvolt och liknande satsningar, där bristvaran kobolt är en ingrediens. En prisstegring på kobolt skulle alltså kunna försvåra produktionen, om Lars Avelláns farhågor visar sig stämma.

Hur har ni resonerat kring tillgången på kobolt?

– Jag vill inte gå in för detaljerat men om man tar dagens kemier som är ledande i dag och tittar åtta–tio år framåt då ser vi att den relativa andelen kobolt går ner rejält. Uppemot åtta gånger mindre kobolt. Så det här kommer för oss kompenseras av den ökade efterfrågan av batterier och dämpa en del av den här spekulationen, säger Peter Carlsson.

Ambitionen är också att Northvolt effektivt ska återvinna gamla batterier och därmed bli mindre beroende av nytt råmaterial.

Det finns gott om kobolt i Australien, det finns kobolt i de nordiska länderna och det finns kobolt i Kanada

– Om vi löser det cirkulära, teknikutvecklingen går mot minskad andel kobolt och vi kan bygga ut de andra koboltkapaciteterna – det finns kobolt i Australien, i de nordiska länderna och i Kanada, till exempel – så behöver det inte bli någon typ av råvarukris, säger Peter Carlsson.

Kobolt från Kongo ett problem

Ett problem man tittar på är att bli mindre beroende av kobolt som utvinns i Kongo. Människorättsorganisationen Amnesty publicerade förra året en rapport som larmade om dåliga förhållanden och barnarbete i koboltgruvorna i Konga-Kinshasa. Det är kobolt som flera stora varumärken i världen i dag är beroende av.

– Uppemot 60 procent av världens koboltfyndigheter ligger i den regionen. Det är någonting som vi försöker motverka, säger Peter Carlsson.

Kommer ni ändå vara beroende av kobolt från Kongo?

– Jag tror vi kommer få svårt att helt undvika kobolt från den regionen men vi kommer jobba hårt för att hitta försörjningskedjor på kobolt där vi kan garantera ursprunget och att materialet är konfliktfritt, säger Peter Carlsson.

Rent finansiellt berättar Peter Carlsson att man följer planen. Första steget var att bygga upp ett projektkontor.

– I nästa steg, som vi går in i, handlar det om finansiering av pilotlinan, vår utvecklingsprocess som vi genomför här under sommaren, säger Peter Carlsson.

Sedan ska finansieringen komma gradvis i olika steg. Projektet beräknas kräva runt fyra miljarder euro under en sexårsperiod.

27 apr 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.