Det har gått fem år sedan hashtaggen metoo förenade kvinnor världen över, och upprop efter upprop startades i nästan alla branscher. Men vad hände sen?
Vi har pratat med tre kvinnor bakom uppropen som var med den hösten.
#inteförhandlingsbart, för fackfolk
Susanne Persson, konsult inom arbetsrätt och jämställdhet, tidigare bland annat ordförande för Unionen i region Mellannorrland
”Jag sitter mitt i metoo och arbetsrätt hela dagarna. Tyvärr har det inte hänt mycket. Metoo var fantastiskt, en ynnest att få uppleva. Men det har inte skett någon förändring i attityderna på arbetsplatserna. Det hanteras fortfarande fel, eller inte alls.
Det är mycket locket på och förtroendevalda som förminskar frågan. Leder det till förhandling, är det ofta den utsatta som köps ut.
Det är förövaren
som ska köpas ut
Och får man som utsatt vid förhandlingsbordet höra: ’Vi förstår att det här är jättejobbigt och att du mår dåligt, ska vi inte enas om tre månadslöner, så slipper du komma tillbaka?’ Självklart tar den utsatta det förslaget. Men det tar ofta väldigt lång tid att komma tillbaka till arbetslivet och leder till utanförskap. Det är förövaren som ska köpas ut.
De lokalfackliga måste få mycket mer utbildning i det som ligger utanför las, mbl och arbetsmiljölagen. Att vi tolkar saker olika beroende på om det är en man eller kvinna.
Fackförbunden måste steppa upp. Det går inte att säga centralt att vi jobbar mot det här. Vad gör ni på riktigt? Hur säkerställer ni att lokalfackliga är med? Det är tyvärr så mycket floskler. Det handlar om att granska sig själv och erkänna att ’vi brister här’.”
#deadline, för journalister
Johanna Lindquist, frilansjournalist och initiativtagare till uppropet.
Foto: Malin Grönborg
” I vår grupp fanns ett tydligt mönster – otrygga anställningar. Att en kvinna med vikariat eller på praktik blev utsatt, ofta av en äldre profilerad man som jobbat länge på arbetsplatsen. En annan risk var att som reporter vara ute med fotograf, då kunde det hända saker.
Och olika människor har tagit saken vidare på sina egna arbetsplatser. Man måste inte alltid agera i samlad trupp. Att män blev osäkra, typ ”får jag inte krama en kompis” är ju enkelt, om du är osäker, gör det inte.
I vår grupp fanns ett tydligt mönster – otrygga anställningar
Men det viktigaste var att uppropet skapade ett samtal, som förändrade hur vi pratar om sexism och övergrepp. Många hade ju aldrig någonsin berättat om sina erfarenheter. Och det fanns väldigt mycket empati i gruppen. Att samlas så många, det skapar styrka att våga.
Det är svårt att starta en revolution, men på något sätt ställde sig hela världen upp och ropade unisont. Nu handlar det om att förvalta det. Metoo är inte över. Vi jobbar med frågan hela tiden.
Men media slarvade också bort frågan, genom att fokusera på att peka ut vissa män. Det var inte vad uppropen handlade om. Det blev också ett bakslag för flera personer, då det ledde till förtalsmål.”
#givaktochbitihop, för anställda i försvaret
Ingrid Elisiedotter, var administratör för uppropet. Själv har hon slutat och är sjukskriven. Politiskt aktiv i FI.
” 2017 gick ÖB och andra höga chefer ut med ordrar om att sexuella trakasserier inte får förekomma. En av initiativtagarna till uppropet fick uppdraget att åka runt och hålla föreläsningar. Ledningen startade ett samarbete med facket och skapade en telefonlinje med specialister dit trakasserier skulle anmälas.
Försvarsmakten tog fram utbildningar, riktlinjer, checklistor, handlingsregler och referensinformation för att ge chefer och medarbetare alla möjligheter att förhindra trakasserier och övergrepp.
Väldigt få vågade vittna då de sett vad som hänt med kvinnor som vågat protestera
Trots det syntes knappt några förändringar i den årliga medarbetarundersökningen vad gäller sexuella trakasserier. Något lägre 2019, men 2020 ökar det igen. Samma tid visar en undersökning bland värnpliktiga att hälften av kvinnorna upplever sig ha blivit kränkta, vanligast av språkbruk.
Jag jobbade med att sammanställa en rapport om vad som hänt, på uppdrag från några som vill vara anonyma. Det har inte gått jättebra, väldigt få vågade vittna om läget, då de sett vad som hänt med kvinnor som vågat protestera. Min åsikt är att officerare tror det räcker med en order och peka med hela handen och förstår inte att kultur, tradition, värderingar och beteenden kräver helt andra arbetssätt för att ändra.”
Tweeten som förenade kvinnor världen över
Den 15 oktober 2017 uppmanade den amerikanska skådespelerskan Alissa Mylano kvinnor att svara på hennes tweet om sextrakasserier med hashtaggen metoo. Det var i samband med anklagelserna om våldtäkt mot filmproducenten Harvey Weinstein, som sedan dömdes.
Det hade funnits liknande upprop tidigare, men inget som fick sådan enorm spridning världen över.