Ett år efter #metoo har fokus ökat på problemen med sexuella trakasserier i svenskt arbetsliv. I vintras genomförde Kantar Sifo en undersökning av läget på arbetsmarknaden.
– Ett problem med #metoo är att tolkningarna kan vara olika för vad som utgör sexuella trakasserier, så vi lade till en definition från lagtexten, säger Jennie Bacchus Hertzman.
Kantar Sifo ställde då frågan om man blivit utsatt för uppträdande av sexuell natur som kränker ens värdighet. Fem procent av kvinnorna och en procent av männen svarade ja.
Vi vill genom samverkan skapa ett hållbart arbetsliv fritt från trakasserier
Också det visade sig vara öppet för tolkningar.
– Men vi ställde också frågor om specifika situationer, exempelvis om man utsatts för ovälkommen sexuell beröring eller varit tvingad att utföra en sexuell handling. När vi lade till de 10 grövsta situationerna så var det hela 18 procent av kvinnorna som hade utsatts under de senaste 12 månaderna. Det kan alltså vara så att man utsätts för någonting men inte tänker på det som trakasserier, utan någonting som hände en gång, säger Jennie Bacchus Hertzman, analytiker på Kantar Sifo.
Nu lanserar Kantar Sifo ett partsgemensamt projekt med syfte att åstadkomma varaktig förändring.
Bland annat kommer man genomföra en årlig undersökning av sexuella trakasserier bland den svenska yrkesverksamma befolkningen för att kunna följa utvecklingen.
Till det kommer separata interventionsstudier som följer upp effekterna av specifika åtgärder på en arbetsplats. Hur många sådana det blir, och vad de ska titta på, beror på hur stort samverkansprojektet blir. Men projektet ska grundas i forskning och kvalitetssäkras av forskare under ledning av Kantar Sifo.
Stort forskarlag i samarbetet
Ett stort forskningsprojekt som leds av psykologen Anna Nyberg vid Stressforskningsinstitutet har fått forskningsanslag av Forte för att genomföra en longitudinell (över tid) studie under 2019–2021 om genusbaserade trakasserier och utsatthet på svensk arbetsmarknaden. I projektbeskrivningen ingår samarbete med Kantar Sifo.
– Vi kommer bland annat undersöka hur män behandlas på kvinnodominerade arbetsplatser och kvinnor på mansdominerade arbetsplatser. Vi kommer också titta på samband med inkomst och utbildningsnivå, säger Anna Nyberg.
Ännu är kunskapen ganska liten om exakt vilka faktorer som ökar risken att bli utsatt.
– Det kan vara så att låg status på arbetsplatsen ökar risken för att utsättas för sexuella trakasserier, eller så är det tvärtom: att hög status gör någon mer utsatt, säger Anna Nyberg.
En majoritet är potentiella förövare i vid bemärkelse
Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, är med i forskningslaget och lyfter att vi också vet förhållandevis lite om vilka som är förövarna. Och att perspektivet behöver skifta för att se att det inte handlar om ett fåtal förövare, utan snarare att en majoritet är potentiella sådana.
Mitt intryck från metoo-berättelserna är att det ofta handlar om ett fåtal förövare som utsätter många under lång tid, stämmer inte den bilden?
– Vi är alla del av en struktur som möjliggör de här trakasserierna. Rent kunskapsmässigt menar jag att det i dag är befogat att påstå att en majoritet är potentiella förövare i vid bemärkelse, det vill säga att man kanske möjliggör eller inte agerar mot olämpliga beteenden. Alla har ett ansvar att förhålla sig till trakasserier, säger Fredrik Bondestam.
– Men det handlar absolut inte om att måla upp en bild av en värld full av onda män, sådant sysslar jag inte med.
Öppet för alla
Samverkan är öppen för alla arbetsmarknadens parter, myndigheter, intresseorganisationer och enskilda företag. Sveriges största fackförbund Unionen och Volvo AB är redan med i projektet.
Jennie Bacchus Hertzman är projektledare och uttrycker förhoppningen att många fler kommer hoppa på.
– Vi kommer genomföra undersökningar för att ta följa utvecklingen och se vad som fungerar. Vi jobbar också med organisationsutveckling och kommer kunna erbjuda utbildningar och ta fram verktyg och stöd mot sexuella trakasserier. Samarbetspartners kommer också få tillträde till vår referensgrupp för att vara med och påverka utvecklingen i projektet, säger Jennie Bacchus Hertzman.
Kan leda till detaljerade utvärderingar
Det finns en uppsjö saker som projektet skulle kunna syssla med. Jennie Bacchus Hertzman har flera idéer.
– Man skulle kunna intervjua kvinnor som lämnat en bransch och fråga varför de valt att göra det och få underlag för hur man skapar en attraktiv arbetsmiljö för kvinnor. Man kan göra interventionsundersökningar för att få reda på effekten av en ny policy mot sexuella trakasserier och andra enskilda insatser. Vi kan gå in och titta på särskilda branscher och yrkesgrupper och identifiera riskfaktorer. Desto fler som går med i projektet, desto större resurser får vi att arbeta med problemen, säger Jennie Bacchus Hertzman.
Ambitionerna är högt satta. Från Kantar Sifos håll är förhoppningen att just detta samverkansprojekt ska bli det ledande projektet i kategorin på svensk arbetsmarknad.
Tanken är att även företag som inte är med i samverkan på sikt ska kunna ta del av kunskapen som tas fram i projektet. Jennie Bacchus Hertzman uttrycker en särskild önskan att också småföretag som saknar stora resurser och HR-avdelningar ska kunna få effektiva verktyg att hantera problematiken.
– Vi vill genom samverkan skapa ett hållbart arbetsliv fritt från trakasserier, och då vill vi möjliggöra för de flesta att vara med, säger Jennie Bacchus Hertzman.