Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Nolltolerans mot sexuella trakasserier är inte trovärdigt” Fredrik Bondestam menar att vi vet en hel del om vad som fungerar, och vad som inte fungerar, mot sexuella trakaserierer på arbetsplatsen.

”Nolltolerans mot sexuella trakasserier är inte trovärdigt”

Arbetsvärlden i Almedalen ”Åk inte ensam på konferens med honom”, ”du måste jobba med hans blick”, ”undvik den personen”. Ofta pratar vi redan en hel del om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Men vi gör det tyst. Nyckeln till förändring är att lyfta fram tystnadskulturen i ljuset, anser forskaren Fredrik Bondestam.
3 jul 2019

Hur motverkar vi sexuella trakasserier på arbetsplatsen? Fredrik Bondestam är föreståndare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Han har skrivit Vetenskapsrådets översiktsstudie  ”Sexuella trakasserier i akademin”.

Bondestam menar att det finns metoder som fungerar. Och metoder som inte fungerar:

‒ Nolltolerans mot sexuella trakasserier är inte trovärdigt och ger därför inget resultat. Det hjälper inte att ledningen går ut och säger vad som gäller. Det förändrar ingenting. Ledningen måste gå före och arbeta systematiskt med det förebyggande arbetet, inte enbart förespråka nolltolerans, säger han.

Alla på en arbetsplats ska utbildas – även de som inte vill, och det brukar vara majoriteten.

Fredrik Bondestam ser på fackets uppgift som att försöka utmana antagandena om att vad som redan görs ute på arbetsplatserna fungerar. Arbetsgivaren kan gömma sig bakom strategier som man anser fungerar. Men facken bör alltid förespråka evidensbaserade metoder, anser han.

‒ Sträck dig utanför ditt förbund och din bransch. Och kommunicera utåt om problemen i den egna branschen.

Tar mycket kraft

Vi vet däremot vad som fungerar, enligt Bondestam. Det är att ”bystanders” ska bli aktiva. Alla på en arbetsplats ska utbildas – även de som inte vill, och det brukar vara majoriteten, säger Fredrik Bondestam.

Fakta: Trakasserier i finansbranschen

Finansförbundet visar i en undersökning 2018 att tio procent av Finansförbundets medlemmar har blivit utsatta för kränkningar eller trakasserier under det senaste året och att två procent har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Samtidigt vet bara hälften om det finns rutiner för att ta hand om trakasserier på arbetsplatsen. Fyra av tio som varit med om trakasserier, och tre av tio som varit utsatta för sexuella trakasserier, har inte berättat om detta för någon.

+ Expandera

‒ Det krävs 2-3 år med systematiskt arbete. Det är affischer på väggarna, enskilda samtal med chefen, lokala ambassadörer, externa konsulter. Det krävs att man mäter resultat och prioriterar. Det tar mycket kraft från organisationen och många kommer tycka att det tar alldeles för mycket kraft.

Den här metoden beskrivs i en studie som Fredrik Bondestam refererar i sin översiktsstudie. Med den metoden minskar andelen utsatta med 30 procent.

Medlöperiet, majoritetskulturen – det är den man vill åt.

Fredrik Bondestam menar att det avgörande är att förändra majoritetskulturen.

‒ Det finns en enorm tystnadskultur i en organisation som det visserligen talas om, men inte öppet. ”De där kunderna är jobbiga”, ”åk inte ensam på konferens med honom”, ”du måste jobba med hans blick”, ”undvik den personen”, och så vidare.

‒ Man ska använda kunskapen om hur arbetsplatsen faktiskt ser ut. Lyft den här tystnadkulturen och gör den tillgänglig.

Arbeta som att 98 procent drabbats

Och arbetet måste systematiseras.

‒ Ge chefer och medarbetare tillfälle att frysa ögonblick – att prata och diskutera. Att ständigt arbeta som att det är 98 procent som drabbats.

På det sättet går det att vända på vad som är det normala, menar Bondestam.

‒ Medlöperiet, majoritetskulturen – det är den man vill åt. Att dra ett sexistiskt skämt, det är det som ska vara det avvikande.

Löneavdrag, varning, flyttning från arbetsgruppen. Det är bara den typen av tydlighet som verkar inom en organisation.

Att utreda sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagens utredningsskyldighet är mycket svårt, enligt Bondestam.

News

‒ Arbetsgivare hamnar i att behandla alla inblandade lika. Du har ett ansvar att höra båda likvärdigt. Men upprinnelsen är otillbörligt maktutövande.

Arbetsmiljön viktigare än utredningen

Han uppmanar arbetsgivaren att se arbetsmiljöfrågan som viktigare än lagärendet.

‒ Gör din utredningsplikt, men investera tid och kraft i att se det som arbetsmiljöfråga. Ett ärende med sexuella trakasserier skapar dynamik i en arbetsgrupp. Jobba med hela gruppen.

Handbok

TCO:s handbok mot sexuella trakasserier (2018).

Efter Metoo-uppropen uppdaterade TCO sin handbok mot sexuella trakasserier. Syftet med boken är att vägleda fackligt förtroendevalda i arbetet mot sexuella trakasserier ute på arbetsplatser runt om i Sverige.

 

+ Expandera

Men lyckas man avgöra ett fall är det avgörande att trakasserier får tydliga konsekvenser.

‒ Löneavdrag, varning, flyttning från arbetsgruppen. Det är bara den typen av tydlighet som verkar inom en organisation. Annars blir det en låt gå-tanke.

Och likabehandling av alla nivåer i organisationen är avgörande.

‒ Det ska gälla lika för alla. En ”fin” människa högre upp i hierarkin har betydligt starkare skydd än en ”ful” människa längre ned. Men normen man ska sätta är att vi kommer arbeta likadant oavsett vem det är. Men den arbetsplats som fungerar så har jag inte sett än, tillägger Fredrik Bondestam med ett leende.

3 jul 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.