– Jag kan inte göra annat än att önska nästa ordförandeskap och våra svenska kollegor lycka till, sa den tjeckiska arbetsmarknadsministern Mirian Jurečka sedan han misslyckats med att få en majoritet bakom en kompromiss på torsdagskvällen.
Nu blir plattformsdirektivet en het potatis för den svenska regeringen under dess ordförandeskap i EU under första halvåret 2023. När den svenska regeringen i nästa vecka presenterar sina prioriteringar under ordförandeskapet lär den knappast lyfta fram arbetsmarknadsfrågor.
Men för EU-ledningen är däremot plattformsdirektivet en av de viktigaste frågorna, inte minst i arbetet med förverkligandet av den sociala pelararen.
Kompromisser kring direktivet försvåras också av att EU-kommissionen är mycket irriterat över den kompromiss som det tjeckiska ordförandeskapet lagt fram.
Länderna står långt från varandra
När ansvarige kommissionär Nicolas Schmit besökte Sverige i måndags lyfte han fram plattformsdirektivet på en pressträff och varnade för att det kunde bli urvattnat.
– Vi lagstiftar inte på Europanivå för lagstiftningens egen skull, utan vi lagstiftar för att uppnå mål, sa han då.
Medlemsländerna står långt ifrån varandra i synen på skyddet för plattformsarbetare. En stor del av meningsskiljaktigheterna handlar om artikel 4 i direktivet.
Där regleras om den individ som utför uppdraget ska räknas som anställd oavsett hur avtalet ser ut med plattformsföretaget. I kommissionens ursprungsförslag skulle två av fem kriterier vara uppfyllda för att klassificera personen som arbetstagare.
Undantag för kollektivavtal
Tjeckerna hade inför mötet lagt ett förslag på bordet där bland annat antalet kriterier som skulle uppfyllas var tre av fem. Medlemsstaterna skulle heller inte behöva tillämpa klassificeringen i enskilda ärenden om det var uppenbart att en invändning skulle gå igenom.
Dessutom införs undantag i direktivet för lösningar i nationell lagstiftning och genom kollektivavtal.
De exakta formuleringarna i kompromissförslaget är inte kända.
– Den tjeckiska kompromissen stör balansen i direktivet, sa Georges Engel, Luxemburgs minister på mötet.
Från Portugal hördes lika skarpa invändningar:
– Texten som vi diskuterar i dag uppfyller inte målen i direktivet. Vi kan inte stödja detta och äventyra tryggheten för miljontals arbetare, sa Ana Mendes Godinho.
Liknande tongångar hördes från Spanien:
– Tiden är inne för att sätta stopp för utnyttjandet av plattformsarbetare. Vi är vid en vändpunkt och kan inte backa, sa Yolanda Díaz Péres.
Enskilda överläggningar
Men tjeckerna hade också stöd för sina ändringar i direktivtexten. Både Finland och Danmark uttalade sitt fulla stöd:
– Vi är positiva till direktivet bland annat för att plattformsbolagen är gränsöverskridande. Kompromissen är balanserad, sa den finländske ministern Tuula Haatainen.
Polen stod på samma sida:
– Om vi ska lyckas måste vi kompromissa. Jag uppmanar länderna till det, sa landets minister Marlena Malag.
Under torsdagens ministerrådsmöte ajournerade det tjeckiska ordförandeskapet punkten om direktivet två gånger. I korridoren utanför mötessalen genomfördes förhandlingar. Ofta skedde de i form av enskilda överläggningar med utvalda medlemsstater.
Det tjeckiska ordförandeskapet tog en rövare. Under förmiddagens debatt visade det sig att 14 av de 27 medlemsländerna kunde stödja kompromissen. Om ytterligare ett land gick över till den sidan skulle kompromissen vara i hamn, men där lyckades man inte.
Syftet med direktivet är också att skapa schyst konkurrens mellan plattformsföretagen och mellan dem och traditionella företag.
28 miljoner gigarbetare
Enligt EU:s egna beräknar jobbar 28 miljoner européer i plattformsekonomin. Omkring fem miljoner av dem skulle kunna klassificeras som arbetstagare om direktivet antas, har EU-kommissionen tidigare sagt.
I riksdagen är EU-nämnden splittrad i frågan om direktivet. Bland andra Socialdemokraterna har motsatt sig kompromissen, medan regeringspartierna och Sverigedemokraterna stöder den.
Inför EU-nämndens möten i frågan skickade parterna på arbetsmarknaden ett gemensamt brev till den. Man önskade att Sverige skulle agera så att man i ministerrådet blockerade en gemensam inriktning i frågan.
När ministerrådet bestämt sig för sin ståndpunkt inleds förhandlingar med Europaparlamentet om direktivets slutliga utformning.
Hela denna brännande fråga har alltså hamnat i knät på det kommande svenska ordförandeskapet i EU.