I Europaparlamentet finns en stor oro inför det kommande svenska ordförandeskapet i EU. Bakom ligger regeringens samarbete med de högerextrema sverigedemokraterna. I parlamentets internationella miljö räknas SD till den yttersta högern.
Ingen av de parlamentariker som Arbetsvärlden har talat med räknade med några prioriteringar som rör arbetsmarknaden eller de växande sociala klyftorna i EU.
Socialdemokraten Ilan De Basso är den ende svensk med en ordinarie plats i det viktiga sysselsättningsutskottet EMPL. Han är orolig för hur den svenska modellen ska kunna försvaras mot EU-lagstiftning med en svensk högerregeringen vid rodret.
– Jag kommer att bevaka det som jag menar är högerns dubbelspel när det gäller den svenska modellen. Det är viktigt att EU:s lagstiftning inte påverkar den, säger han till Arbetsvärlden.
Han anklagar högerpartierna för att inte ha en konsekvent syn på modellen. På hemmaplan gick de i höstas till val på förändringar av den och förslog bland annat sänkningar av a-kassan, vilket är väsentliga ingrepp på den svenska modellen, enligt De Basso.
– Samtidigt står deras företrädare i Europaparlamentet och pläderar för att modellen är bra och tjänar Sverige väl. I parlamentet använder de snarare den svenska modellen för att positionerna sig än att de genuint vill försvara den.
Sara Skyttedal, Kristdemokraterna, sitter som suppleant i sysselsättningsutskottet. Hon tillbakavisar den oro som De Basso och andra från oppositionen har inför det svenska ordförandeskapet.
– En ny svensk regering är på plats. De partier som inte ingår eller samarbetar med regeringen får så klart igenom mindre av sina frågor i det europeiska sammanhanget. Jag tror snarare att det är en oro för att deras politik inte kommer att prioriteras, vilket är helt korrekt. Det är jag glad över, säger hon till Arbetsvärlden.
Även Sveriges europaminister Jessica Roswall tillbakavisa oron under ett kort möte med pressen vid sitt senaste besök hos parlamentet i Strasbourg.
– Oron är obefogad. Det finns en bred enighet bakom de svenska prioriteringarna, säger hon till Arbetsvärlden och syftar på de punkter riksdagspartierna ställde sig bakom under den förra socialdemokratiska regeringen.
Klimatet oroar oppositionen
Den oro som finns inför ordförandeskapet är ofta kopplad till klimatfrågan där förtroendet för Sverige sjunkit kraftigt, men ofta tas också slutförandet av migrationspakten upp.
– Ordförandeskapet sätter dagordningen och prioriterar bland frågorna. Flera dokument som gäller klimatet ska slutförhandlas under våren. Vi hör från andra länder att de är bekymrade, säger Jakop Dalunde, MP.
Vänsterpartisten Malin Björk säger att det inte är betryggande att de ska hålla i förhandlingarna. Sveriges framskjutna position i frågor som jämställdhet, klimat och migration fallet som ett korthus, enligt Björk.
Även liberalen Karin Karlsbro är bekymrad. Hon var nära att uteslutas ur sin partigrupp Renew på grund av hennes svenska partis samarbete med Sverigedemokraterna, men klarade sig på att hon öppet hade varit emot ett samarbetet.
– Miljövännerna i L, M och KD borde slå näven i bordet. I Bryssel försöker Sverigedemokraterna skjuta ner EU:s klimatmål, säger hon.
KU-anmälan för plattformshantering
Även om regeringen helst inte vill lyfta fram arbetsmarknadsfrågor under sitt ordförandeskap kommer det att hetta till i flera av dem. Direktivet om plattformsarbete ska snart börja förhandlas, men trots ihärdiga försök av det tjeckiska ordförandeskapet har ministerrådet inte lyckats enas om en ståndpunkt.
Nu måste Sverige ta över i en fråga där parterna vill värna den svenska modellen och inte låta EU bestämma vem som är arbetstagare i plattformsföretagen. I svensk lagstiftning undviker man att definiera vem som är arbetstagare.
Dessutom har regeringen redan dragit på sig en KU-anmälan från Centerpartiet för att inte ha förankrat frågan om plattformsarbete i riksdagens EU-nämnd innan den åkte till Bryssel och röstade på ministerrådet i förra veckan. Det är andra gången på kort tid som regeringen drar på sig en KU-anmälan för att ha missköt en EU-fråga.
En svensk regeringen som ännu inte är förankrad i sakfrågan ska alltså ena medlemsländerna. Ett antal av dem vill se EU-kommissionens ursprungliga och hårdare förslag genomfört medan den andra halvan vill urholka det ordentligt.
Den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit är mycket irriterad över hur direktivet föreslås ändras och säger att EU inte lagstiftar för lagstiftandets eget skull utan har mål med sina regleringar.
För EU-ledningen i Bryssel tillhör detta en av de prioriterade frågorna med kopplingar till den sociala pelaren. Man är mycket angelägen om att lyfta fram dessa frågor för att hålla ihop EU:s invånare när klyftorna växer och miljontals EU-medborgare har svårt att klara sig på sin inkomst.
Olika riktningar om arbetskraftsinvandring
En annan svårlöst fråga för regeringen är den del av EU:s migrationspaket som gäller arbetskraftsinvandring. Personer i tredje land med rätt kompetens ska lättare kunna invandra till EU, byta arbetsgivare och även medlemsland. Dessutom ska arbetsgivare som exploaterar arbetskraftsinvandrare mötas av sanktioner.
I Tidöavtalet försvåras arbetskraftsinvandring. Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har redan i riksdagen röstat igenom en inkomstgräns som föreslagits landa på 33 000 kronor. I frågan har regeringen inte bara fått en konflikt med Svensk Näringsliv utan många medlemsländer som verkligen behöver arbetskraftinvandring.
Därför omfattar förslaget i EU även låg- och medelkompetent arbetskraft.
– Regeringen och Sverigedemokraterna har vänt näringslivet ryggen. Hela EU skriker efter arbetskraft, säger Abir Al Sahlani, som är den liberala gruppen Renews ansvarige i frågan.
Hon anser att om förslaget inte går igenom skulle det påverka välfärden i både Sverige och hela EU. Dessutom är detta en av flera delar i det stora migrationspaket som medlemsstaterna ska enas om.
– Det finns en oro i parlamentet över det svenska ordförandeskapet. Inte minst gäller den migrationspaketet. De största bitarna måste vara klara till juni nästa år. Det är just i slutet av det svenska ordförandeskapet, säger Al Sahlani.
KD: Arbetskraftsinvandring inte alternativ till asyl
Sara Skyttedal, KD, håller inte med, utan ser de svenska åtstramade reglerna för invandring som rimliga.
– Det var helt rätt att i Sverige stramade åt reglerna och lägga sig på lägsta nivå på detta område, men när regelverk utformas på EU-nivå behöver det anpassas även för andra länders behov.
Hon varnar också för vad lättnader för arbetskraftsinvandring kan leda till.
– Om reglerna för arbetskraftsinvandringen utformas på ett felaktigt sätt kan de utnyttjas som en sidoväg av människor som inte kan få asyl.
Vill komma åt asbest
En tredje fråga där regeringen kommer möta svårigheter är direktivet om asbest. Det nuvarande direktivet ska revideras. Ministerrådet ställer upp på EU-kommissionens skärpning av gränsvärdet, men vill samtidigt ge de laboratorier som sköter mätningarna sju år på sig att skaffa de elektronmikroskop som behövs för att detektera det nya gränsvärdet.
Europaparlamentet vill gå ännu längre och se en hundrafalt skärpning av gränsvärdet. Med en sjuårig omställningstid, som ministerrådet föreslår, får parlamentet ett utmärkt argument för sin hårdare linje.
Ytterst blir detta en strid om hur många cancerfall med koppling till asbest som ska tillåtas. Frågan är om EU ska lägga sig på ett värde som beräknas ge 12 cancerfall per 100 000 exponerade arbetare, som ministerrådets linje leder till. Alternativet är drygt ett fall per 100 000 om parlamentets linje segrar.
Trots att asbest är förbjudet i hela EU exponeras arbetare vid till exempel renovering och rivning av byggnader.
Svenska modellen-skydd en gång för alla
Under det svenska ordförandeskapet kommer också förslaget till rådsrekommendation om den sociala dialogen på bordet. Den handlar både om stärkande av ländernas partssystem på arbetsmarknaden och trepartslösningar där regeringar är inblandade som tredje part.
De svenska parterna i näringslivet, LO, PTK och Svenskt Näringsliv, har gjort ett gemensamt utspel om att Sverige inte ska behöva försvara den svenska modellen så fort EU skriver ett direktiv som rör arbetslivet.
Så sent som i oktober uppmanade de regeringen att verka för en lösning en gång för alla. ”Det behövs en långsiktig lösning så att EU-lagstiftning kan fungera ihop med kollektivavtalsbaserade modeller som den svenska”, krävde parterna.
Lönetransparens kan bli klart före nyår
Med lite tur kan regeringen däremot slippa frågan om lönetransparens och jämställda löner mellan män och kvinnor. Svenskt Näringsliv ser direktivet som ett hot mot den svenska modellen. Det nuvarande tjeckiska ordförandeskapet vill få klart direktivet innan EU-politikerna tar jullov.
Oavsett detta lär arbetsmarknadsfrågorna blir en tung uppgift för regeringen, var sig den vill detta eller inte.