När EU-kommissionen vill bekämpa lönedumpning och usla arbetsvillkor i plattformsföretagen sker det genom ett direktiv, som också vill komma åt falska företagare i sektorn. Om arbetstagaren uppfyller två av fem uppräknade kriterier i direktivet ska individen klassas som anställd oavsett hurdant avtalet med plattformsföretaget är utformat.
Detta är en av de centrala delarna i direktivet, som framför allt ska förbättra villkoren för cykelbud, chaufförer av gods- och persontransporter och andra uppdragstagare som ofta arbetar under mycket tuffa villkor i gig-ekonomin.
Förslaget har varit ute på remiss. Arbetsmiljöverket är i sitt remissvar mycket nöjt över förtydligandet av arbetstagarbegreppet för personer som utför arbete via digitala plattformar. Det påverkar hur skyddslagstiftning och arbetsmiljöregler ska tillämpas.
Miljoner gigjobbare kan bli arbetstagare
EU-kommissionen räknar med att flera miljoner gig-jobbare kommer att omdefinieras från egenföretagare till arbetstagare om direktivet antas.
För cykelbud och andra som klassas som arbetstagare får plattformsföretaget arbetsgivaransvar och ska bland annat ansvara för deras arbetsmiljö. Men vem som avgör om uppdragstagaren ska klassas som egenföretagare eller anställd är oklart i direktivets utformning.
Vid tillsyn av arbetsmiljön kan frågan hamna i knät på Arbetsmiljöverkets inspektörer, men verket anser sig inte lämpat att göra sköta dessa avgöranden. De är av arbetsrättslig karaktär och ligger inte under vårt ansvarsområde, skriver Arbetsmiljöverket i sitt remissvar.
Även arbetsmarknadens parter har lämnat svar på remissen. Av dessa framgår att direktivets definition av arbetstagare är en känslig fråga för Sverige. Från den fackliga sidan ser man vissa problem med hur gig-jobbare via direktivet klassas som anställda, medan Svenskt Näringsliv avfärdar hela direktivet och anser att det ligger utanför det område där EU får lagstifta.
TCO: Riktiga egenföretagare kan klassas som arbetstagare
TCO ser vissa problem med hur direktivet om förbättrade arbetsvillkor i plattformsarbete definierar arbetstagare. Genom presumtion klassas individen som arbetstagare om ett par villkor är uppfyllda. Man antas då vara arbetstagare om inte motsatsen är bevisad. Den omvända bevisbördan hamnar i huvudsak hos arbetsgivarna.
TCO konstaterar att själva arbetstagarbegreppet egentligen inte definieras i direktivet, men anser att förslaget till lagstiftning om vem som är arbetstagare inte är tydligt.
Om uppdragstagare uppfyller två av fem kriterier räknas personen automatiskt som uppdragstagare. Utan förtydliganden kan det leda till att genuina uppdragstagare och egenföretagare klassas som arbetstagare, varnar TCO.
LO: Arbetstagarbegreppet ska bestämmas nationellt
LO vill däremot inte se en inblandning på EU-nivå i arbetstagarbegreppet.
– Detta ska fortsatt bestämmas nationellt och det är en fråga som är viktig att beakta i det fortsatta förhandlingsarbetet. Vår modell för att bestämma vem som är arbetstagare har tjänat oss väl genom sin flexibilitet och kapacitet att ta till sig nya företeelser på arbetsmarknaden, skriver LO i sitt remissvar.
Myndigheter ska inte avgöra vem som är arbetstagare, inte ens i detta fall, understryker LO i sitt svar.
Saco: nationella reglerna kan kringgås
Även Saco är skeptisk till denna del av direktivet. Presumtionen kan leda till att de nationella reglerna om arbetstagare kringgås, varnar Saco.
– De hänvisningar som görs till nationell rätt blir i den nuvarande utformningen ihåliga, skriver organisationen i sitt remissvar.
Välkomnar förslagen i princip
TCO, LO och Saco välkomnar alla tre i olika grad EU-kommissionens reglering av arbetsvillkoren i plattsformsekonomin. Egentligen sätter man inte upp minimivillkor, utan de uppdragstagare som är arbetstagare enligt direktivet ska omfattas av medlemslandets rättigheter och trygghetssystem för arbetstagare.
– Förslaget i sig sänder en tydlig signal till digitala arbetsplattformar att det är hög tid att ta ett arbetsgivaransvar för de arbetstagare som utför plattformsarbete, understryker Saco.
Näringslivet: Strider mot subsidiariteten
Svenskt Näringsliv hävdar däremot att förslaget till direktiv går in på ett område där EU inte får lagstifta. Direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen i EU, enligt arbetsgivarna.
– EU-kommissionens förslag är långtgående och utgör ett tydligt ingrepp i den nationella kompetensen. Det gäller särskilt den föreslagna presumtionen för anställning, skriver Svenskt Näringsliv i remissvaret.
Liksom LO anser arbetsgivarna att arbetstagarbegreppet och hur ett anställningsförhållande fastställs är centralt i vårt lands arbetsrätt. Risken är att parterna förlorar möjligheten att reglera dessa frågor i kollektivavtal, varnar Svenskt Näringsliv.
Direktivet försvårar avsevärt möjligheterna att driva företag och erbjuda tjänster via plattformar, hävdar arbetsgivarna.