En enad allians av arbetsgivare har riktat gemensam kritik mot regeringens planer för införandet av EU:s direktiv för lönetransparens och jämställda löner. Istället för att som arbetsgivarna hoppats gå på utredarens förslag, har regeringen gått vidare med ett eget. Ett förslag som Svenskt Näringsliv kallar ”en dålig lagstiftningsprodukt”. Förslaget är enligt arbetsgivarna så ”galet”, ”obegripligt” och ”ansvarslöst” att de i ett brev krävt ett omedelbart möte med ministern.
Men efter en vecka har arbetsgivarna inte fått svar på om och när ett sådant möte kan ske och får det inte nu heller.
”Regeringen anser att det är viktigt med en kontinuerlig dialog med arbetsmarknadens parter i de här frågorna. Det sker på olika sätt och på olika nivåer även fortsättningsvis.”, skriver jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i ett mejl till Arbetsvärlden.
Inte heller håller hon med om att förslaget är undermåligt.
”Vi delar inte den bild av lagrådsremissen som Svenskt Näringsliv framför.”, skriver ministern.
Arbetsgivarna: ”Får enorma konsekvenser”
Regeringens förslag riskerar inte bara att skapa orimlig arbetsbörda för Sveriges arbetsgivare utan även sabotera arbetet för jämställda löner, anser arbetsgivarna. Avsteget från utredningens förslag riskerar att få ”enorma konsekvenser”.
Men enligt Nina Larsson har regeringen bara strävat efter att göra förslaget korrekt.
”Regeringen föreslår i lagrådsremissen endast ändringar, jämfört med utredningens förslag, som bedöms nödvändiga för ett korrekt genomförande av direktivet.”
Räknar med ”galna” parametrar
Syftet bakom EU:s lönetransparensdirektiv är att synliggöra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Det ska också vara möjligt för en anställd att begära ut uppgifter om arbetsgivarens genomsnittslöner.
Kärnan i arbetsgivarnas kritik är att den beräkning av uppgifterna som regeringen föreslår utgår ifrån alla pengar som en arbetsgivare betalat per år, istället för en bearbetad siffra för månadslön.
– Det blir inte jämförbart. Du bakar in föräldralön och sjuklön, vilket bara är de mest galna exemplen. Vi har sedan decennier jobbat med facken kring lönekartläggning och är överens om att titta på jämförbara enheter. Det finns inarbetad metod och nu är det förändrat i grunden utan konsekvensanalys. Det är ansvarslöst, sade svenskt näringslivs lönebildningsexpert Camilla Gannvik till Arbetsvärlden.
Ministern: ”Förstår att det innebär omställning”
Jämställdhetsministern säger sig förstå arbetsgivarnas missnöje, men säger att regeringen inte haft något val.
”Lönetransparensdirektivet anger tydligt att med lönenivå avses årslön respektive timlön. Detta måste Sverige förhålla sig till. Vi förstår att detta innebär en omställning i arbetet och ambitionen har därför varit att i så stor utsträckning som möjligt bygga på befintliga strukturer. Därför ska lönekartläggning fortsatt vara grunden för alla insynsregler.”, skriver Nina Larsson till Arbetsvärlden.
