Det kommande EU-direktivet om villkoren för plattformsarbetare riskerar att bli ett hot mot både den svenska modellen och plattformsekonomins mest högproduktiva arbeten.
Plattformsekonomin, där köpare och utförare av tjänster kopplas ihop via en plattform (ofta en app i telefonen), tillhör de snabbast växande delarna av ekonomin. Redan innan Covid-pandemin uppskattade EU-kommissionen att fler än 24 miljoner personer i EU vid något tillfälle utfört tjänster via en plattform.
Plattformsekonomin innebär nya jobb och tillväxt, men också sociala utmaningar som kräver nya lösningar på arbetsmarknaden. Det är därför inte överraskande att EU-kommissionen har aviserat ett nytt direktivförslag, som väntas presenteras i början av december.
I värsta fall medför det kommande direktivet regleringar som skickar jobben till länder utanför EU
Dessvärre finns det skäl att anta att ett sådant direktiv, precis som de redan presenterade direktivförslagen om minimilöner och lönetransparens, skulle föra med sig flera problem för svensk arbetsmarknad.
Den första risken vi ser med ett EU-direktiv om plattformsarbete handlar om de vitt skilda arbetsmarknadsmodellerna och sociala situationerna i medlemsstaterna. Såväl möjligheterna som utmaningarna med plattformsekonomin ser väldigt annorlunda ut i Sverige jämfört med exempelvis Portugal. Redan detta gör kommissionens försök att reglera lagstiftningen i hela EU med ett direktiv dömt att misslyckas.
Den andra risken handlar om hur centralistisk lagstiftning riskerar slå fel mot ett så snabbväxande och heterogent område som plattformsekonomin. Plattformsekonomin rymmer redan i dag allt från de matbud som ses i gatubilden till högavlönade experter inom kodning.
Plattformsekonomins största utmaningar hänger samman med den sociala trygghet som förknippas med mer traditionella anställningar
Det säger sig självt att ett direktiv som ska reglera bägge dessa grupper av plattformsarbetare riskerar att bli stelbent och hämma tillväxten och europeiska konkurrenskraft.
Till saken hör också att de mest högproduktiva expertuppdragen inom plattformsekonomin utmärks av att de kan utföras var som helst. I värsta fall medför det kommande direktivet regleringar som skickar de här jobben till länder utanför EU.
Vi ser starka skäl till att bejaka plattformsekonomins tillväxt, både vad gäller enkla och mycket komplexa uppdrag. Den stora flexibiliteten betyder att de ofta höga trösklarna till ett första jobb sänks. För experter – inom exempelvis kodning, redovisning och översättning – kan plattformslösningar betyda mer tid för arbete med expertuppgifter, och mindre tid som går åt till administration.
Såväl möjligheterna som utmaningarna med plattformsekonomin ser väldigt annorlunda ut i Sverige jämfört med exempelvis Portugal
Plattformsekonomins största utmaningar hänger samman med den sociala trygghet som förknippas med mer traditionella anställningar. Men att jobb inom plattformsekonomin på flera punkter skiljer sig från de anställningsformer som hittills dominerat arbetsmarknaden är knappast skäl till att göra avkall på den svenska modellen.
Senast i våras, när plattformsföretaget Foodora och Transportarbetareförbundet tecknade kollektivavtal för cykel- och paketbud, såg vi att arbetsmarknadens parter kan hantera också plattformsföretagens nya ställning i ekonomin.
Kristdemokraternas budskap i EU-valrörelsen 2019 var ett EU som håller rätt fokus, vilket vi marknadsförde under parollen ”ett lagom EU”. Vad detta innebär i debatten om plattformsarbete är uppenbart. Ett EU som stöder gemensamma forskningsprojekt och låter företagen ta tillvara på den nya teknikens möjligheter, men håller sig borta från centralistisk lagstiftning i frågor som medlemsländerna löser bättre själva.