Antalet plattformsarbetare i EU växer snabbt, 2025 beräknas 43 miljoner arbeta i plattformsföretag som till exempel Foodora och Uber. EU-kommissionen vill förbättra villkoren för de som arbetar i den här delen av ekonomin och har därför lagt fram ett förslag till direktiv. Bakgrunden är att nio av tio arbetsgivare anser att plattformsarbetare är egenföretagare, vilket bland annat innebär sämre socialförsäkringar och arbetsmiljöskydd än för anställda. Runt 5,5 miljoner av egenföretagarna, uppskattar kommissionen, skulle vilja vara anställda och föreslår en anställningspresumtion: om två eller fler av totalt fem föreslagna kriterier i presumtionen är uppfyllda ska egenföretagaren anses vara arbetstagare med de rättigheter som följer.
Men när Sveriges riksdag nyligen gjorde en så kallad subsidiaritetskontroll av förslaget – de nationella parlamenten granskar om medlemsstaterna själva kan uppnå den föreslagna åtgärden – röstade riksdagen ned kommissionsförslaget med stor majoritet. Även regeringen och arbetsmarknadens parter riktade kritik. Utifrån olika ståndpunkter anses direktivet och presumtionskriterierna undergräva arbetstagarbegreppet, kollektivavtalen och partsmodellen.
Blir det sedan ett mål i tingsrätten eller Arbetsdomstolen så är det nationella regler som beaktas.
Däremot har Danmarks folketing och Finlands riksdag inga invändningar mot förslaget, utan anser att direktivet skulle vara bra för deras arbetsmarknader trots att de är reglerade på liknande sätt som den svenska.
”Nationella regler beaktas”
Maria Fritz, knuten till Institutionen för handelsrätt vid Ekonomihögskolan Lunds universitet, skrev nyligen en artikel i Lunds universitets tidning Europakommentaren där hon menar att presumtionen inte alls ifrågasätter vår svenska definition av vad en arbetstagare är, utan att den ska ses som ett klargörande beviskrav för att fastställa om en person är egenföretagare eller arbetstagare.
– Presumtionsreglerna gör det enklare att väcka talan för en person som arbetar inom plattformsekonomin. Blir det sedan ett mål i tingsrätten eller Arbetsdomstolen så är det nationella regler som beaktas och får avgöra om en person är egenföretagare eller arbetstagare.
TCO föredrar förhandlingar och kollektivavtal
TCO:s jurist Jens Lidén håller inte med.
– En presumtion likt den föreslagna riskerar att negativt påverka innehållet i, och tillämpningen av nationella arbetstagarbegrepp. Det skulle vara olyckligt eftersom det svenska arbetstagarbegreppet under lång tid har fungerat bra för att korrekt fastställa vem som är arbetstagare.
– Förslaget behöver preciseras men strider inte mot subsidiaritetsprincipen, vidhåller Maria Fritz.
Jens Lidén understryker att det inte är första gången en ny affärsidé dyker upp på arbetsmarknaden.
– Vi är övertygade om att vi kan lösa problemen med plattformsekonomin med de verktyg vi har inom ramen för den svenska modellen: genom att förhandla och träffa kollektivavtal. I grunden ser vi inte ett behov av att särreglera de problem som finns inom plattformsekonomin.
Arbetstagarbegreppet som sådant betraktar vi inte som grunden till de problem som finns.
I TCO:s yttrande till Arbetsmarknadsdepartementet lyfts bland annat fram att tillämpning av de föreslagna reglerna kan riskera att ”genuina” egenföretagare felaktigt kan klassificeras som arbetstagare.
Men han anser samtidigt att förhållandena inom plattformsekonomin många gånger är undermåliga och måste lösas:
– Fast vår uppfattning är att det problemet kan och bör lösas genom förhandlingar och kollektivavtal. Arbetstagarbegreppet som sådant betraktar vi inte som grunden till de problem som finns.
FFC: ”Äventyrar inte arbetstagarbegreppet”
Hur kan Danmark och Finland säga ja till direktivet? På Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC), med över 800 000 medlemmar, svarar juristen Paula Ilveskivi i ett mejl att FFC stödjer direktivet liksom anställningspresumtionen:
”Vi ser inte att direktivet eller presumtionen äventyrar det nationella arbetstagarbegreppet. Inte heller att direktivet skulle äventyra rätten att kollektivavtalsförhandla, eller för arbetsmarknadens parter att förhandla om arbetsvillkoren.”
Hon tillägger att FFC aktivt arbetar för implementeringen av direktivet på nationellt plan och genom Europafacket.
På tjänstemännens centralorganisation STTK har man ännu inte formulerat någon egen ståndpunkt eftersom man anser frågan vara för svår att avgöra just nu, enligt en talesperson.
FHO: Vill ha ambitiöst direktiv
Från den danska Fagbevægelsens Hovedorganisation (FHO) med 1,3 miljoner medlemmar hänvisar man till sitt positionspapper i frågan, med en uppmaning till den danska regeringen att i de kommande förhandlingarna mellan parlamentet och rådet arbeta för ett ambitiöst direktiv med så stor räckvidd som möjligt, och en presumtionsregel förenad med så få villkor som möjligt.
Maria Fritz ser ytterligare ett skäl till att säga ja till EU-kommissionens direktiv: ojämlik konkurrens
– Om varje medlemsland reglerar det som direktivet vill reglera så kommer plattformsföretagen etablera sig i medlemsländer med en svagare lagstiftning. Då blir det ingen rättvis inre marknad.