Unionen: Nya EU-riktlinjer öppnar för sämre villkor EU-kommissionär Margrethe Vestager. Foto: Olivier Hoslet

Unionen: Nya EU-riktlinjer öppnar för sämre villkor

EU ger egenföretagare rätt att kollektivavtalsförhandla. Unionen ser en risk att det skapas en gråzon som försämrar anställdas kollektivavtal.
Gert Lundstedt
24 okt 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

EU:s konkurrensregler har hittills hindrat egenföretagare från att gå samman och kollektivavtalsförhandla för bättre villkor. 2020 startade kommissionen ett arbete för att förändra det.

Häromveckan, efter två och ett halvt års arbete, presenterade så kommissionen sina riktlinjer för kollektivavtal för egenföretagare utan anställda. I ett pressmeddelande sa konkurrenskommissionären Margarethe Vestager:

– Egenföretagare utan anställda i och utanför den digitala ekonomin kanske inte kan individuellt förhandla om bra arbetsvillkor och kan därför stå inför svåra arbetsvillkor. Att gå samman för att kollektivt förhandla kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra sådana villkor.

Det kan leda till en risk för en press nedåt på kollektivavtalsvillkoren

De nya riktlinjerna, underströk Vestager, syftar till att skapa rättslig säkerhet för egenföretagare utan anställda genom att klargöra när konkurrenslagstiftningen inte står i vägen för kollektiva förhandlingar om ett bättre avtal.

Tredje kategori på arbetsmarknaden

Fackförbundet Unionen organiserar 11 000 egenföretagare, bland annat konsulter inom IT, teknik och utbildning, redovisning, ekonomi och management. Hedvig Forsselius är förbundsjurist med särskild inriktning på EU-frågor.

Unionen hade invändningar redan när riktlinjerna togs fram, reservationer man partsgemensamt är överens om i PTK, LO och Svenskt näringsliv.

En invändning är att riktlinjerna skapar en gråzon med en tredje villkorskategori.

Hedvig Forsselius, Unionens jurist.

– Egenföretagare får förhandlingsrätt för vissa villkor men inte i samma omfattning som det facket kan kräva för arbetstagare. Det kan leda till en risk för en press nedåt på kollektivavtalsvillkoren om egenföretagare sluter avtal som materiellt är sämre än regelrätta kollektivavtal.

Hedvig Forsselius ser en fara i att man blandar samman det arbetsrättsliga regelverket och skyddet med avtals- och bolagsrättsliga regler, att det blir ett sluttande plan.

– Att det uppstår en tredje kategori på arbetsmarknaden som kan tvingas acceptera sämre villkor.

Om man inte är en arbetstagarorganisation så har man inte full konflikträtt

Inte full konflikträtt

Stridsrätten är en annan oro där riktlinjerna väcker frågor om vilken tyngd som kan sättas bakom kraven.

– Går man samman och inte är en arbetstagarorganisation så har man inte full konflikträtt som facket har. Och det är inte säkert att man då har så mycket att sätta bakom sina krav.

Men kommissionen vill ju skapa en starkare position för egenföretagarna. Skulle inte Unionens egenföretagare få en starkare ställning genom riktlinjerna?

– Det är klart att på något sätt är det så, i vart fall har det varit kommissionens ambition.

Men redan nu, menar Hedvig Forsselius, kan vi konstatera att riktlinjerna lär väcka en rad gränsdragningsproblem, eftersom förhandlingsrätten bara gäller under vissa specifika förutsättningar.

– Vad ska gälla om en egenföretagare plötsligt inte uppfyller dessa? Kan det komma att betraktas som ett brott mot konkurrensrätten?

Hon tillägger:

– Vi vet inte heller vilken utveckling vi kommer att se, och om det dyker upp en aktör som vill organisera egenföretagare och bedriva förhandlingar för att kollektivt reglera deras villkor.

Journalistförbundet: En skjuts framåt

Två andra förbund med många egenföretagare bland medlemmarna är Scen & Film och Journalistförbundet.

Victoria da Silva, Journalistförbundet. Foto: Tor Johansson.

Journalistförbundet är positivt till riktlinjerna även om man inte tror att de för svensk del medför någon större förändring. Men att de ändå kan ge en skjuts framåt.

”En skjuts framåt eftersom vi nu inte behöver fundera över om det skulle kunna anses vara kartellbildning i de fall vi skulle teckna avtal som gäller frilansar”, svarar Victoria da Silva ombudsman på Journalistförbundet i ett mejl till Arbetsvärlden.

Skulle riktlinjerna kunna vara en hjälp för frilansare att förhandla till exempel gemensamt gentemot stora frilansinköpare som Aller, Egmont eller Bonnier?

”Ja, möjligtvis. Risken att det skulle kunna anses vara kartellbildning verkar i alla fall försvinna”, säger Victoria da Silva.

Relaterad läsning

Gert Lundstedt
24 okt 2022
Om skribenten
Frilansjournalist, ordförande Frilans Riks och medlem i förbundsstyrelsen Journalistförbundet.
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar