Fredrik Reinfeldt fick i somras stor uppmärksamhet när han uppmanade Sverige att öppna sina hjärtan för människor som flyr krig och svält. Han förvarnade också om att kostnaderna för mottagandet skulle öka.
Vad han däremot inte sade, är att regeringen har underlåtit att budgetera för de ökade personalkostnaderna på Arbetsförmedlingen som följer på ökningen av nyanlända.
En stor del av nyanlända flyktingar och skyddsbehövande som är i arbetsför ålder skrivs in på Arbetsförmedlingen och har laglig rätt till etableringsinsatser när de har fått uppehållstillstånd. De insatserna har därför växt i takt med det ökade flyktingmottagandet inte minst från Syrien.
Arbetsvärlden har gått igenom regeringens budgetpropositioner, Arbetsförmedlingens budgetprognoser tre år tillbaka i tiden samt statistik och återrapporteringar till regeringen om etableringsinsatserna.
De visar att regeringen har underbudgeterat Arbetsförmedlingens förvaltning (personal, lokaler och it) för etableringsuppdraget, enligt Arbetsförmedlingen i flera år.
Redan för snart två år sedan, i början av 2013, påtalade myndigheten i sina budgetprognoser till regeringen att det fattades 147 miljoner kronor till förvaltningskostnaderna 2013 och att det skulle få negativa konsekvenser.
I stället för att öka på anslaget 2014 skar regeringen ner det med 12 miljoner, strax efter Migrationsverkets beslut om att asylsökande från Syrien i normalfallet ska få permanent uppehållstillstånd.
Använder krediten
Nu är behovet av ett ökat anslag större än någonsin. Arbetsförmedlingen äskade redan i början av året ytterligare en kvarts miljard, 250 miljoner kronor, för att kunna hålla den bemanning som var tänkt från början i etableringsuppdraget. Men antalet nyanlända ökar ytterligare.
Enligt Lars-Erik Backström på ST Arbetsförmedlingen är etableringshandläggarna i dag mycket pressade (se mer i artikeln om personalbristen).
Arbetsförmedlingen har fått totalt 40 miljoner, hälften i så kallad anslagskredit, för att försöka förbättra situationen. Men enligt Ekonomistyrningsverket ska anslagskrediter användas för tillfälliga behov, och innebära avdrag med motsvarande summa på nästkommande års anslag.
Samtidigt fortsätter etableringsuppdraget att fyllas på med nya nyanlända, utflödet är litet och behovet växer ytterligare av fler etableringshandläggare.
Allvarligt enligt ledningen
Karin Leth är ansvarig direktör för Arbetsförmedlingens förvaltning, och säger till Arbetsvärlden att man började varna regeringen för underfinansiering redan 2012.
Karin Leth, Arbetsförmedlingen. Foto: Ulf Berglund.
När tog ni upp behovet av mer anslag för etableringsreformen?
– I maj 2012, i utgiftsprognosen. Vi såg att prognoser över inflödet av deltagare inte stämde med anslaget. Sedan sommaren 2013 har vi varit ännu mer intensiva om vilka konsekvenser vi ser. Det har vi förstärkt nu i somras.
Hon säger att bristen på resurser är ett allvarligt problem, för både sökande som nu inte får tillräckligt med insatser och för personalen.
– Det får även konsekvenser på längre sikt, i form av längre arbetslöshet för de nyanlända.
Arbetsförmedlingen har varnat sedan 2013
Arbetsförmedlingen ska varje år lämna ett antal prognoser för budget och utbetalningar. Här har man sedan i januari 2013 varnat för konsekvenserna av för låga anslag till etableringsuppdragets bemanning.
Januari 2013
Arbetsförmedlingen efterlyser i sin prognos för utbetalningar ytterligare 149 miljoner kronor till förvaltningen av etableringsuppdraget. Orsaken är den ökade inströmningen av deltagare under året.
Juli 2013
Arbetsförmedlingen konstaterar i en utgiftsprognos att inflödet är fortsatt högt och att man blir tvungen att börja använda anslagskrediten, samtidigt som handläggarna måste ta allt fler ärenden och uppdraget inte kan byggas ut i önskad omfattning.
Hösten 2013
Riksdag och regering tar i budgetpropositionen beslut om en sänkning av anslaget till bemanningen i etableringsuppdraget för 2014.
Januari 2014
Arbetsförmedlingen konstaterar i en ny utgiftsprognos att det nu saknas en kvarts miljard i budgeten för 2014, och att:
Det sänkta förvaltningsanslaget för etableringsuppdraget 2014 bedöms få negativa konsekvenser för verksamheten (…) Att antalet ärenden per handläggare ökar bedöms leda till längre ledtider, svårigheter att öka deltagandet i program och aktiviteter och därmed förlängs tiden till arbete.
Februari 2014
Arbetsförmedlingen upprepar samma budskap i en budgetprognos, och meddelar nu regeringen att man ser svårigheter i att hålla förordningskraven.
Maj 2014
Det stora antalet ärenden per handläggare gör enligt Arbetsförmedlingen att man inte hinner besluta om insatser för de inskrivna.
Etableringsuppdraget är enligt den här budgetprognosen nu så underbemannat att man inte kommer att förbruka de anslag som finns för olika programinsatser och de inskrivna kommer att ha sämre eller mindre insatser än det var tänkt.
Risken ökar för att fler deltagare blir kvar i arbetslöshet efter de två åren i etableringsinsatser och går över till Arbetsförmedlingens ordinarie garantier.
