Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Bostadsbristen hotar etableringen Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Många nyanlända blir kvar i asylboendet i väntan på egen bostad. Bilden är tagen på Stora Ekeberg.

Bostadsbristen hotar etableringen

Svårigheten att hitta boende åt nyanlända gör dels att de får vänta på etableringsinsatser, dels att en del flyttar in hos familj och vänner, vilket orsakar problem med trångboddhet. En viktig anledning till problemen är att det är oklart var ansvaret egentligen ligger.
31 okt 2014

Det är inte bara svårt för Migrationsverket att anordna asylboende, bristen på bostäder är ännu större i nästa steg när de nyanlända väl har fått uppehållstillstånd och ska skriva sig i en kommun.

Runt 70 procent av de som inleder en kartläggning hos Arbetsförmedlingen anger att de vill ha hjälp med bosättningen. Men väntetiden är lång, och det slutar med att ännu fler, 85 procent, väljer egen bosättning i stället.

Skulle matchas till rätt kommun

Det var knappast så det var tänkt när etableringsreformen infördes den 1 december 2010. Då skulle Arbetsförmedlingen matcha majoriteten av nyanlända med tillgången på bostäder och behovet av arbetskraft i olika delar av landet. Länsstyrelserna skulle skriva avtal med kommuner som har bostäder, dessutom på pendlingsavstånd till etableringsinsatser och en möjlig arbetsmarknad.

I den bästa av världar skulle det vara samma kommuner som behöver öka antalet invånare i arbetsföra åldrar. I verkligheten är det en komplicerad väv av samverkan mellan många aktörer, med stora krav på att hela tiden haka i varandras processer.

Få planerade placeringar

Årets avtalade kommunplatser var fram till den 10 oktober 8 091 stycken. Det motsvarar 16 procent av de som enligt länsstyrelserna i år behöver någonstans att bosätta sig innan de får starta sina etableringsinsatser.

Etableringsprocessen i korthet

  1. Personen kommer till Sverige och gör en asylansökan.
  2. Migrationsverket behandlar asylansökan och gör en första kartläggning av personens utbildning och yrkesbakgrund, familjesituation och hälsa.
  3. Besked från Migrationsverket om uppehållstillstånd. Så fort personen har fått uppehållstillståndet ska Arbetsförmedlingen föra ett etableringssamtal, främst om bosättningen.
  4. En fördjupad kartläggning görs av utbildning och yrkeserfarenheter. Nu påbörjas matchning av den nyanlände inklusive hela familjen mot en bostad i en lämplig kommun. Här kan väntetiden bli lång och många väljer att ordna eget boende.
  5. Först när den nyanlände är skriven i en kommun, kan Arbetsförmedlingen påbörja konkreta insatser. Nu startar den verkliga etableringsplanen, med etableringsersättning.
  6. Om insatserna efter två år inte har lett till reguljära studier eller arbete, skrivs personen in i ordinarie jobb- och utvecklingsgarantin.
+ Expandera

Migrationsverket håller på att göra en analys av hela processen från ansökan om asyl till bosättning i en kommun (en delrapport kom i somras, slutrapport den 19 december). Enligt den tar det ungefär tre gånger så lång tid för Arbetsförmedlingen att hitta en kommunplats som det tar för Migrationsverket att utreda själva asylärendet (se mer i faktarutan om de olika stegen).

Den utdragna bosättningsprocessen bidrar till att många av de här platserna aldrig används. Nyanlända tackar nej till anvisade platser eller så avbryter man bosättningsprocessen på vägen. Det innebär extra arbete för myndigheterna, enligt Migrationsverket till en onödig kostnad på runt 300 miljoner kronor om året.

Ökad trångboddhet

Men vart tar de nyanlända då vägen?

De har rätt att ordna sitt boende själva, att bli det som byråkratin kallar för ebo. I dagsläget finns statistik som visar att de flesta då flyttar till storstadsområdena. Å ena sidan rätt tänkt eftersom det ger närhet till städernas stora och diversifierade arbetsmarknader. Å andra sidan är det ofta stor brist på bostäder vilket spär på helt andra, och negativa, effekter.

Nya regler i år

Sedan 1 april i år får inte Arbetsförmedlingen påbörja etableringsplanen (inklusive etableringsersättning) förrän de nyanlända är skrivna i en kommun. Orsaken är att insatserna annars blir för kortsiktiga i väntan på bosättning.

Eftersom väntan på bosättning har blivit längre kan de nya reglerna öka drivkraften för nyanlända att snabbt hitta ett eget boende.

+ Expandera

Boverket, Riksrevisionen och SKL som Arbetsvärlden har kontaktat ger en entydig bild: Många nyanlända blir inneboende hos släktingar i miljonprogrammets områden där över 70 procent av lägenheterna är trerummare.

–Det kan handla om hela barnfamiljer som flyttar in som inneboende, berättar Karin Perols, ansvarig för integrationsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Hon säger att kommuner som Södertälje på så sätt får ytterligare trångboddhet och segregation. Det försvårar också för de som ska etablera sig på en ny arbetsmarknad.

SKL menar att det krävs både bättre förutsättningar för kommunerna och incitament och krav på nyanlända att tacka ja till de kommunplatser som erbjuds. SKL håller också på att titta på möjligheterna att ställa krav på godkännande från en myndighet innan nyanlända kan välja eget boende.

”Växande framtidsproblem”

Bilden av problem i miljonprogrammets områden delas av Boverkets expert på socialt hållbar stadsutveckling, Micael Nilsson. Han beskriver hur nyanländas inflyttning spär på en ond cirkel där trångboddhet gör att barn inte får ro att läsa läxor, ungdomar pressas ut till gängen och olika generationer av vuxna kommer i konflikt när bostadsytan är för liten.

Micael Nilsson, Boverket. Foto: Morgan Karlsson

Micael Nilsson, Boverket. Foto: Morgan Karlsson

–Boverket har inte direkt med bostadsförsörjningen för nyanlända att göra men vi jobbar med prognoser för tillgången på bostäder för olika grupper. Och vi ser hur bristen på bostäder ökar varje år i miljonprogrammets områden dit många nyanlända flyttar.

Boverket har tidigare haft i uppdrag att öka kunskapen om utvecklingen i de här områdena. För fem år sedan lät man några forskare studera just nyanländas bosättning och redan då uppmärksammades den här bilden. Nu finns inget sådant uppdrag längre, och därför inga anslag till det, samtidigt berör problemet så många fler i dag.

–Vi inser att det måste påverka den generella bostadssituationen på sikt. Detta är ett växande framtidsproblem.

Saknar ansvarig myndighet

Micael Nilsson menar att ett av problemen är att det saknas en ansvarig nationell aktör för bosättningen. I stället är de tre: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna.

–Då är det lätt att olika instanser kastar den heta potatisen mellan sig. Ingen kan till exempel kommendera kommunerna att bereda plats för mottagandet lika lite som myndigheter kan bestämma var nyanlända har rätt att bosätta sig. Och hela tiden ökar bostadsbristen.

–Jag önskar verkligen att jag kunde säga att det var vi på Boverket som hade det ansvaret och att vi nu hade gjort ett dåligt jobb. Men tyvärr är det inte riktigt så.

31 okt 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.