Inför internationella kvinnodagen den 8 mars, visar Arbetsvärldens Novus-undersökning att var femte kvinna i åldern 18-34 år funderar på att avstå att skaffa barn på grund av klimatkrisen. 20 procent svarar så och ytterligare 17 procent svarar att de känner någon som har avstått från att skaffa barn av samma anledning. Sammanlagt är det alltså mer än var tredje ung kvinna (37 procent) som själv funderat på att avstå barn eller som känner någon som resonerar så.
De kvinnor som svarat på Arbetsvärldens Novusundersökning inkluderar kvinnor som redan har barn. Sannolikt är därmed oron för att skaffa barn ännu högre hos de kvinnor som inte har barn, än vad siffrorna visar.
Oron i befolkningen som helhet visar inte samma höga siffror, men frågeställningen är heller inte lika aktuell där.
Undersökningen
Frågan som ställdes var "Funderar du eller någon du känner på att avstå att skaffa barn på grund av klimatkrisen?
Totalt svarade 37 procent av unga kvinnor 18-34 år att de själva eller någon de kände funderade på att avstå barn på grund av klimatkrisen (2 procent svarade att både de själva och någon de kände funderade på att avstå.)
Novus genomförde 1 082 intervjuer i sin Sverigepanel under perioden 4-12 februari 2026.
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.
Hjalmar Strid är opinionsexpert på Novus. Han är förvånad över siffrorna som visar att så många unga kvinnor väljer bort barn på grund av klimatet.
– Ja, jag måste nog säga att jag trodde siffran skulle vara lägre. Att just gruppen unga kvinnor bryr sig mer om klimatet än övriga kan vi se på flera håll i våra undersökningar. Men att gå hela vägen till avstå att skaffa barn är ganska allvarligt, säger han.
Hjalmar Strid anser också att den potentiella siffran hur många som väljer bort barn kan vara ännu högre.
– Det finns många frågor just nu som oroar gruppen yngre. De är oroliga för krigen i vår omvärld, ekonomin, bostadssituationen, arbetslösheten med mera. Så man kan nog rimligen anta att om man sammanväger allihop är det totala antalet som överväger att inte skaffa barn något högre.
Han menar att andra faktorer som påverkar beslut om barn är bostadssituationen eller att man är arbetslös. Men dessa hinder kan skifta relativt snabbt.
– Klimatfrågan däremot, ser inte ut att försvinna, vilket kan leda till mer långtgående effekter.
”En självklarhet att inte skaffa barn”
Klara Eklund 28 år, är en av dessa kvinnor. Hon är utbildad statsvetare och arbetar som utredare på en facklig organisation.
Hon har plöjt forskning och läst på och är grundad i sitt beslut att inte skaffa barn.
– Jag har aldrig varit intresserad av barn och i och med klimatförändringarna har det blivit en självklarhet att inte ens leka med tanken, säger Klara Eklund.
För två år sedan träffade hon också sin nuvarande sambo och berättade om sitt beslut för honom. Han fick sedan själv fundera på hur han ställde sig till det hela och landade senare i att inte heller han vill ha barn.
Arbetsvärldens Novusundersökning visar ändå att unga män är mindre påverkade än kvinnorna i sin inställning till barn beroende av klimatkrisen.
Var femte ung man har själv funderat på att avstå barn eller känner någon som gör det, att jämföra med nästan fyra av tio unga kvinnor. Klimatkrisen aktiverar alltså en oro hos dubbelt så många unga kvinnor som män i beslutet om barn.
Bäst för klimatet att inte skaffa barn
Klara Eklund ser inte det låga barnafödandet idag som något självklart negativt.
– Det bästa man kan göra för klimatet är att inte skaffa barn, det behövs inte fler folk på jorden. Att sätta färre barn till världen kommer också att innebära att det finnas mer resurser över för de barn som föds.
Klara Eklund har flera i sin bekantskapskrets som också har valt att avstå barn på grund av klimatet. Vänner och familj delar delvis hennes syn på frågan.
– Det finns förstås en risk att man omger sig av folk som tycker som man själv, men jag ser också många i sociala medier och i samhället i stort som väljer bort barn både av klimatskäl eller av andra anledningar som ekonomi eller avsaknad av en tillräckligt stor bostad.
Klimatet ger stora problem
Det händer att människor säger att hon kommer att ångra sig.
– Det känns inte som en värld man vill sätta barn till världen i just nu. Klimatet gör att jag är säker på min sak. Det är ganska skönt.
Klimatet kommer inte att bli bättre. Även om politiska beslut skulle tas för att förbättra läget, skulle det ta många år för en märkbar förädling att märkas och idag prioriterar politikerna inte denna typ av beslut som krävs, menar Klara.
– De barn som föds och växer upp idag kommer inte självklart att ha det bättre än vad man själv har haft det. Det märks redan mycket av klimatförändringarna och det kommer att märkas mer och mer med ökad uppvärmning, vattenbrist och allt det där som kommer skapa stora samhällsproblem och ekonomiska problem, säger Klara Eklund.
Oroligt omvärldsläge
Valet att inte sätta barn till världen har också att göra med allt som följer i spåret av klimatförändringarna.
– Omvärldsläget är allt mer oroligt och i spåren av klimatförändringarna kommer vi att få se en ökad migration, en mer osäker ekonomi och geopolitiska spänningar också av andra osäker. Allt hör ihop och det är inte en trygg plats för barn, säger Klara Eklund.
Finns något som skulle få henne att ändra sig? Det skulle vara en ordentlig satsning på klimatfrågan med så omfattande förändringar att det går att se en ljus framtid, menar hon.
– Men vi är ju långt ifrån att uppnå inte målen idag så det känns väldigt motsatt till en ljus framtid.
Står beslutet fast vid 30?
Är den negativa inställningen till barn något som är lätt att tänka när man är 28 men som kommer omprövas när man fyller 30 och frågan om barn ställs på sin spets? Klara Eklund tror inte att hon kommer att ändra sig längre fram i livet.
Utredning om sjunkande födelsetal
Just nu pågår en utredning om de skjunkande födelsetalens påverkan på Sveriges ekonomi och välfärd.
Fruktsamheten i Sverige var 1,43 barn per kvinna år 2024. Det var den lägsta nivån sedan 1751.
Fruktsamheten har sjunkit sedan 2010 i Sverige.
Minskad fruktsamhet leder till lägre BNP och skatteintäkter på sikt.
– För att undvika en kris i befolkningsfrågan krävs tidiga, kraftfulla och långsiktiga reformer som stärker förutsättningarna för familjebildning och en hållbar befolkningsutveckling, sade utredaren Åsa Hansson på presskonferensen som hölls när den första delrapporten släpptes i december 2025.
Utredningen har fått förlängd tid och kommer att pågå till 2028. I den andra delrapporten konstateras bland annat att "Globala osäkerhetsfaktorer i samband med en upplevd oförutsägbar och mörk framtid har sannolikt haft en negativ påverkan på viljan att bli förälder."
– Många säger att jag kommer ändra mig, men nu är jag äldre än var jag var när jag fattade beslutet som fjortonårig och jag har ännu inte ändrat mig. Vissa har pratat om att man ska frysa in ägg, ha en plan b, inte bestämma sig än och så vidare. De poängterar att barn är gulliga, men det räcker inte som argument för mig när klimatet ser ut som det gör.
Det är heller inte ekonomi eller boende som spelar roll för Klara.
– Det finns andra som har ekonomiska aspekter eller avsaknad av ett tillräcklig stort boende som skäl till sitt beslut att inte skaffa barn, men jag tror inte att det skulle få mig att förändra mig, för jag har inte de problemen.
Hon har redan idag vänner runt sig som har valt att bilda familj och det har inte fått henne att omvärdera sitt beslut. De av Klaras vänner som liksom hon har kommit fram till att de inte kommer att skaffa barn på grund av klimatet, har stått fast vid sina beslut hittills.
– Men många har tidigare tänkt att de vill ha barn, men sedan ändrat sig bland annat beroende på miljöfrågan men också på grund av säkerhetsläget i omvärlden, säger Klara Eklund.
Om sambon ändrar sig
Om Klara Eklunds sambo skulle ändra sig så skulle de behöva prata igenom det hela ännu en gång.
– Men jag är väldigt bestämd i min åsikt. Men om han vill det får jag fundera på hur relationen skulle fungera.
Framtidstro nyckeln till fler barn
Om politikerna vill se fler barn födas har de en hel del att ta tag i, menar Klara Eklund. Då handlar det om att få de som lever här och nu att känna en tillräcklig stor framtidstro för att de ska vilja sätta barn till världen.
– Och oavsett kommer de inte hinna ställa om all politik på de tio år jag har på mig att föda barn. Miljöfrågan är det som gör mig säker på att jag inte kommer att ändra mig under mina fertila år.
