I dag kom domen i det uppmärksammade målet där den klimatengagerade ST-medlemmen, känd som ”Rebellmamman”, stämt staten med hjälp av ST. Frågan gällde om hennes demokratiska rättigheter åsidosatts när hon blev av med jobbet på grund av hennes engagemang i ”Rebellmammorna”, en grupp klimataktiva som genomför fredliga demonstrationer.
Energimyndigheten hade motiverat den avbrutna anställningen med att engagemang i rörelser som aktivt förespråkar civil olydnad som verktyg är ett hinder för att få upprätthålla en säkerhetsklassad tjänst.
Tingsrätten anser det rätt att avsluta provanställning, ST:s jurist kritisk
Tingsrätten går på denna linje. Engagemanget i rebellmammorna, samt myndighetens bedömning av medlemmens inställning till detta engagemang, gör att det var rätt att underkänna medlemmens säkerhetsklassning. Det var därför också rätt att avsluta hennes provanställning, menar rätten.
ST:s jurist är mycket kritisk till dessa delar av domen. Det enda medlemmen Marie gjort var att hon uttryckt sympati för personer som utövat civil olydnad, framhåller han. Det är därför absurt att betrakta henne som en säkerhetsrisk.
– Hon har ju själv inte begått vid civil olydnad. Det görs inte ens gällande att hon umgåtts med personer som begått civil olydnad. Kopplingen är indirekt via nätverket rebellmammorna. Det är en väldigt vag koppling till civil olydnad och lagbrott, säger Joakim Lindqvist, som är ST:s förbundsjurist.
Domen kan leda till att yttrandefriheten för statliga tjänstemän inskränks
I dessa delar kan domen i förlängningen leda till att den grundlagsstadgade yttrandefriheten och åsiktsfriheten för statliga tjänstemän inskränks, menar ST.
Tidigare har du varit inne på att Staten och Justitiekanslern, JK:s, linje innebär att ”nästan vem som helst pekas ut som ett säkerhetshot”. Är det en konsekvens av domen?
– Den sätter i alla fall inte stopp för godtyckliga bedömningar om vem som är en säkerhetsrisk.
Om domen står sig öppnar det då för godtyckliga bedömningar från arbetsgivare?
– Jag tror inte den skulle stå sig i Arbetsdomstolen, AD, för när AD har prövat säkerhetsskyddslagen och denna lags föregångare, har de alltid prövat de bakomliggande omständigheterna och tagit hänsyn till praxis och förarbeten.
ST kommer troligtvis överklaga domen
Mycket talar för att ST kommer att överklaga domen, enligt ST:s jurist.
Grunden för tingsrättens resonemang är att staten har en rätt att inskränka yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet om nationens intresse och säkerhet är i fara. ST:s jurist menar dock att om tingsrätten tagit fasta på vad förarbeten och praxis säger om tillämpningen av säkerhetsskyddslagen skulle de komma fram till en annan slutsats: att man inte kan jämställa ett engagemang i rebellmammorna med de säkerhetshot som det resoneras om i förarbetena till säkerhetsskyddslagen.
– Här nämns terrorism, hot från främmande makt och grov brottslighet. Men man har inte argumenterat kring hur de fredliga rebellmammorna passar in här. Det borde vara huvudfrågan, säger Joakim Lindqvist och fortsätter:
– Jag menar att säkerhetsskyddslagen i detta fall inte ger stöd för att inskränka Maries rättigheter på detta sätt. Den lagen är inget carte blanche för myndigheter att använda mot anställda. Tingsrätten borde ha prövat detta mer grundligt.
Lagstöd saknades för avstängning från arbetsplats
Vinsten för facket och ST-medlemmen består i att tingsrätten kommer fram till att Energimyndigheten saknade lagstöd för att stänga av Marie från sin arbetsplats under pågående provanställning. Därför tilldöms hon ett skadestånd på 10 000 kronor.
– Här delar jag tingsrättens bedömning. Det är ju väldig positivt att tingsrätten konstaterar att Energimyndigheten inte har haft stöd i lag för att stänga av Marie på grund av att hon använt sig av sin yttrandefrihet och mötesfrihet.
Skadeståndet för avstängningen bli 10 000 kronor. Vad kan du säga om det?
– Ja, det är ganska lågt. Vi menar ju att hennes rättigheter har inskränkts mer än vad tingsrätten bedömt och att skadeståndet ska vara större.
Kan man säga att domen svarar på frågan om hur statliga tjänstemän med säkerhetsklassad tjänst får förhålla sig till civil olydnad?
– Nej, den svarar inte på den frågan. Det är en brist att man inte har gått in och resonerat om denna fråga på djupet.
Tingstätten har ”i allt väsentligt” gått på statens linje
Anna Falk, är byråchef vid Justitiekanslern som företrädde staten i målet.
Hon säger till tidningen Fokus att tingsrätten ”i allt väsentligt” har gått på statens linje.
– Energimyndigheten har agerat inom ramen för sin bedömningsmarginal i säkerhetsfrågor, säger Anna Falk till tidningen.
