Till Ellen Ekholms arbetsplats akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg kommer det dagligen människor som söker vård utan att ha personnummer, vilket kan bero på olika omständigheter.
Ellen Ekholm
– Ska jag fråga om de har tillstånd att vara i Sverige eller inte och rapportera till polisen? Det kommer jag aldrig att göra. Det går emot allt vi står för.
I regeringens så kallade Tidöavtal föreslås en anmälningsplikt till polisen för dem som i jobbet kommer i kontakt med människor som vistas i Sverige utan rätt tillstånd.
Anmäla papperslösa strider mot sjukhusets policy
Ellen Ekholm menar att förslaget inte bara går emot sjuksköterskans profession och etiska kod, utan även Sahlgrenska sjukhusets policys och värdegrund för gömda papperslösa där det står tydligt att sjukhuset inte får kontakta Migrationsverket eller polis.
Vuxna papperslösa har enligt lag samma rätt till hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande.
Det innefattar vård som inte kan vänta. Det är upp till vårdpersonal att avgöra vad som kan vänta. Och regionerna kan själva besluta att även ge annan vård än det mest akuta.
Papperslösa barn har samma rätt till vård som den som alla andra som bor här.
I Tidöavtalet står det att ska förslaget med informationsplikt ska försvåra möjligheterna att leva i landet utan rätt tillstånd.
Röda korset: Vi får ett ännu större skuggsamhälle
Röda Korset som erbjuder vård till papperslösa på sina mottagningar tror att klyftorna i tillgången till vård riskerar att öka i och med informationsplikten.
Och att ännu fler människor kan komma att tvingas in i ett skuggsamhälle.
Ulrika Wickman på Röda korset tror att förslaget får allvarliga konsekvenser för människors hälsa.
– Konsekvensen kan bli att människor av rädsla undviker att söka vård. Blir det verklighet kan vi komma att se människor som lever med obehandlade sjukdomar och riskerar allvarliga konsekvenser, säger Ulrika Wickman, avdelningschef för Hälsa och vård på Svenska Röda Korset.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) tror snarare att skuggsamhället krymper i och med anmälningsplikten.
– Har man fått ett ja på sin asylansökan ska man så snabbt som möjligt komma in i samhället. Har man fått nej ska man däremot lämna landet. Tusentals människor går under jorden varje år, och blir en del av ett växande skuggsamhälle. Det måste vi bekämpa och de här förslagen är en del i det arbetet, skriver hon i ett svar till Arbetsvärlden.
Sineva Ribeiro: ”Vård till den som behöver ingår”
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, ställer sig frågan vad regeringen tror sig ska kunna lösa med ett sånt här förslag.
Enligt Sineva Riberio följer Sverige FN:s konventioner där hälsa är en del av den mänskliga rättigheten, och skrivit på WHO:s senaste överenskommelse om att alla ska ha rätt till hälsa.
– I sjukvården är kompetensförsörjning det största problemet. Så frågan ska inte handla om vilka vi ger vård. Som legitimerade professioner ingår det dessutom i legitimationen och vår etik att vi ska ge vård till dem som behöver.
Även lärare och Lärarförbundet ställer sig kritiska till att de ska kunna tvingas att anmäla elever, vilket framgår i artiklar som tidningen Läraren publicerat.
Ministern: ”Kan strida mot ömmande värden”
Maria Malmer Stenergard säger att frågan om undantag från anmälningsplikt måste utredas.
Foto: Johan Nilsson/TT
– Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, varför undantag från informationsutbyte och anmälningsplikt behöver utredas närmare. Jag vill inte föregripa utredningen, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
”En osäkerhet för varenda sjuksköterska”
Sjuksköterskan Ellen Ekholm på akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som också är skyddsombud där, vill att anmälningsplikt aldrig blir verklighet.
– Jag jobbar på en av Sveriges största akutmottagningar där vi möter människor i olika sociala situationer, även gömda och papperslösa. Om förslaget går igenom skulle det bli en osäkerhet hos varenda sjuksköterska om hur man ska bemöta dessa patienter.