Det här vill nya regeringen med arbetsmarknaden Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M), Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson (SD), Kristdemokraternas Ebba Busch (KD) och Liberalernas Johan Pehrson (L) vid gemensam pressträff i riksdagen om regeringsbildningen. Foto: Jonas Ekströmer/ TT

Det här vill nya regeringen med arbetsmarknaden

Regeringsbildning Det avtal som de de fyra samarbetspartierna M, KD, L och SD presenterar i dag fokuserar på sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare samt att införa ett bidragstak. A-kassan ligger kvar på dagens nivå.
14 okt 2022 | 14:24
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
2
+1
0

− Vi ser verkligen fram emot det här samarbetet vi fyra. Verkligen. Vi är otroligt entusiastiska inför detta, sa Ulf Kristersson (M) när han presenterade de fyra samarbetspartierna L, KD, M och SD:s överenskommelse.

Det så kallade Tidöavtalet innehåller sex områden med överenskommelser mellan de fyra partierna och omfattar även ett budgetsamarbete under mandatperioden där budgetramverket följs och budgeten beslutas i sin helhet, skriver partierna.

I arbetsmarknadspolitiken dominerar sänkt inkomstskatt och skatt på pensioner, införandet av ett bidragstak och att a-kassan ligger kvar på dagens nivå.

Det sista satt långt inne för M, sa Ulf Kristersson under pressträffen.

Bibehållen a-kassa på dagens nivå med tak på 1200 kronor per dag är Sverigedemokraternas politik och stöds av facken.

Det är oklart hur mycket a-kassan kommer att ligga på efter de första hundra dagarna, där Sverigedemokraterna tidigare föreslagit en sänkning från taket 1200 kr per dag till 800 kronor.

Beskedet välkomnades på Twitter av LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Partierna vill också helt skattebefria de första 300 000 kronorna som sparas på ISK-konto från kapitalinkomstskatt vilket gör sparformen än mer gynnsam.

Ett annat besked är ytterligare skattelättnader för personaloptioner, ett krav som näringslivet länge drivit. 3:12-reglerna som gäller för fåmansbolag ska också bli mer förmånliga.

Omställningsstudiestödet riktas om

Samarbetspartierna vill underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet samt stärka lärosätenas omställningsuppdrag, en fråga som till exempel drivs av TCO.

Man vill också ta fram en nationell plan för kompetensförsörjning inom vården, det vill säga kartlägga vad som krävs för att personal ska vilja arbeta inom vården.

Samtidigt skriver man att det nya omställningsstudiestödet ska användas till utbildningar där det finns stor arbetskraftsbrist, i stället för som i dag, för att stärka individen på arbetsmarknaden.

Höjd inkomstgräns för arbetskraftsinvandring

De fyra partierna föreslår att inkomstgränsen för arbetskraftsinvandrare ska höjas till medianlönen i Sverige, det vill säga cirka 33 000 kronor i månaden.

Arbetstillstånd ska även kräva att man ordnat en heltäckande sjukvårdsförsäkring.

Vissa yrkesgrupper som personliga assistenter ska helt kunna undantas från möjligheten att få arbetstillstånd. Andra yrkesgrupper ska kunna få lägre lönekrav. Inga sådana specifika yrkesgrupper nämns.

Denna del innehåller sött och salt.

Partierna vill också stoppa de så kallade kompetensutvisningarna där arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av mindre fel från arbetsgivaren.

Liberalernas partiledare framhöll arbetskraftsinvandringen som en liberal framgång.

−  Vi ser till att vi har en stark framåtlutad arbetskraftsinvandring. Men denna del innehåller sött och salt, det är korrekt, sade Johan Pehrson på presskonferensen.

Krav för ickemedborgare för att få välfärd

Samarbetspartierna vill att den som inte är svensk medborgare ska behöva kvalificera sig för välfärd. ”Kvalificering kan ske i takt med att man jobbar, betalar skatt och har permanent och laglig bosättning i Sverige”, skriver de.

Kommuner ska också förbjudas att ge ekonomiskt stöd till den som vistas olagligt i Sverige.

Hårdare tag mot tjänstemän

Partierna vill också återinföra tjänstemannaansvaret för att stärka åtgärderna mot tjänstefel i myndigheter, något som Facket ST tydligt motsätter sig.

Partierna vill också göra skolvalet obligatoriskt men behålla kötid som ett urvalsgrund för friskolor.

Biståndsmålet överges

Principen att en procent av BNI ska gå till internationellt bistånd slopas. Biståndet ska tydligare kopplas till att hindra migration och öka återvandring.

Beskedet kritiserades direkt av Fackförbundet Visions ordförande Veronica Magnusson och den fackliga biståndsorganisationen Union to Union på Twitter.

14 okt 2022 | 14:24
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev