Det blir allt vanligare att företag vid nedskärning gör individuella uppgörelser med anställda. Så rundar företagen både facket och lagen om anställningsskydd. Arbetsgivaren kan då själva handplocka vem som får stanna och vem som får gå istället för att följa lagens turordningslista, som facken tycker är mer rättvis.
Men nu har Arbetsdomstolen slagit fast att det beteendet inte är ok. Kollektivavtal eller ej, ska företagen skära ned måste förhandling ske med facken om det finns medlemmar på företaget.
– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen till tidningen Kollega.
”Ingen stor skillnad för medarbetarna på totalen”
Men riktigt så enkelt är det inte, säger arbetsgivarkonsulten Tobias Hejl Nilsson.
– Det innebär inte ett stopp för arbetsgivares vilja att säga upp utanför turordningen. Kanske klär man det i andra ord. Troligen tecknar man inte enskilda överenskommelser 15 personer på ett bräde, åtminstone inte utan att förhandla först. Men jag tror inte att det kommer göra en stor skillnad för medarbetarna på totalen, säger han.
Utköp, lagen och facket
Enligt Medbestämmandelagen (mbl §13) är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal tvungen att förhandla med alla fack som har medlemmar på arbetsplatsen om företaget ska säga upp vid en nedskärning.
Nyligen dömdes företaget Storytel till skadestånd i Arbetsdomstolen för att de inte förhandlade med facket innan de erbjöd de anställda individuella uppgörelser om att sluta.
I rätten försökte företaget hävda att uppgörelserna handlade om personer som underpresterat. Men rätten köpte det inte utan konstaterade att det syftet var att kringå Lagen om anställningsskydd (las).
En individuell överenskommelse om att sluta kombineras ofta med en ekonomisk ersättning.
Det finns ingen laglig rätt att ersättas ekonomiskt vid en uppsägning på grund av arbetsbrist, men kanske hade du egentligen rätt att behålla jobbet om du inte gjort överenskommelsen.
Individuella uppgörelser är också ett sätt att runda lagen om anställningsskydd som reglerar att den sist anställde är den som först ska få gå vid arbetsbrist.
På ett sätt kan man säga att arbetsgivaren betalar för att slippa följa reglerna.
Facket anser det bättre att förhandla för hela personalgruppen så att inte arbetsgivare väljer ut personer de inte gillar eller i värsta fall fackliga representanter.
Facket Unionen har sedan tidigare slagit larm om att det är en utbredd trend inom techbranschen att runda anställdas rättigheter genom individuella uppgörelser.
Arbetsvärlden har tidigare kunnat berätta om hur hela Unionens klubbstyrelse på Klarna köptes ut.
Men han är tydlig med att det inte heller är en meningslös dom, som Unionen vann mot techföretaget Storytel. Enligt Tobias Helj Nilsson har det i Sverige börjat växa fram en osund ”utköpskultur”, inte bara i techbranschen utan även i offentlig sektor. Tidningen Kollega har rapporterat att metoden att kringgå facket och lagens turordning används på storföretag som Tetra Pak och Ericsson.
Att arbetsdomstolen nu slår fast att även företag utan kollektivavtal måste förhandla med facket först är viktigt för facken. Säkerligen kommer många företag tänka efter innan de går på det individuella spåret, är hans bedömning.
– Domen tydliggör att många arbetsgivare kommer behöva agera annorlunda. Man kan inte (i varje fall inte utan föregående förhandling) säga ”antingen tar du det här erbjudandet eller så blir du uppsagd på grund av arbetsbrist efteråt”. Det är den stora skillnaden som i praktiken inte behöver vara så stor.
Utmaning för individen att säga nej till utköp
Arbetsvärlden har tidigare rapporterat om hur hela Unionens styrelse på techbolaget Klarna försvann från företaget, nästan uteslutande genom individuella överenskommelser. Arbetsvärldens källor uppgav att vid nedskärningar och omplaceringar tenderade de fackliga att försvinna i högre utsträckning.
Tobias Helj Nilsson säger att för en individ kan trycket bli hårt när arbetsgivaren genom ett erbjudande markerar att de vill att man slutar. Och många tar kanske hellre överenskommelsen än vågar, eller orkar, dra det via facket.
– Det finns psykologiska aspekter. Om du inte är välkommen på jobbet, eller känner dig utpekad som icke-välkommen, är det många som tar erbjudandet och inte driver det till vägs ände, säger han.
För facket är det därför viktigt att kunna komma in i uppsägningsprocessen innan överenskommelserna börjar göras. Dels för att kunna försöka begränsa antalet uppsägningar, men också säkra att de sker enligt reglerna och inte för att göra sig av med äldre, för högavlönade eller fackliga.
Utmaningar kvarstår i branscher med låg facklig närvaro
Men även med domen kvarstår utmaningar för facket. För att reglerna ska följas måste facket ha medlemmar på företaget och dessa måste också meddela facket och berätta för arbetsgivaren att de är medlemmar.
– Förhandlingsskyldigheten föreligger oavsett om det finns kollektivavtal eller ej. Om det inte finns kollektivtal måste arbetsgivaren förhandla med alla förbund som har medlemmar på arbetsplatsen när arbetsbrist uppstår. Men om inte medlemmen ringer till fackförbundet är risken att arbetsgivare inte förhandlar, säger han.
När facket nu tar ett steg framåt, finns det risk att trycket ökar att förmå anställda att inte gå med i facket?
– Det skulle vara iögonfallande på svensk arbetsmarknad. Det finns ju fall där det påstås vara så. Men det är ett lagbrott att ägna sig åt union busting, eller föreningsrättskränkning. Det skulle få fack se mellan fingrarna med.
Facklig tillbakagång ett större problem
Ett större problem, säger han, är att med fallande organisationsgrad och lägre facklig närvaro har det uppstått vita fläckar på den fackliga kartan. Normen att teckna avtal och förhandla med facket har försvagats, särskilt i vissa nyare branscher. Med det gäller även företag med utländska ägare utan erfarenhet av den svenska modellen.
– Det finns de företag som agerar obstinat och baserat på principer istället för affärskalkyl, som gjort det till en poäng att inte teckna kollektivavtal. Men bland våra kunder som växt till nivån att det är dags att teckna kollektivavtal och tvekar är det inte för att de har starka värderingar emot avtal eller facket. Det grundar sig snarare ofta på missförstånd eller utmaningen att det är förenat med stora pensionskostnader, säger han.
Efter domen har Storytel, till Kollega, uppgett att de avser respektera den.
