Facken måste göra mer i techbranschen Facken har tappat bollen vad gäller personal på techbolag, enligt några anställda där. Foto: Fanni Olin Dahl och Anders Wiklund / TT, Klarna.

Facken måste göra mer i techbranschen

Techbolagen och facken Många som jobbar på bolag som Klarna och Spotify är arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Därmed är man också bunden till en och samma arbetsgivare i två år. Något som påverkar viljan att gå ut i strejk, enligt två före detta anställda som vill att facket levlar upp på techbolagen.
2 nov 2023 | 15:05
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
3

– Strejkar inte folk nu är det fritt fram för Sebastian Siemiatkowski och Daniel Ek, säger Matthias Feist.

– Då är det tio år innan vi får en ny möjlighet. Minst. Om de som sysslar med systemutveckling går ut i strejk blir det farligare. Det har Klarna inte råd med. Men man måste orka hålla i nu. Orkar man inte är vi körda, säger Kim Öberg.

Både Matthias Feist och Kim Öberg har jobbat i flera år på Klarna, men gör det inte längre. Matthias Feist har även varit länge på Spotify. Båda har blivit utköpta vid olika omorganisationer. Båda är engagerade i frågan om techbolagen och oviljan att teckna kollektivavtal.

De anser också att det finns fler sidor av myntet som inte kommer fram i den hätska debatten som pågår. Sidor som bidragit till att vi står här i dag inför ett strejkvarsel för tjänstemän och akademiker. Inte bland arbetare, där det är vanligare. Enligt Magasin K, som kartlagt när de förbund som är inblandade i konflikten senast strejkade, har till exempel Sveriges ingenjörer aldrig gjort det.

Många tech-anställda här på arbetstillstånd

Matthias Feist

– Techbolagen här funkar annorlunda, än säg Volvo. Det finns inte så hög kunskap om hur den svenska modellen fungerar. Anställda kan ha en annan bild av hur fack fungerar från sitt hemland. Och så är man väldigt beroende av arbetsgivaren, säger Matthias Feist som slutade på Spotify i januari.

Det där beroendet hos anställda består av flera saker. Det mest uppenbara är arbetstillståndet som den som kommer utanför EU behöver.

Den som får tillståndet är bunden till en och samma arbetsgivare i två år. Arbetsvärlden har ställt frågan till både Klarna och Spotify om hur många av de anställda som är här på sådana tillstånd men inte fått svar.

En fingervisning kan vara Migrationsverkets statistik över arbetstillstånd. Förra året var visserligen bärplockare den största gruppen. Men på plats två, tre och fyra av flest beviljade tillstånd är yrkesgrupper som kan hamna på techbolag: systemutvecklare, tekniker och civilingenjörer.

Och slår man ihop de tre är det den absolut största gruppen med arbetstillstånd i Sverige.

Så funkar arbetstillstånd

  • Den som ska jobba i Sverige och kommer från ett land utanför EU behöver ett särskilt uppehållstillstånd för arbete.
  • Man måste ha ett anställningsavtal, och en rad villkor ska vara uppfyllda.
  • När man väl får det gäller det i 24 månader. Men bara hos den arbetsgivare som står med i beslutet.
  • Får man ny arbetsgivare, nya arbetsuppgifter eller om villkoren ändras slutar tillståndet gälla. Då får man göra en ny ansökan.
  • Efter 24 månader kan den som får förlängt byta arbetsgivare, utan att lämna in ny ansökan. Om man jobbar i samma yrke.

Källa: Migrationsverket

+ Expandera

– I mitt gamla team var många från Latinamerika. Alla hade partner och barn. Så ofta försörjer man hela familjen, säger Matthias Feist.

”Familjen är på jobbet”

Beroendet skapas också i kulturen på arbetsplatserna. Det är, har varit mer under spenderaråren, påkostade resor, fester som pågår i dagar, kreativa kontor, alla pratar engelska, flexibla arbetsplatser och stjärnor som spelar på aw:n.

– Nästan alla mina kompisar kommer från Spotify eller Klarna, och det är ju skönt. Det är en väldigt familjär kultur och man är där mycket. Men man kommer inte riktigt in i det svenska samhället. Familjen är på jobbet, säger Matthias Feist.

”Klarna står högt i kurs i techvärlden”

Själv fick han hjälp av Klarna med både bostad och flytt när han lämnade Tyskland för att börja jobba här. Om han sa upp sig inom två år, eller fick gå, skulle han betala tillbaka.

– Men ingen kommer ju hit för att säga upp sig. Man vill ju jobba. Spotify och Klarna står högt i kurs i techvärden, framför allt som varumärken.

Allt det här bidrar enligt de båda till kluvna känslor inför strejk bland anställda. Många har bra villkor, löner men är också beroende.

– Om jag strejkar, vad betyder det för min vänkrets? Plus att bli av med tillståndet för att jobba, lägenhet eller lön, säger Matthias Feist.

– De som jobbar nära mjukvaran är privilegierade med skyhöga löner och omhuldade av Klarna. Därför också ibland svåra att få ut i strejk, säger Kim Öberg.

”Facket har skjutit sig i foten”

Hon var själv fackligt aktiv på Klarna. Men tycker att förbunden varit för sent ute, och för dåliga i den här branschen. Hon säger att facken missat att det finns ”en historielöshet och ett informationsgap” för arbetsstyrkan på bolag som Klarna och Spotify.

Kim Öberg

– Det gäller även svenskar. Facken har skjutit sig själva i foten genom att bara promota fackligt medlemskap som en inkomstförsäkring. Man kan inte förvänta sig att folk gör sin egen research. Ingen vet att vi har strejkat oss till den svenska modellen, säger Kim Öberg.  

En som jobbar på Klarna nu, men som inte vill gå ut med namn, säger samma sak.

– Det kommenteras mycket internt kring att facken inte är tillräckligt tydliga med information på sina webbplatser. De lyfter fram inkomstförsäkring, men sedan måste man gräva runt för att förstå vad mer ett fackmedlemskap ger och kräver.

Facket pratar ett annat språk

Båda berättar om bristfällig information från facken på engelska, i en bransch där det är det självklara arbetsspråket.

Att de själva har suttit och översatt sådant som mbl och las i realtid när fackliga representanter från förbundskontoren varit ute och informerat på knagglig engelska.

Men det gäller även svenskan.

– Få på kanslierna har någonsin jobbat på ett svenskt techbolag och många har inte varit ute på den vanliga arbetsmarknaden på ett tag. Så även om informationen i sig är korrekt, saknar den stundtals kontakt med verkligheten. Fackliga representanter lyckas inte uttrycka sig på ett sätt som blir applicerbart här och nu, säger Kim Öberg.

Unionens presstjänst svarar förbundet kommunicerat löpande med medlemmar på Klarna sedan strejkvarslet lades. Och att allt har skett på engelska.

”Man kan alltid göra mer men vår bild är att vi har varit tillgängliga för våra medlemmar”, skriver pressekreterare Johanna Gréen.

2 nov 2023 | 15:05
Om skribenten
Reporter på Arbetsvärlden

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev