Näringslivet protesterade kraftfullt mot Regeringens förslag för införande av EU:s lönetransparensdirektiv, som ska råda bot på osakliga löneskillnader mellan könen. Därefter meddelade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) överraskande att Sverige trots allt inte skulle införa det. Och deadline 7 juni passerade.
EU-kommissionen vill i nuläget varken bekräfta eller dementera om ett så kallat överträdelseärende mot Sverige är nära förestående, men meddelar att den just nu utvärderar situationen.
”Om en medlemsstat inte meddelat fullständigt införlivande åtgärder vid tiden för deadline utvärderar kommissionen situationen och kan öppna ett överträdelseärende”, skriver en talesperson för kommissionen till Arbetsvärlden.
Överträdelseärende enligt artikel 258
Om EU-kommissionen noterar att ett medlemsland riskerar att bryta mot EU-rätten, eller tar emot ett formellt klagomål vidtar den steg i en åtgärdstrappa. Denna är reglerad i den så kallade artikel 258.
Första steget är att informellt föra samtal med medlemslandet.
Steg två är begära en formell förklaring från medlemslandet.
Om svaret inte är tillfredsställande eller helt uteblir skickar kommissionen en formell begäran att medlemslandet rättar sig.
Det fjärde och sista steget är att kommissionen för vidare ärendet till EU-domstolen.
Inte bara näringslivet har varit kritiska. Såväl Diskrimineringsombudsmannen, vars uppdrag skulle bli att administrera det, och lagrådet riktade kritik mot utredningsförslaget. Men stark kritik kom även från Sveriges kvinnoorganisationer. De ansåg att regeringens ”nonchalanta handläggning” resulterat i ett förslag som istället riskerade göra ojämlikheten värre.
Regeringen hoppas fortfarande på förhandling
När regeringen kastade sitt eget utredningsförslag i papperskorgen i mars, gav jämställdhetsministern beskedet att regeringen istället skulle försöka omförhandla direktivet.
Som Arbetsvärlden tidigare rapporterat möttes regeringens hållning redan i maj med avvisande reaktioner. Det tycks dock inte ha lett till att idén övergetts. Även nu när deadline ligger månader bak i tiden, tycks hoppet fortfarande leva hos Nina Larsson och regeringen.
”Regeringen fortsätter verka på EU-nivå för att hitta lösningar på de utmaningar som finns med direktivet och hitta konstruktiva vägar framåt. Det förs fortsatt samtal med EU-kommissionen om de utmaningar som direktivet medför.”, skriver Nina Larsson till Arbetsvärlden.
Men av kommissionens svar att döma tycks den dörren alltjämt vara stängd.
“Kommissionen har inte för avsikt att återöppna direktivet, ej heller att fördröja dess införande”, skriver talespersonen till Arbetsvärlden.
Arbetsgivaren har redan börjat anpassa sig
Men samtidigt som regeringens står fast vid sin hållning har den gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att återuppta arbetet med att förbereda direktivets införande.
Arbetsvärlden har också tidigare kunnat rapportera att flera offentliga arbetsgivare självmant börjat hörsamma delar av de krav som ställs på dem enligt direktivet. En av dem är Karolinska institutet, KI, en annan Region Västmanland.
Enligt uppgift till Arbetsvärlden ska Arbetsgivarverket ha börjat råda statliga arbetsgivare att följa direktivet i de delar där det kan ha så kallad direkt effekt.
Lönetransparensdirektivet i korthet
Syftet med direktivet är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen. Det ska ske genom bland annat transparens och information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling. Enligt direktivet ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. Direktivet innehåller också krav på större arbetsgivare att i lönerapporter rapportera nyckeltal om löneskillnader mellan kvinnor och män till ett övervakningsorgan. Detta organ ska sedan sammanställa och publicera dessa uppgifter. Källa: Arbetsmarknadsdepartementet.
