Både finansminister Magdalena Andersson (S) som kom med sin uppdatering av det ekonomiska läget på onsdagen och Unionen i dagens konjunkturrapport ger mer positiva bilder av konjunkturen i höst jämfört med i våras, åtminstone fram till och med oktober. Enligt Unionen har systemet för korttidsarbete varit viktigt verktyg för företagen att hantera ned- och uppgångar.
Det är inte helt lätt att veta hur mycket företag använder sig av korttidsarbete just nu, i praktiken. Enligt Tillväxtverkets senaste publicerade statistik har totalt 72 000 ansökningar beviljats sedan april månad, och totalt 565 000 anställda har varit eller är berörda. Hur många som just nu är korttidspermitterade och i vilken grad finns däremot ingen statistik på.
En fjärdedel av omfattningen i våras
Men Unionen har sin enkät i oktober bland 700 klubbar inför sin konjunkturprognos som kom i dag, också frågat om användningen av korttidsarbete. Och deras svar är att företagen har skalat ner användningen mycket sedan i våras.
– Våra beräkningar visar att 20 procent av Unionens medlemmar omfattades av korttidsarbete i våras, men nu i höst är det 5 procent, berättar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl för Arbetsvärlden.
Flexibiliteten i korttidsarbete har varit otroligt viktigt inom exempelvis fordonsindustrin. Där är efterfrågan är väldigt stark nu
Vad som händer framöver, med den ökade smittspridningen i Sverige och ökade restriktioner, vill inte chefsekonomen sia om än. Det kan svänga igen, och just flexibiliteten i korttidsarbete har varit, och är, viktig menar hon.
– Eftersom själva efterfrågebortfallet beror på ett virus går efterfrågan upp och ner. Flexibiliteten i korttidsarbete har varit otroligt viktigt inom exempelvis fordonsindustrin. Där är efterfrågan väldigt stark igen nu, och de hade aldrig klarat av att leverera så snabbt utan den flexibiliteten.
Utsikterna inom till exempel fordonsindustrin är goda. Efterfrågan i Europa mattas av, men på andra marknader ute i världen går det fortsatt bra, säger Katarina Lundahl. I Kina pågår aktivitet för fullt.
Tycker Calmfors ger fel bild
Strax innan regeringen kom med beskedet att förlänga möjligheten att använda de högre stödnivåerna i korttidsarbeten till mars och halvårsskiftet 2021 (det som formellt kallas korttidspermittering), varnade professor emeritus Lars Calmfors i Arbetsvärlden för att förlänga de tillfälligt utökade stödnivåerna och reglerna alltför länge. Det är inte samhällsekonomiskt att behålla arbetskraft i passivitet, menade han.
Men Katarina Lundahl tycker att Lars Calmfors ger en felaktig bild av att permitterade inte gör någonting alls.
Och det är bättre att jobba 80 procent än att vara uppsagd – det gör att man har fortsatt anknytning till arbetsmarknaden
– Det kan ju vara så att man är permitterad bara 20 procent av arbetstiden. Och det är bättre att jobba 80 procent än att vara uppsagd – det gör att man har fortsatt anknytning till arbetsmarknaden. Vi ser ju också att permitteringsgraden har gått ner.
Tror att vissa skalar upp permitteringar igen
Samtidigt skiljer sig situationen mycket mellan branscher och delbranscher: medan 5 procent av unionens medlemmar totalt sett var korttidspermitterade i oktober, var siffran ca 30 procent för de medlemmar som jobbar inom besöksnäringen och angränsande branscher.
– Nu kan smittspridningen göra att man behöver skala upp igen i de delbranscherna, framför allt kommer man kanske att justera timmarna, tror Katarina Lundahl. Eftersom själva efterfrågebortfallet beror på ett virus kan efterfrågan komma tillbaka. Och då finns ändå stora vinster med att inte en massa företag måste gå i konkurs. Alternativet är uppsägningar.
I Unionens enkät med klubbarna träder bilden fram att korttidsarbete kraftigt har minskat uppsägningarna: ”I de fall där uppsägningar var/hade varit aktuella under våren,
är det i 60 procent av fallen klubbarnas bedömning att användandet av korttidsarbete har lett till färre eller uteblivna uppsägningar”, skriver man i prognosen.
Hur ser Unionen på de utökade nivåerna på stödet till korttidsarbete?
– I grunden tycker vi att nivåerna som fanns ursprungligen i Anders Ferbes utredning (se faktaruta längst ner, reds anm) är rätt avvägda, säger Katarina Lundahl. Men den här krisen har i princip inneburit ett näringsförbud för vissa som kan motivera de högre nivåerna som finns nu och det är rimligt, tycker vi, att förlänga de högre nivåerna även första kvartalet nästa år. Kostnaderna för samhället skulle annars bli stora.
Kritik mot sent kompetensutvecklingsstöd
Däremot hade Unionen velat se att betydligt fler medlemmar hade kunnat kompetensutvecklat sig under korttidspermitteringen. Enligt både en medlemsundersökning före sommaren och enkäten med klubbar ges kompetensutveckling i en mycket begränsad omfattning.
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen med stöd från samarbetspartierna att arbetsgivarna från årsskiftet 2020/21 ska kunna få ekonomiskt stöd för kompetensutveckling av anställda som är korttidspermitterade.
Förmodligen kommer stödet för kompetensutveckling användas mycket mindre nästa år än det hade kunnat användas i år. Så därför är det olyckligt att det tog så lång tid.
Katarina Lundahl konstaterar att det förslaget fanns redan i Anders Ferbes utredning, ”som låg i regeringens skrivbordslåda innan coronakrisen kom” tillägger hon.
– Vi vill att medlemmar ska kunna kompetensutveckla sig med korttidsarbete. Under högkonjunktur har man inte tid. Men regeringen tog inte med stödet för kompetensutveckling från början. Och vi är kritiska till att det har tagit så lång tid.
– Förmodligen kommer stödet för kompetensutveckling användas mycket mindre nästa år än det hade kunnat användas i år. Så därför är det olyckligt att det tog så lång tid. Vi är också rädda att det stödet som kommer är för klent, och det handlar om att få hjälp att hitta utbildningar.
De möjligheterna kan se väldigt olika ut.
– När vi ställer frågor till klubbarna ser vi att det skiljer sig mellan branscher. Dels påverkar det finansiella läget, men också om det finns något utbud av utbildningar. Fler inom industrin har fått kompetensutveckling än inom handeln. Positiva exempel finns inom fordonsindustrin, och i stora företag – det är de som har haft finansiella möjligheter.
Risk att yrkesverksamma prioriteras ner igen
Ett annat problemen är möjligheter för yrkesverksamma att vidareutbilda sig, och bristen på prioritering av den gruppen från universitet och högskolor. Visserligen har det kommit stöd från regeringen för att utveckla digitala utbildningar, och det är bra.
– Men nu är det ett högt tryck på utbildningarna från unga, konstaterar Katarina Lundahl, och risken är att man också fortsättningsvis inte prioriterar yrkesverksamma.
Det här gäller för korttidsarbete/korttidspermittering
Reglerna om korttidsarbete är en permanent lagstiftning som har tillämpats i Sverige från den 16 mars 2020. De bygger delvis på Anders Ferbes utredning om korttidsarbete från 2019.
Enligt de reglerna kan arbetsgivaren permittera upp till 60 procent, och staten, arbetsgivaren samt den anställda tar varsin del av lönekostnaderna upp till ett lönetak på 44 000. Semesterersättning ingår inte i stödet.
Regelverket kommer att finnas kvar även efter pandemin, men i nuläget gäller särskilda övergångsbestämmelser som har införts med anledning av pandemin, med förstärkta stöd till det som regeringen kallar korttidspermitteringar:
Staten står för 75 procent av lönekostnaden för minskning av arbetstiden med upp till 60 procent. I maj, juni och juli kunde arbetstiden minskas med upp till 80 procent. Löntagaren får en löneminskning med 4 till 12 procent, beroende på hur stor minskningen av arbetstiden är.
Från augusti 2020 gäller återigen högst 60 procent minskning av arbetstiden för att staten ska bidra med 75 procent av lönekostnaden.
Den 9 november meddelade regeringen att stödet kommer att förlängas med upp till sju månader, till och med juni 2021.
Fram till mars 2021 kommer statens subventioneringsgrad att vara 75 procent. Därefter, under april, maj och juni 2021 blir subventioneringsgraden 50 procent.
Från och med årsskiftet införs ett nytt stöd för kompetensutveckling av anställda har korttidsarbete/-permittering.