När Försäkringskassan ska avgöra om en person som haft sjukpenning en längre tid har någon arbetsförmåga beställer de en AFU (aktivitetsförmågeutredning).
Det är en utredning som Försäkringskassan köper av regionerna, och görs av läkare, psykolog och arbetsterapeut.
Som Arbetsvärlden berättat finns kritik vid diagnoser som ME och utmattning, eftersom utredningen består av strikt standardiserade tester.
I testerna kan personer med de diagnoserna verka hyfsat okej, men bli sängliggandes länge efter. De kan till och med bli sämre permanent av sådan ansträngning.
Men det här är alltså inget som märks under själva testen, utan först efter något dygn.
”Försäkringskassan fäster oproportionerlig vikt vid AFU”
– Försäkringskassan fäster oproportionerligt stor vikt vid AFU. De måste i stället göra en helhetsbedömning och ta med vad den enskilda själv uppger och sjukskrivande läkare. Försäkringskassan stirrar sig helt blind på AFU, säger Jimmy Laine på Myndighetsjuridik.
Myndighetsjuridik håller på att sammanställa en grupptalan till JK (Justitiekanslern) för personer med ME, som blivit utförsäkrade efter en AFU.
”Väldigt tuff situation”
Emma Bergström, enhetschef på avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, håller inte med.
– Vi gör absolut en helhetsbedömning, så även uppgifter från den som ansöker vägs in. Sedan är det svårt med vissa sjukdomar som ME när omfattningen av försämringen sällan är väl beskriven av andra än personen själv.
Hur ska man göra i den situationen?
– Jag har svårt att svara på det eftersom jag inte är läkare som gör AFU. Men det går ju att göra en läkarundersökning efter utredning, som kan stärka det. Men vissa blir ju så pass dåliga att det inte går. Det är en väldigt tuff situation och svåra sjukdomar.
Att samma person kan göra två AFU med samma underlag, där den enda leder till avslag för sjukpenningen medan den andra beviljar, säger Emma Bergström bero på att sjukpenning är en ”dag för dagersättning”.
I dagsläget diskuteras inget annat verktyg på Försäkringskassan för att mäta arbetsförmåga, hos personer med diagnoser som ME eller utmattning.
– Vi är ju låsta till att pröva rätten till sjukpenning utifrån de bedömningsgrunder vi har i lagstiftningen. Det finns inga undantag för den här typen av sjukdomar.
Försäkringskassan: ”AFU har ett högt värde”
Att det är svårt att förstå varför Försäkringskassan landar i en helt annan slutsats än vad en behandlade läkare som följt en person under flera år gör, har Emma Bergström på Försäkringskassan förståelse för.
– Och jag förstår att det känns orättvist. Det finns ofta en stor diskrepans mellan AFU:n och det medicinska underlaget. Där behöver vi stärka våra försäkringsutredare i att kunna kommunicera våra bedömningar. Men en AFU är en gedigen utredning med många professioner inblandade som har ett högt värde.
Enligt Emma Bergström har sjukförsäkringsavdelningen på myndigheten nu tagit fram en utbildning om AFU som metod, som bland annat tar upp när den är lämpligt att använda och när den inte är det.
Grupptalan mot Försäkringskassan till JK
På Myndighetsjuridik är man i färd med att sammanställa en grupptalan mot Försäkringskassan till JK om personer med ME som länge fått sjukpenning, men som plötsligt får avslag efter att ha gjort en AFU.
Myndighetsjuridik kommer yrka på skadestånd till var och en.
Runt 700 personer har skickat in handlingar.
200 fall anser sig byrån sig i dagsläget kunna driva. Men det kan bli upp emot 500 när man hunnit gå igenom samtligas handlingar, enligt Jimmy Laine.
– Vi har drivit många fall där domstolarna ändrar Försäkringskassans bedömning, och går på behandlade läkares bedömning. Det blir tydligt att domstolarna trycker på att medicinska underlag är tillräckliga för där beskrivs tydligt vilken förmåga man har, säger han.
