Den årliga rapporten från Industrins ekonomiska råd (IER) tar inte oväntat sikte på pandemin och har titeln Industrin och pandemin. Bland annat har rådet haft i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, liksom betydelsen av de statliga motåtgärderna.
Rådet konstaterar att pandemin inneburit den snabbaste ekonomiska nedgången i svensk ekonomi under ett kvartal, och med den högsta siffran arbetslösa under en månad (557 000 personer i juni).
Men utan krispaketen hade det varit värre. Tack vare att olika statliga stöd snabbt sattes in fick de sammantaget en avgörande betydelse.
Åtgärder för 140 miljarder redan i augusti
Enskilt störst betydelse för industrin och arbetsmarknaden har korttidspermitteringarna haft, konstaterar rådet, ”genom att dämpa antalet varsel och minska trycket på arbetsförmedlingen”.
Beloppen som plöjts ned i de olika krispaketen har varit omfattande. Redan i augusti uppgick de covid-relaterade åtgärderna till 140 miljarder, varav 100 miljarder i olika företagsstöd.
Men samtidigt som rapporten understryker vikten av de statliga stödåtgärderna liksom de långsiktiga effekter de kan få för företagens risktagande, så varnar man för att stödperioderna varken får bli för korta eller för långa.
Problematiskt med pandemin är att den kommer i vågor. När smittspridningen ökar faller ekonomin ihop som ett korthus. Då behövs ett stöd igen
Ola Bergström, professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet och en av rådets tre fristående ekonomer förklarar vad man menar:
– Det som är problematiskt med pandemin är att den kommer i vågor. När smittspridningen ökar faller ekonomin ihop som ett korthus. Då behövs ett stöd igen.
Staten har åter blivit viktig aktör
Därför får stöden inte dras in för fort. Men tillåts de pågå för länge kan de å andra sidan förhala nödvändiga strukturomvandlingsprocesser.
– Det är inte ett bra sätt att använda offentliga resurser på.
Samtidigt tror Ola Bergström att den statliga inblandningen i ekonomin som vi nu ser kommer att hänga med ett tag
– Det här har varit ett bryskt återuppvaknande till staten som aktör i en krishanteringssituation. Men i stora drag har Tillväxtverket varit oerhört professionellt och hanterat den omfattande omställningen på ett bra sätt på väldigt kort tid.
Metod att sätta ekonomiska problem i karantän
Och det kommer fortsatt behövas en hel del resurser för att klara oss ur den här situationen, menar Ola Bergström.
– Ekonomisk kris är som pandemin, den sprider sig från den ena verksamheten till den andra, från den ena sektorn till den andra. Så det gäller att ha åtgärder som bromsar upp och sätter de ekonomiska svårigheterna i karantän så att de inte kommer in i finanssystemet och till exempel sprider sig till fastighetssektorn. Vilket vi ännu inte sett.
En lärdom är att korttidspermitteringar ersätter inte omställningsorganisationerna, utan är ett komplement.
Rapporten lyfter också fram betydelsen av de partsgemensamma omställningsorganisationerna och hur de samverkat med korttidspermitteringarna.
– Nio av tio som blivit av med jobbet har tack vare omställningsorganisationerna fortfarande hittat ny sysselsättning inom sju till åtta månader. Trygghetsfonden TSL till exempel rapporterar till och med högre nivåer än under normala tider.
Att den kunnat göra det trots pandemin och de rekordmånga varslen i våras beror enligt Ola Bergström på att det alltid finns sysselsättning. För medan vissa verksamheter minskat sysselsättningen har andra ökat den.
– Då är det viktigt att kunna omfördela arbetskraften och snabba på den processen så att de som förlorar jobben i ena delen av industrin kan föras över till den andra.
Här har omställningsorganisationerna varit väldigt viktiga.
– En lärdom är att korttidspermitteringar ersätter inte omställningsorganisationerna, utan är ett komplement.
Oroande utveckling i vissa EU-länder
Men krisen handlar inte bara om vad Sverige gör. Vår industri är exportorienterad och beroende av vad som händer i andra länder. EU är en viktig exportmarknad för Sverige. Flera medlemsländer där har redan stora statsskulder, vilket oroar Ola Bergström:
– I vissa länder som erbjuder stöd fast de redan har stora statsskulder ser det riktigt mörkt ut. Det här kommer att få långsiktiga effekter för möjligheten till tillväxt.