– Beskedet behövs nu. Företagen kan inte planera, och många har redan börjat säga upp medarbetare.
Det säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, till Arbetsvärlden om bristen på besked från regeringen om förlängning av de speciella stöden till korttidsarbeten.
Det är just i den här typen av händelser som man ska använda det man har sparat i ladorna
– Jag tycker att pandemin är att betrakta lite som en naturkatastrof. Det förvånar mig att regeringen är tveksam till att fortsätta använda stöden, det är just i den här typen av händelser som man ska använda det man har sparat i ladorna. Dessutom med världens starkaste statsekonomi.
Han tillägger att utan förlängda stöd kan pandemin helt slå ut inhemsk resebransch.
Varnar för att 60 000 kan sägas upp
Almega har med hjälp av Tillväxtverkets uppgifter om korttidsarbeten och SCB:s arbetskraftsundersökning från september räknat ut att det fortfarande är cirka 100 000 anställda som har korttidsarbeten. Enligt Almega har cirka 35 000 personer inom tjänstesektorn hittills sagts upp under coronakrisen, men om de mer generösa stöden upphör att gälla vid årsskiftet, kan ytterligare 60 000 personer bli av med sina jobb.
Främst ser man två problem. Det ena är karensregeln på 24 månader; företag som nu har fått stöd för korttidsarbete måste vänta 24 månader innan man söker igen.
– Den karensen måste man ta bort nu. Och man måste förlänga det speciella korttidssystemet med 6 månader så att företagen kan få stöd fram till och med juni nästa år.
Ser att andra länder förlänger
Almega varnar för en ”ohygglig konkurrensnackdel”, som Andreas Åström uttrycker det, när andra länder behåller sina korttidsarbeten för coronakrisen, medan Sverige fasar ut.
– Vi ser att man gör det i Tyskland och Österrike, och fler kommer att följa dem. I slutändan tappar vi jobb och företag.
– I resebranschen är situationen är katastrofal. Många av de här företagen har förlorat minst 95 procent av sin affär på grund av pandemin. Och det har varit välfungerande och vinstgivande företag innan pandemin.
Andreas Åström säger att han inte vill ställa stöd mot varandra, men att korttidsarbeten har fungerat bäst för att de inte är behäftade med byråkratiska moment. Däremot har företag haft problem med att få besked om ytterligare 3 månaders stöd efter de första 6 månaderna.
På Finansdepartementet förbereder vi oss för olika scenarier och jobbar fram flera handlingsalternativ
Arbetsvärlden har sökt finansminister Magdalena Andersson för en kommentar. Via sin pressekreterare svarar hon på torsdagen i ett mejl att:
”Vi ser nu en dramatisk utveckling av smittspridningen runtom i världen. På Finansdepartementet förbereder vi oss för olika scenarier och jobbar fram flera handlingsalternativ. Vi följer noggrant utvecklingen på arbetsmarknaden och jag har full förståelse för att många företag och många som arbetar är oroliga i det här läget. Precis som tidigare under året kommer vi att löpande kunna återkomma med besked när vi är färdiga med arbetet.”
På fredagen kom hon i med beskedet att regeringen ska komma med flera krisstöd, utan att nämna mer konkret vad det innebär.
Calmfors vill dra ner stödnivåerna
Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, har en förståelse för att regeringen ännu inte har kommit med besked.
– Just nu är vi i en väldigt svårbedömd situation, smittspridningen ökar, men från en relativt låg nivå. Det är inte så lätt att veta nu om det är ett rimligt beslut att förlänga de tillfälliga stöden. Man kanske kan vänta någon månad. Det är tyvärr en osäkerhet man får leva med.
Han skrev tidigare i höst i rapporten från den så kallade Omstartskommissionen om att det är viktigt att dra ner på stöden.
– Och i grunden är jag fortfarande inne på den linjen. Man kan inte hålla på hur länge som helst med höga stödnivåer. Det blir samhällsekonomiskt kostsamt ju längre tid det pågår. Men det är klart att man kan tänka sig förlänga tiden något i vår, men med lägre stödnivåer. Nu är det en begränsning på högst nio månader med det speciella korttidsstödet.
Även om pandemin är temporär, så är det en samhällsekonomisk förlust om människor varken är i produktiv verksamhet eller utbildar sig.
Nu ökar smittspridningen igen, och själv tror Lars Calmfors att det finns risk att vi tvingas leva med pandemin i flera år till. Det gör det problematiskt att dra ut på korttidsarbeten för länge.
– Även om pandemin är temporär, så är det en samhällsekonomisk förlust om människor varken är i produktiv verksamhet eller utbildar sig. Många i de verksamheter som drabbas särskilt av pandemin kan behöva jobbväxla, i varje fall temporärt.
Själv föredrar han i så fall att förlänga omställningsstöden till företagen för att de ska överleva framför att fortsätta med nuvarande generösa permitteringsstöd.
– Man kan också se neddragna permitteringsstöd i kombination med de mer generösa a-kassenivåerna just nu, det hänger ihop. Om vi vill främja omställning, är det rätt att behålla den mer generösa a-kassan ett tag till, även om vi inte i dag kan veta om det behövs i de två år till som man har beslutat.
Det är ett argument för samordning på EU-nivå och mellan länderna.
Men, resonerar han med sig själv – det finns motargument. Situationen är skör, och det handlar hela tiden om en balans.
– Med den nu kraftigt ökande smittspridningen kan även vi behöva mer nedstängning, eller i alla fall hårdare restriktioner. Då behövs stöd för det i befolkningen och ju mer generösa stöden är, desto lättare blir det att få acceptans för restriktionerna.
Hur ser du på Almegas varning för att svenska företag i branscher som nu drabbas mest av restriktionerna, som resebranschen, riskerar att i stället bli uppköpta att utländska företag som får stora stöd för korttidsarbete från sina regeringar?
– Riskerna finns säkert, men återigen – omställningsstöd kan hjälpa till där. Normalt har vi statsstödsregler i EU men de är satta ur spel nu. Det finns nog ett behov av mer samordning inom EU i fråga om utformningen av olika stöd. I frånvaro av det måste man såklart väga in också konkurrensaspekter vid besluten om stöd för korttidsarbete. Men jag tror inte att det är någon avgörande punkt.