Att korta arbetstiden till sex timmar om dagen är något som lockar majoriteten av svenskarna i åldrarna 18 till 64, det visar Arbetsvärldens opinionsundersökning. Och av dessa vill de flesta att det sker lagvägen, genom beslut i riksdagen.
54 procent svarade att införandet bör beslutas i riksdagen, medan 33 procent föredrog att fack och arbetsgivare kom överens om det istället. Men den vägen har inte gehör hos de som ska vandra den, politikerna.
Kalla handen från politiken
De borgerliga partierna avvisar kategoriskt idén, SD är kritiska. I Arbetsvärlden har Ardalan Shekarabi (S) deklarerat att han inte kommer driva frågan. Kvar står enbart V och Mp och deras röster i riksdagen räcker inte.
Och även om visserligen åttatimmarsdagen 1919 och 40-timmarsveckan 1973 infördes lagvägen, har arbetstidsförkortning sedan dess kommit genom kollektivavtal i Europa. Det säger journalisten och författaren Tommy Öberg, som tillsammans med Anna Danielsson Öberg kartlagt utvecklingen.
– Den politiska vägen ser minst sagt svår ut i nuläget. Om man kan tala om framgång, så har genomförda förkortningar nästan överallt varit via olika avtal, ibland rikstäckande, ibland branschvis. I våra nordiska grannländer har man, via avtal, kommit ned till 37 och 37,5-timmarsvecka. Samma i Tyskland. Bara i Frankrike gjorde man det lagvägen dramatiskt för 25 år sedan, säger han.
Svårt läge för kortare arbetstid via avtal
Därmed inte sagt att dörren står vidöppen till avtalsvägen. LO driver just nu frågan hårt, men har inte lyckats göra gemensam sak med tjänstemannaorganisationerna TCO och Saco. Men arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har gett blankt nej till att förhandla i frågan.
Så tycker svenskarna om arbetstiden
56 procent uppgav de är för införande av sex timmars arbetsdag och 45 procent fyra dagars vecka. 25 procent, respektive 30 procent var emot. Om det skulle innebära sänkt lön var bara 21 procent för, medan 64 procent var emot. 54 procent tyckte att det borde införas genom beslut i riksdagen. 33 procent att det borde ske genom avtal mellan fack och arbetsgivare. Införandefrågan splittrar facken. Kvinnodominerade fack inom välfärden är i allmänhet mer positivt inställda till lagstiftning. Medan mansdominerade fackförbund i privat sektor föredrar förhandlingsvägen. Men i Arbetsvärldens undersökning märks inga sådana skillnader mellan män och kvinnor, eller offentligt kontra privat anställda. Tvärtom är det män över 50 som är mest positiva till lagstiftning (60 procent). Stödet för politisk inblandning är högre bland välutbildade, Saco-medlemmar och boende på landsbygden. Stödet för en uppgörelse mellan parterna är istället utmärkande högt hos pensionärer. Samt kanske mer överraskande hos personer som bor i villa och i västra Sverige.
Källa: Arbetsvärlden/novus 2026
Även om avtalskraven inför höstens avtalsrörelse inte är presenterade än kan man förvänta sig att flera av facken kommer att försöka driva frågan. Men ska det bli en allmän större förkortning på bred front står hoppet till att facken inom industrin får igenom frågan när det så kallade ”märket” sätts, säger Tommy Öberg.
– Som vanligt är det industrin som har ett jätteansvar att bana väg för något som kommer alla till godo. De måste lyckas om någon annan ska kunna hänga på. Om det kommer finnas krav återstår frågan hur länge de, som redan har 70 timmars årsförkortning, kommer hålla i frågan och låta det äta på löneutrymmet, säger han.
Avtalad kortare arbetstid kommer till ett pris
Av svaren på Arbetsvärldens undersökning om arbetstid framgår att det starka stödet till arbetstidsförkortning är villkorat. Om förkortningen innebär sänkt lön är två tredjedelar emot det.
En förkortning genomdriven via lag skulle kunna ske utan att övriga villkor påverkas. Men ska det ske i förhandling med arbetsgivarna, utan hårdföra strejker, kommer det att behöva bytas mot lägre löneökningar eller andra villkorsförändringar.
– På något sätt kommer facken få betala för eventuell förkortning. Om man inte tummar på lönerna får man ge arbetsgivarna något annat de är intresserade av. Gratis kommer det inte vara, säger Tommy Öberg.
”Kommer ta väldigt lång tid”
Det största hoppet sätter Tommy Öberg till att de enskilda förbunden i sina kollektivavtal kan ta små steg.
– 1995 satte IF Metalls föregångare målet om 100 timmars förkortning per år och 30 år senare hade man klarat 70 procent. Det är inte dåligt, det är två extra semesterveckor om året. Men det har tagit väldigt lång tid. De som sitter vid makten i politiken och på arbetsmarknaden är svårflörtade. Förkortningar kommer inte bli lätta och inte drastiska utan lite i taget och man måste vara oerhört tålmodig, säger han.
När nu LO gått ut så hårt, finns det inte en risk för att medlemmarna känner sig svikna om det inte ger utdelning?
– Den risken finns säkert, men om trycket ska öka måste någon ta på sig ansvaret att gå först, ställa frågan på bordet och driva så hårt man kan. Det är inte säkert lyckas, men det är ett oerhört vällovligt försök. Det återstår att se hur avtalskraven i höst kommer att formuleras, säger Tommy Öberg.
OM UNDERSÖKNINGEN:
Novus genomförde 1 082 intervjuer i sin Sverigepanel under perioden 4-12 februari 2026.
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Detta innebär att resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen (18-84 år). Siffrorna i denna artikeln är baserade på urvalet (18-64 år)
Frågorna som ställdes var:
• Anser du att Sverige bör införa en 4-dagars arbetsvecka?
• Anser du att Sverige bör införa en 6-timmars arbetsdag?
• Anser du att det ska beslutas i riksdagen eller kommas överens mellan facken och arbetsgivarna när det kommer till förkortad arbetstid?
• Anser du att det borde införas förkortad arbetstid även om det innebär sänkt lön?
• Tror du förkortad arbetstid skulle förbättra din livskvalitet?
• Vad skulle du göra med mer ledighet? Flera svar möjliga
