Generaladvokaten konstaterar i sitt utlåtande att antagandet av direktivet strider mot EU:s grundfördrag. Unionen får bara lagstifta på områden som man fått sig tilldelade av medlemsländerna.
Lönerna är ett sådant område som EU ska hålla sig borta från. Organisationen får inte lägga sig i ländernas löneförhållanden. Det är medlemsländerna själva som beslutar och lagstiftar i dessa frågor, resonerar generaladvokaten.
Tungt underlag för domslut
Hans uppdrag är att lämna förslag till avgörande som sedan är ett tungt underlag när domarna fattar beslut i målet.
Det var för nästan exakt på dagen två år sedan Danmark lämnade in sin stämning mot EU-kommissionen och Europaparlamentet för att få direktivet ogiltigförklarat. Någon dag senare meddelade den svenska regeringen att de ställde sig på grannlandets sida i målet.
Båda länderna har kämpat hårt mot direktivet ända sedan 2019 då planerna på en reglering av minimilönerna offentliggjordes. Ett sådant direktiv skulle strida mot de nordiska förhandlingsmodellerna, enligt de båda ländernas företrädare.
Strider mot Frankrike och Tyskland
I Sverige har parterna på arbetsmarknaden tillsammans bekämpat direktivet och gått i armkrok med regering och majoriteten i riksdagen.
Huvudargumentet har varit att parterna självständigt reglerar alla löner på arbetsmarknaden. Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen. Man har också hävdat att kollektivavtalsmodellen även gagnar dem med lägst löner.
Mot sig i detta mål har de båda länderna inte bara haft EU-kommissionen utan sju medlemsländer har intervenerat på dess sida. Bland dessa finns de båda tungviktarna Tyskland och Frankrike, som stöder direktivet.
Datum för dom i målet har ännu inte meddelats.