Minimilöner höjs i EU efter direktivet

Trots att EU:s medlemsländer har fram till november i år på sig för att införa direktivet i sin lagstiftning händer åtskilligt kring minimilönerna i Europa.

Flera länder agerar redan enligt direktivets riktlinjer. Vissa höjer minimilönerna och är på god väg mot rekommenderade nivåer, andra har påbörjat arbetet med handlingsplaner som ska öka täckningsgraden av kollektivavtal.

– Jag är överraskad av utvecklingen i vissa länder och att det händer redan innan direktivet ska vara implementerat, medan andras länders åtgärder var väntade, säger Torsten Müller på Europafackets utredningsinstitut, ETUI.

Tillsammans med kollegan Thorsten Schulten på Institute of Economic and Social Research (WSI) i Düsseldorf har han kartlagt direktivets effekter under den först tiden efter dess antagande. Deras slutsatser är publicerade i en artikel på Social Europe.

– Detta är inget sprinterlopp, utan ett maraton. Vi kan inte vänta oss förändringar från en dag till en annan, utan måste se frågorna i ett perspektiv på åtminstone tre till fyra år, säger Müller till Arbetsvärlden.

Högre lönenivåer i lagstiftning

Müller och hans kollega Schulten ser hur direktivets tröskelvärden påverkar EU:s medlemsländer på flera sätt redan nu. Det starkaste är när länder skriver in referensvärden om nivåer i lagstiftningen.

Direktivet om minimilöner har två trösklar. Rekommendationen om att dessa ska ligga på minst 50 procent av genomsnittslönen eller 60 procent av medianlönen kan vara den som är lättast att nå.

I Bulgarien ska minimilönen den 1 september varje år vara 50 procent av medellönen, i Tjeckien ska den vara 47 procent senast 2029 och i Slovakien ska den vara 57 procent av medellönen.

På Irland ska minimilönen ligga på 60 procent av landets medianlön 2026, medan den i Estland ska vara 50 procent av landets medellön 2027.

I andra länder blir inte dessa rekommendationer lagstiftning, men tas in i dokument som ska vägleda politikerna i beslut om minimilönernas nivåer.

Direktivet har också skapat debatt i olika länder om vad som är adekvata minimilöner och huruvida man ska ha officiella rekommendationer kring nivåerna.

De båda forskarna ser också hur direktivet gett facken i Europa starkare argument i diskussionen om nivåerna med arbetsgivare och regeringar.

– Man kan inte höja minimilönerna i ett enda gigantiskt steg, utan det måste ske i flera steg under till exempel en fyraårsperiod. Annars får företagen problem.

Arbetsgivarna tvekar att förhandla

Direktivets andra tröskel handlar om att stärka förhandlingar om kollektivavtal. Om avtalen täcker mindre än 80 procent av arbetskraften ska förhandlingar mellan parterna stimuleras genom handlingsplaner.

– Vi ser nog höjning av de lagstiftade minimilönerna till rekommenderade värden fortare än framstegen för kollektivavtalsförhandlingar. När förhandlingsverksamhet ska utvecklas är det en process som tar tid.

Bland annat måste tillit byggas upp. I Öst- och Centraleuropa saknas den ofta mellan parterna, konstaterar Müller. Där har enbart Rumänien en lag som stimulerar förhandlingar mellan parterna.

– Arbetsgivarna vill inte sätta sig vid förhandlingsbordet. Då måst man ändra arbetsgivarnas inställning och detta tar tid.

Ökad debatt i Tyskland

Däremot har direktivet även i denna del lett till diskussioner om reformer i ett antal länder.

För EU:s största ekonomi, Tyskland, är direktivets krav på handlingsplan en viktig del i debatten om hur täckningsgraden ska öka. Där har något mer än hälften av arbetskraften sina villkor reglerade i kollektivavtal. Landet ligger alltså en bra bit från målet på minst 80 procent.

– Jag tror att direktivet kan lyfta förhandlingsverksamheten tack vare dess krav på handlingsplan, säger Torsten Müller.

Bland de åtgärder som tyska facket föreslår är krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling.

Högre minimilöner ökar jämställdhet

Rapporten om minimilöner, som skrivits av Dominique Anxo för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, visar att dessa generellt leder till högre löner för lågavlönade och minskade löneskillnader bland lägre avlönade.

Dessutom minska ojämlikheten för framför allt kvinnor, eftersom de är den största gruppen bland de lågavlönade.

Forskaren Dominique Anxo har gått igenom vad forskningen säger i ämnet minimilöner. Hans slutsatser är likartade de argument som EU-kommissionen lyfte fram när de lanserade förslaget om ett direktiv 2020.

Jämnare löner med starka fack

För svenska förhållanden är den del som tar kollektivavtalens betydelse viktig. Minimilöner tycks ha större effekt på löneutjämningen när det kombineras med starka fackföreningar och hög kollektivavtalstäckning, konstaterar Anxo.

Dessutom gynnar de nordiska modellerna, men även situationen i Belgien, jämställdheten. I Norden har kvinnorna ett högt politisk deltagande. Dessutom har de högre facklig organisationsgrad än männen. I sådan länder kommer frågor om jämställdhet lättare upp på dagordningen, enligt studien.

– Den bästa lösningen är alltså att ha fackförbund och arbetsgivare som är starka och självständiga och som kan sätta normerna på arbetsmarknaden, säger Dominique Anxo till Arbetsvärlden.

Rådet: bli som Norden

Han lyfter gärna fram de nordiska modellerna som förebilder.

I rapporten ger han ett råd till EU-länderna:

”Vad som bör prioriteras är således arbetsmarknadsparternas representativitet, självständighet och institutionella kapacitet att forma arbetsmarknaden.”

På sikt kan direktivet om minimilöner även ha en utjämnande effekt på löneskillnaderna mellan olika medlemsländer i EU, spår Anxo.

– En möjlighet är att löneskillnader för lågavlönade minskar inom EU. Det är en optimistisk inställning från min sida.

Trots de goda resultaten som flera forskare lyfter fram när de analyserar direktivets påverkan i EU-området finns en osäkerhet över fortsättningen.

Danmark har stämt EU-kommissionen och fått stöd av Sverige. Danskarnas huvudkrav är ett ogiltigförklarande av hela direktivet. Argumentet är att det strider mot EU: grundfördrag, som förbjuder unionen att lägga sig i ländernas löneförhållanden.

När domstolen ska behandla målet är ännu oklart.