På fredagen överlämnade Carina Gunnarsson, Medlingsinstitutets förre generaldirektör, sitt betänkande till regeringen utan någon som helst uppmärksamhet som ett pressmeddelande eller presskonferens.
Utredningen, SOU 2023:36 Genomförande av minimilönedirektivet, konstaterar att den svenska modellen fungerar ”mycket väl”.
Saken kan uttryckas så att minimilönedirektivets övergripande syfte uppfylls genom den svenska modellen för lönebildning och det utfall som modellen resulterar i, skriver Gunnarsson.
Ingen ändrad lagstiftning
Inte på någon punkt behöver svensk lagstiftning ändras.
Den enda åtgärd som föreslås är att ge Medlingsinstitutet i uppdrag att rapportera till EU-kommissionen de uppgifter som den efterfrågar. Några krav på att samla in några ytterligare statistiska uppgifter kring de lägsta lönerna finns inte heller, enligt utredaren.
Parterna på arbetsmarknaden har tillsammans med regering och riksdag motsatt sig ett direktiv som reglerar minimilöner och försökt stoppa det under hela processen. Argumentet har varit att det hotar den svenska modellen.
Det antagna direktivet skiljer på de 21 länder som har lagstadgade minimilöner och de få som reglerar detta enbart via kollektivavtal, som Sverige. Ingen av de regler som gäller kollektivavtalsländerna påverkar den svenska arbetsmarknaden eller parternas möjligheter att sluta avtal.
Om kollektivavtal sviktar ska de stödjas
En viktig regel i direktivet gäller om mindre än 80 procent av arbetstagarna täcks av kollektivavtal. Om täckningsgraden sjunker under denna nivå ska åtgärder vidtas för att stöda parterna förhandlingar.
Carina Gunnarsson konstaterar att Sverige ligger långt över denna gräns, samt att om landet i framtiden skulle sjunka under gränsen behövs inga åtgärder i svensk lagstiftning. Hon överlåter beslut om åtgärder i sådant fall till regeringen.
Regeringens ansvar i denna del följer redan av minimilönedirektivet och behöver inte regleras i någon särskild form, förklarar utredaren.
Infekterade motsättningar i Europafacket
Den svenska modellen påverkas i dagsläget inte alls av det direktiv som till slut antogs efter långa förhandlingar och flera ändringar i det ursprungliga förslaget.
För den svenska fackliga sidan har motståndet mot direktivet kostat i form av stora och infekterade motsättningar i Europafacket, ETUC, där en klar majoritet av medlemsförbunden välkomnar direktivet.
Rättsprocess i EU-domstolen
En annan fråga är hur utredningens slutsatser påverkar den svenska regeringens stöd till Danmarks stämning i EU-domstolen. Landet vill stoppa direktivet genom krav på ett ogiltigförklarande. Enligt Danmark strider en reglering av minimilönerna mot EU:s grundfördrag och dess förbud om lagstiftning om löneförhållanden.
Sverige har gått in i stämningen på danskarnas sida, men kan nog räkna med frågor om varför man försöker stoppa ett direktiv som inte ändrar svensk lagstiftning eller påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen.