Svårt locka duktiga studenter Foto: Göran Olofsson/GU
Lärarstudenter utanför Pedagogen, Göteborgs universitet. Lärosätets ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasiet är landets mest attraktiva lärarutbildning.

Svårt locka duktiga studenter

Få högskoleutbildningar får så mycket uppmärksamhet som lärarprogrammet, och ofta är den negativ. De senaste årtiondena har lärarstudenterna blivit svagare, visar en färsk avhandling.
23 jan 2015

I höstas spreds nyheten att dokusåpan Paradise Hotel hade fler sökande än vad landets lärarutbildningar hade. Trots att man hade räknat bort alla sökande till förskollärar- och yrkeslärarutbildningen för att komma fram till jämförelsen, och att man lika gärna hade kunnat säga att fler sökte till såpan än till exempelvis juristutbildningen, är det ganska typiskt för den negativa uppmärksamhet just lärarutbildningen får. Vad beror det på? Och hur kan man öka attraktionskraften?

123 utbildningar saknade förstahandssökande

Söktrycket till lärarutbildningarna har stadigt ökat sedan den senaste reformen av utbildningen 2011. Men det är från låga nivåer. Höstterminen 2014 hade yrkeslärar- och ämneslärarutbildningarna för årskurs 4-6, 7-9 och gymnasieskolan ungefär en behörig förstahandssökande per utbildningsplats. Utbildningarna till grundlärare (årskurs 1-3 och förskoleklass) och till fritidspedagog hade 1,5 förstahandssökande per plats, medan förskollärarutbildningen lockade två sökande per plats. Men på 123 utbildningar fanns inte en enda förstahandssökande och ytterligare nästan 300 hade mellan en och tio förstahandssökande.

”Man måste beskriva läget utan att vara raljerande.”

Emil Bertilsson, Uppsala universitet.

Emil Bertilsson, Uppsala universitet.

Emil Bertilsson forskar i utbildningssociologi på Uppsala universitet och har skrivit sin doktorsavhandling just om rekryteringen till lärarutbildningen och läraryrket mellan 1977 och 2009.
– Jag ville försöka förstå läraryrkets ställning. Det har ju varit mycket diskussioner om det och mycket har skett på kort tid, säger han.

Studenternas meriter har blivit sämre

Avhandlingen behandlar vilka som rekryterats till lärarutbildningen och läraryrket och sammantaget framkommer att det blivit fler studenter med låga betyg och som kommer från studieovan familj. Men Emil Bertilsson har också tittat närmare på olika typer av lärarutbildningar.
– Den största förändringen i studentpopulationen fanns i lärarutbildningarna mot senare åldrar, det hade jag inte väntat mig.
Det innebär att det har blivit en homogenisering av lärarutbildningarna, eftersom utbildningarna till exempelvis gymnasielärare tidigare lockade studenter med bättre meriter i högre grad än utbildningarna för att bli lärare till yngre elever. Nu liknar studenterna på olika lärarutbildningar varandra mer.

Han är väl medveten om att lärarutbildningen inte har så hög status.
– Man måste göra klart att om studenter har låga betyg när de kommer in på lärarutbildningen säger inte det någonting om hur bra lärare de blir. Men man kan inte blunda för det, man måste beskriva läget utan att vara raljerande.

Många studenter hoppar av

Ett problem i lärarutbildningen är att det är relativt många avhopp, i synnerhet bland män.
– Jag tror att det framför allt är studenter med bättre meriter, som söker sig till andra utbildningar. Nu spekulerar jag bara, men de kanske är mer mottagliga för diskussionen kring löner och villkor i yrket.

Förslag om godkäntgräns på högskoleprovet

Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund gav 2013 i uppdrag åt Universitets- och högskolerådet (UHR) att föreslå ett minimiresultat för att kunna antas till en högskoleutbildning genom att skriva högskoleprovet. Det var främst lärarutbildningarna som ministern var bekymrad över. Myndigheten föreslog att 0,4 skulle kunna vara ett gränsvärde, men uttryckte samtidigt att högskoleprovet är konstruerat för att vara ett urvalsinstrument, inte för att kontrollera behörighet.

”Vi anser att lärare ska ha bättre kunskapsresultat än genomsnittet.”

Socialdemokraterna gick ännu längre och föreslog i höstas att lärarutbildningarna både skulle ha en minimigräns på 0,9 för högskoleprovsantagningen och gränsen 14,0 för betygsantagningen.
”Vi anser att lärare ska ha bättre kunskapsresultat än genomsnittet och därför är dessa värden en rimlig nivå.” skrev partiet i ett PM. Men de planerna har helt övergetts.
– Det finns en bestämd avrådan från både departementet och lärosäten mot att ha olika antagningssystem och det kan också motverka samarbetsregeringens mål om en breddad rekrytering, skriver Rasmus Lenefors, pressekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson, i ett mejl till Arbetsvärlden.
På Högskolan i Jönköping tillämpas redan en gräns på 0,8 för de som antas via högskoleprovet, vilket inte har påverkat söktrycket.

Lämplighetstest på prov

Alliansregeringen uppdrog också till UHR att samordna en försöksverksamhet där några lärosäten skulle använda sig av lämplighetstest för de antagna till lärarprogrammen. I antagningen till höstterminen 2015 kommer Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet att använda intagningsprov på försök, men det kommer inte att påverka vilka som faktiskt kommer in.

Hur kommer det sig att lärarutbildningen blivit så omdiskuterad om man jämför med andra utbildningar som också leder till samhällsviktiga yrken?
– Om man jämför med läkarutbildningen har läkarprofessionen varit starkare. Lärarprofessionen har varit svagare och inte haft samma inflytande över utbildningen, vilket kanske har möjliggjort mer politisk styrning. Det kan vara det som skapat en övertro på att lärarutbildningen ska kunna ändra skolan, tänker Emil Bertilsson.

23 jan 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan