Just nu sitter handläggarna på Skolverkets professionsutvecklingsenhet och bedömer 7 000 olika kurser som skulle kunna ge lärare olika undervisningsbehörighet när de ska få sina lärarlegitimationer. Det gör att man måste gå ända tillbaka till 1960- och 70-talens utbildningar.
– Lärarutbildningen har förändrats ungefär vart tionde år, och för varje reform blev regleringarna allt mindre detaljerade, säger Niclas Westin, ansvarig enhetschef.
Målstyrning har påverkat
Det gällde fram till 2011. Då infördes den senaste förändringen av lärarexamen som sedan dess tydligt reglerar hur många poäng som krävs för olika lärarexamina och vilka ämneskombinationer som är tillåtna.
– Förändringarna hänger samman med att statens styrning av utbildningssystemet har blivit alltmer målstyrt. Dessutom har högskole- och universitetsvärlden i sig fått allt större friheter att profilera sig, något som också har påverkat lärarutbildningarna. Till och med lärare som har gått på samma lärosäte med bara något år emellan kan ha olika utbildningar, förklarar Niclas Westin.
Spegling av samhällsutvecklingen
Han understryker att det inte ligger någon värdering i konstaterandet att lärarutbildningen är komplex.
– Styrningen av högskolan och lärarutbildningen är en spegling av den övergripande samhällsutvecklingen. Förändringarna har skapat möjlighet till större variation, profileringar och möjlighet att attrahera fler studenter, och det har varit rätt då. Samma sak har ju skett på skolutvecklingsområdet med en allt större variation. Att handläggningen har blivit så komplicerad beror på att vi i efterhand ska göra en bedömning av äldre lärarutbildningar utifrån principer som inte gällde vid tiden för utbildningen.
Andra akademiska studier i ämnen som är relevanta för läraryrket kan byggas på med en kompletterande pedagogisk utbildning. Varje ärende prövas individuellt, men det krävs minst 90 respektive 120 högskolepoäng för att bli ämneslärare i årskurs 7-9 respektive i gymnasiet. Har man utländsk lärarexamen finns möjlighet att komplettera den för att få behörighet att undervisa i Sverige. Lärare som arbetar som obehöriga har möjlighet att komplettera genom en vidareutbildning till lärarexamen.
Andra sätt att bli behörig lärare
Dagens lärarutbildning
De lärare som examineras nu går den lärarutbildning som infördes 2011. Den har fyra olika lärarexamina:
Förskollärarexamen (3,5 år)
Grundlärarexamen, som kan ha inriktning mot arbete i fritidshem (3 år), arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 eller arbete i grundskolans årskurs 4–6 (båda 4 år)
Ämneslärarexamen, som kan ha inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 7–9 (4,5 år) eller arbete i gymnasieskolan (5-5,5 år)
Yrkeslärarexamen. Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng, det vill säga 1,5 år, men för att antas till utbildningen krävs kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet och/eller utbildning
