Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. I projektet deltar 60−70 små och medelstora företag under minst två år. Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsar runt hundratjugo miljoner kronor som ska kompensera för ökade kostnader under försöket.
Trots att lönen förblir oförändrad är tanken att alla i slutändan ändå vinner på fyradagarsvecka. För, argumenterar den spanska regeringen, kortare arbetstid leder enligt OECD till högre produktivitet. Som ytterligare skäl anges minskad stress och bättre möjlighet att få ihop familje- och yrkesliv.
Runt 90 procent av företagen i Spanien är små eller medelstora − upp till 249 anställda − många av dem i servicesektorn. De företag som deltar i projektet förbinder sig att sänka arbetstiden med minimum tio procent. Den spanska dagstidningen El País skriver att projektet enligt Industri- och näringsdepartementet ska ”ge kunskaper, skapa debatt och utmynna i rekommendationer för framtida beslut”.
Redan populärt i Spanien
Fyradagarsvecka är inget nytt i Spanien. Större företag som telefonbolaget Telefónica och klädesmärket Desigual erbjuder redan sina anställda fyradagarsveckor men med sänkt lön. Medan regionen Valencia sedan förra året å sin sida ersätter företag som låter anställda med oförändrad lön gå ned i tid till 32-timmarsvecka.
Omförhandlade avtal på Island
Fast Spanien är långt ifrån först med att pröva fyradagarsvecka. Island prövade det med bibehållen lön 2015−2019. BBC beskrev projektet som en överväldigande succé. I det isländska upplägget deltog 2 500 löntagare, vilket motsvarar en dryg procent av öns arbetsföra befolkning. Försöket ledde till omförhandlingar av avtal och idag har över åttio procent (eller kommer att få) förkortad arbetstid med bibehållen lön.
Och samtidigt som Spanien sjösätter sitt arbetstidsprojekt avslutas ett projekt med fyradagarsvecka i Storbritannien. Den icke-vinstdrivande organisationen 4 Day Week samlade under andra halvan av 2022 drygt 70 företag med över 3 300 anställda i ett halvårslångt försök med fyradagarsvecka om 32 timmar och samma lön. Projektet ska nu utvärderas av forskare vid Cambridge, men det har redan rapporterats positiva siffror vad gäller produktivitet och det personliga måendet.
Organisationen 4 Day Week startades av bland andra nyzeeländske affärsmannen Andrew Barnes. I en intervju i The New Zealand Herald hävdar Barnes att fyradagarsveckan fullkomligt exploderat i Europa och pekar på lagstiftning i Belgien, Litauen, Portugal och Rumänien.
Svenskt försök gav personalbrist
I Sverige har projekt kommit och gått. Region Värmland till exempel hade nyligen tre pilotprojekt med 30-timarsvecka för att dels underlätta rekrytering av vårdpersonal, dels förmå medarbetare som närmar sig pensionen att jobba heltid. Men personalbrist resulterade istället i många övertidspass och försöket lades på is.
Ickefråga för TCO-förbunden
Håkan Gustavsson är utredare på TCO.
− Det pratas inte så mycket om fyradagarsvecka idag. Det som det pratas om är arbetstidsförkortning generellt. Då gäller det mer sex timmars arbetsdag än fyradagarsveckor.
Han pekar på några mindre lokala exempel inom till exempel äldreomsorgen.
− Men några regelrätta strukturerade exempel i Sverige känner jag faktiskt inte till.
Inom TCO-förbunden finns inget tryck i frågan och inte heller i fackliga nätverk, menar Håkan Gustavsson.
TCO:s inställning är att arbetstidsförkortning är en avtalsfråga som parterna ska avgöra. På tjänstemannasidan är den avtalade genomsnittsarbetstiden nu cirka 37,5 timmars arbetsvecka. Det som har prioriterats i förhandlingar på senare år har varit flexpension, och kompetensutveckling, inte kortare veckoarbetstid.
Så tycker partierna om fyradagars arbetsvecka
MP: Miljöpartiet vill i grunden se på hur olika arbetstidsmodeller - inklusive sänkt normalarbetstid - skulle kunna se ut på olika arbetsplatser och i olika sektorer. Fyradagarsvecka i dess raka utformning har vi dock inte tagit ställning till. KD: Kristdemokraterna kommer inte att stödja ett sådant förslag. Det skulle skapa stora problem med personalbrist inom hela den offentliga sektorn och näringslivet, samtidigt som det uppskattningsvis skulle öka kostnaderna för alla arbetsgivare med drygt 20 procent. S: Vi anser att arbetstidens utformning i första hand bör lösas avtalsvägen. Vi fokuserar på att driva en politik som bäddar för en mer hållbar arbetsmiljö – så att fler kan jobba ett helt arbetsliv med hälsan intakt. (S) SD: Arbetstidslagen utgör en väl avvägd huvudregel. Det bör även fortsatt vara upp till parterna att komma överens om avsteg. (SD)