I sex månader fick socialsekreterare och socialarbetare i Göteborg jobba en dag mindre i veckan eller sex timmars arbetsdag. Med befintlig personal och befintliga pengar blev det varken dyrare eller mindre gjort. Men personalen blev både friskare, gladare och mindre stressade.
Den oro som HR-chefen Frida Johansson kände inför experimentet, visade sig obefogad. Nyckeln var systematik.
– Vi har inte sett att det genererat någon ökad kostnad. Vi har inte heller sett att kvaliteten minskat och det är positivt för klienterna vi är till för. Jag är så glad över resultatet och att våra medarbetare mår gott, säger Frida Johansson, hr-chef på socialförvaltningen nordost.
– Vi är mer effektiva, hinner med det som gör livet roligare och kan tack vare det göra ett bättre jobb, säger Lisa Willenhag, terapeut och en av de som fått gå ned i arbetstid till SVT Nyheter.
9 arbetsplatser provade 4 dagars arbetsvecka
Socialförvaltningen i Göteborg är en av 9 svenska arbetsplatser inom både det offentlig och privat sektor som ingått i en pilotstudie kring drastisk arbetstidsförkortning. Och resultaten har visat sig hålla rakt igenom, visar rapporten från Karlstad Universitet och 4 day week som samordnat projektet.
– Att forskningen faktiskt kan direkt förbättra folks liv känns värdefullt, säger Lena Lid Falkman lektor i arbetsvetenskap på Karlstad Universitet som tillsammans med Siri Jakobsson Støre genomfört studien.
Mindre stress – mindre ångest
Under de sex månaderna som de anställda fått gå ned i tid har, enligt rapporten, både psykisk och fysisk hälsa förbättrats signifikant. Andelen som upplevde ångest sänktes med drygt 18 procentenheter.
– Det har varit fint att höra hur de anställda mår bättre och om hur de kan längta till jobbet, hur de kunnat uppskatta hur de nu kunnat hjälpa sina föräldrar lite extra eller vara med sina barn. Någon som hade ett osynligt funktionshinder och kraschade varje helg, kunde nu sova ut på den lediga dagen och kunnat ha roligt på helgen, säger Lena Lid Falkman.
Stressen minskade med 19 procent, detta trots att de anställda presterade samma eller mer än under en reguljär 40 timmarsvecka.
Och trots att arbetsgivaren alltså fick ut 20 procent färre arbetstimmar från varje person, innebar det ingen produktivitetsminskning. I flera fall ökade istället produktiviteten och de anställda rapporterar själva att de fått både bättre arbetsförmåga av ökad fritid för familj, vänner och vila.
I studien ingick förutom socialtjänsten i Göteborg även bland annat ett arkitektkontor, en operationsavdelning och ett kommunalt energibolag.
– Det är så lätt att tänka: antalet arbetade timmar in – output ut och ökar vi timmarna blir det mer jobb gjort. Det kan också vara lättare att tänka att de som har kunskapsarbete kan vara mer fokuserade och jobba smartare. Men här har vi också elektriker, montörer och sjuksköterskor och det är samma effekt där, säger Lena Lid Falkman.
Finns det en risk för att det bara är en kortvarig effekt?
– Så är det. Resultaten ska tolkas med försiktighet. Studier i andra länder har kunnat visa att effekterna har gått tillbaka något över tid där siffrorna på stress inte förblivit lika höga. Men de har fortfarande varit bättre än vad de varit från början, säger hon.
Sex månader har varit en hållpunkt. Därefter har verksamheterna kunnat välja om de vill fortsätta i ytterligare ett halvår för att kunna mäta effekten på längre tid.
Vill inte stöta sig med SKR
En av de verksamheter som valt att fortsätta delta är socialtjänsten i Göteborg, så intressant och framgångsrika var resultaten, säger HR-chefen Frida Johansson.
Men hon är samtidigt mycket mån om att framhålla att hon inte vill göra ett inlägg i den mellan arbetsgivare och fack polariserade debatten om arbetstidsförkortning.
– Utifrån vårt perspektiv behöver vi följa det arbetsmarknadens parter vill. Vi tar inte ställning till om det är den bästa modellen. Vi kan bara konstatera att på de tre enheter vi testat modellen ser vi väldigt goda resultat, säger hon.
Och än övertygar inte resultatet Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
– Det är något helt annat att hastigt göra en storskalig arbetstidsförkortning för alla kommuner och regioner. Det skulle få konsekvenser för det finns i nuläget inte en plan för hur man skulle hantera förlusten av alla de här timmarna, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR till SVT Nyheter.