Studien från nätverket 4 Day Week och Karlstads universitet visade att personal som gick ned till 80 procent, men fick samma lön, blev mer produktiva. Slutsatsen som kommer som en skänk från ovan i för de som nu driver på för arbetstidsförkortning, däribland LO som på tisdagen kallade Svenskt Näringsliv till förhandling.
Men från andra sidan förhandlingsbordet riktas nu skarp kritik mot studiens slutsatser och vad Svenskt Näringslivs chefsekonom kallar dess ”vetenskaplighet”.
”Resultaten i studien får inte stöd av forskning som använt vedertagna metoder för att undersöka effekten av arbetstidsförkortning på produktivitet, sysselsättning och sjukskrivningar.”, skriver chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt på sociala medierplattformen Linkedin.
”Behöver jobba mer – inte mindre”
Chefsekonomen har inte möjlighet att ta en intervju, meddelas Arbetsvärlden. Men på Linkedin skriver Sven-Olov Daunfeldt att den forskning han förlitar sig på visar att kortare arbetstid ”generellt sett inte har någon signifikant effekt på” vare sig sjukskrivningar eller produktivitet.
”Det finns med andra ord inga gratis luncher. Om vi arbetar mindre med oförändrad lön så producerar vi mindre och tillväxten minskar. Om vi ska klara av alla utmaningar i Sverige framöver behöver vi jobba mer – inte mindre.”, skriver han.
Arbetsvärlden har tidigare rapporterat om att nio arbetsplatser i sverige, inom ramen för studien, gick ned till fyra dagars arbetsvecka eller sex timmars arbetsdagar under ett halvår. Resultatet var att personalen upplevde en drastiskt ökad livskvalitet, minskad stress och mådde både psykiskt och fysiskt bättre.
Men arbetsgivarna kunde samtidigt rapportera att produktiviteten antingen bibehållits eller till och med ökat, medan sjukfrånvaron gått ned.
En dag mindre att vara sjuk på
Men det är en uppgift som Sven-Olov Daunfeldt inte köper.
”Problemet är att forskarna inte verkar justera för att sannolikheten att vara sjukskriven kommer att minska med 1/5 bara av att antalet arbetsdagar är fyra istället för fem – du kan ju uppenbart inte sjukanmäla dig den dag du får ledigt med bibehållen lön.”
Men han förutspår också studiens användbarhet för de som vill driva på för lagstiftad kortare arbetstid. Socialdemokraterna har tidigare avfärdat tanken i Arbetsvärlden, men på torsdagen meddelade Vänsterpartiet att tvingande arbetstidsförkortning är något de kommer ta med sig in i en regeringsförhandling.
Men frågan om tvånget är en av Sven-Olov Daunfeldts huvudpoänger. De företag och offentliga verksamheter som deltagit i studien har gjort det av frivillighet. Resultatet av tvång kommer ge motsatt resultat, anser han.
Forskaren: ”Studien är vetenskaplig”
Lena Lid Falkman, lektor i arbetsvetenskap vid Karlstad Universitet, är den som står bakom studien som gjorts i samarbete med stiftelsen 4 Day Week. Hon håller med om att resultatet hade blivit mer säkert om studien hade kunnat genomföras på ett urval av företag som inte själva valt att delta.
”Det är frivilligt deltagande och det kan påverka resultatet. Om vi forskat på råttor i ett labb så hade vi kunnat slumpmässigt styra och bestämma. Men det är svårare i arbetslivets verklighet. Men om vi kan få företag att slumpmässigt bli tilldelade olika typer av arbetstid, så skulle det bli bättre forskning.”, skriver hon till Arbetsvärlden.
I Arbetsvärlden uppmanade hon också till att använda enbart siffrorna i studien ”med försiktighet.”
Men med det sagt så tillägger hon att resultaten bekräftas av en liknande studie som tidigare gjorts av Boston College. Det är också deras metodik som nu använts i Sverige. Hon vänder sig tydligt emot anklagelsen om ovetenskaplighet.
”Vi använder samma mått som dem, förutom att vi lagt till några själva för just Sverige. Så ja, detta är vetenskaplig forskning, och metoderna är testade och godkända, av myndighet i Sverige och i internationell vetenskaplig granskning.”, skriver hon.
”Vi har nog lite olika vetenskapssyn”
Arbetsvärlden ringer senare upp henne för att fråga varför studien inte refererar till forskning där företag tvingats till arbetstidsförkortning.
– Finns det sådan forskning? Jag känner inte till någon.
Samtidigt skriver Sven-Olov Daunfeldt allt det finns forskning som visar på motsatsen och referar till Konjunkturinstitutets utvärdering av effekterna av lagstiftad arbetstidsförkortning.
– Jag tror att vi har lite olika vetenskapssyn. Det vi gör inom arbetsvetenskap är att titta på hur det gått för företag som försökt. En rapport med nationalekonomisk prognos är ju något helt annat. Då räknar man på hur man tror att det ska vara, säger Lena Lid Falkman.
Nyckeln till framgång i de fall hon studerat är att personalen också varit delaktiga i effektivisering av arbetstiden. Men att som Sven-Olov Daunfeldt säkert kunna dra likhetstecken mellan sänkt arbetstid och sänkt produktivitet kan man inte göra så säkert, anser hon.
