EU-parlamentet vill reglera rätten att inte vara uppkopplad utanför arbetstid Johan Danielsson (S) och Jessica Polfjärd (M) röstade olika i Europaparlamentets omröstning om att regelra rätten att sklippa uppkoppling utanför arbetstid. Foto: Socialdemokraterna och Moderaterna.

EU-parlamentet vill reglera rätten att inte vara uppkopplad utanför arbetstid

EU Efter direktivet om minimilöner kommer ett nytt hot mot den svenska modellen. EU-parlamentet föreslår ett direktiv med liknande utformning. Svenska EU-parlamentarikers röster var splittrade.
Carl von Scheele
27 jan 2021

Mer än två tredjedelar av EU-parlamentet röstade för en reglering på EU-nivå. Majoriteten av de över 680 ledamöterna som deltog i omröstningen ville se en rätt för arbetstagarna att stänga av mobiltelefonen och i övrigt digitalt koppla bort sig utanför arbetstid via en EU-lag.

Parlamentet röstade för en så kallad ”Legislative initiative procedure (INL)”, en opinionsyttring från EU-parlamentet. Kommissionen behöver inte föreslå det som parlamentet vill.

Men de svenska ledamöterna hamnade i kraftig minoritet i sina grupper när de skulle försvara den svenska modellen.

– Förslaget var för detaljerat och lämnade inte tillräckligt utrymme för arbetsmarknadens parter att reglera frågan i kollektivavtal, säger Johan Danielsson i parlamentets socialdemokratiska grupp S&D.

De svenska socialdemokratiska ledamöterna valde att lägga ner sina röster.

I den största gruppen, den konservativa och kristdemokratiska, röstade de svenska moderata och kristdemokratiska ledamöterna emot förslaget.

– Vi menar att detta är frågor som arbetsmarknadens parter bör hantera, och inget som ska styras politiskt från EU, förklarar Jessica Polfjärd (M) sitt ställningstagande.

Svenska fack avvaktar

De svenska facken verkar vara tagna på sängen av EU-parlamentets initiativ, trots att det i sin utformning har flera delar som liknar hur förslaget om direktiv om minimilönerna är uppbyggt. Dessutom kan fler förslag med liknande uppbyggnad vara på väg.

– I dagsläget finns ingen som kan kommentera då vi håller på att analysera förslaget och titta närmare på det utifrån vår politik på arbetsmiljöområdet och våra avtal, meddelar Unionen i ett mejl.

Även PTK vill avvakta med sina kommentarer.

Risk för depression

Bakgrunden till EU-parlamentets initiativ är att risken för depression, ångest och utbrändhet ökar för de arbetstagare som alltid måste vara tillgängliga. Enligt parlamentet handlar det om miljontals löntagare som löper denna risk. Dessutom har andelen arbetstagare som arbetar hemifrån ökat med 30 procent sedan coronapandemin bröt ut.

Så här röstade EP om rätten att inte vara uppkopplad utanför arbetstid:

Ja: 472 (69 proc.)

Nej: 126 (19 proc.)

Nedlagda: 83 (12 proc.)

Majoriteten formades av den socialdemokratiska gruppen S&D, den konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP, den liberala gruppen REG och den gröna gruppen Green/EFA.

+ Expandera

Parlamentet uppmanar inte bara EU-kommissionen att ta fram direktivet, utan bifogar också ett detaljerat förslag på hur direktivet kan vara utformat.

Arbetsmarknadens parter ska kunna utforma rätten att inte vara uppkopplad genom regler i kollektivavtal eller i lokala avtal, understryker parlamentet.

Medlemsstaterna ska främja en dialog mellan parterna i syftet att genomföra direktivet, enligt en annan del i förslaget.

Båda dessa punkter liknar hur direktivet om minimilöner har utformats där länder som sköter frågan via kollektivavtal inte ska behöva lagstifta.

EU-domstolen kan pröva Sverige

De svenska parterna på arbetsmarknaden motsätter sig denna form av reglering även när den tillåter kollektivavtal som alternativ till lagstiftning. EU-kommissionens löfte om ett vattentätt skott gentemot den svenska modellen litar inte parterna på.

Anledningen är att EU-domstolen kan pröva hur Sverige följer ett sådant direktiv och därmed överpröva svenska kollektivavtals utformning.

Efter Lavaldomen 2007 kände sig parterna brända, eftersom ansvarig kommissionär inför det svenska inträdet i EU hade lovat att den svenska modellen inte skulle påverkas, men domstolen lade sig i strejkrätten.

De svenska parlamentarikerna hamnar i en svår balansgång. Samtidigt som man vill stärka arbetstagarnas rättigheter ska den framgångsrika svenska modellen vara orörd.

Splittrad röstning

Både Johan Danielsson (S) och Jessica Polfjärd (M) är medvetna om de problem som digitaliseringen medför, men vill ändå inte se ett EU-direktiv.

Så här röstade svenskarna i EP

S: 4 nedlagda röster.
MP: 3 nedlagda röster.
V: 1 ja.
C: 1 nej (1 frånvarande).
L: 1 nej.
KD: 1 nej (1 frånvarande).
M: 4 nej.
SD: 3 nej.

I till exempel den socialdemokratiska gruppen S&D lade svenskar och en italiensk ledamot ned sina röster, medan tre danskar röstade emot. Övriga 131 röstade för resolutionen.

I till exempel den konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP röstade fem svenska, en dansk och en finländsk ledamot emot resolutionen, medan övriga 170 röstade för.

+ Expandera

– För mig är detta en viktig fråga som berör allt fler arbetstagare i Europa. Och det är möjligt att EU:s arbetstidsregler kommer behöva kompletteras för att ta höjd för detta, säger Johan Danielsson men sågar ändå parlamentets förslag.

– Det finns väldigt många fördelar med digitaliseringen på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det även utmaningar med att många är allt mer uppkopplade, gränser mellan jobb och fritid suddas ut och krav på tillgänglighet kan öka, säger Jessica Polfärd, efter att ha röstat nej.

Carl von Scheele
27 jan 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan